- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
19-20

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chalazion - Chalazogamer och Chalazogami, bot. Se Kalazogami. - Chalcedon, miner. Se Kalcedon. - Chalcedon, stad. Se Chalkedon. - Chalcides, zool., ett ödlesläkte - Chalcis, zool., ett till parasitsteklarna hörande släkte. - Chalcis. Se Chalkis. - Chalco, sjö i Mexico, - Chaldaea, Chaldia (Kaldeen), - Chaldron - Chaleb (Chalybon). Se Aleppo. - Chaled, arabisk krigare. Se Chalid. - Chalet - Chaleurs-bukten - Chalgrin, Jean Francois Therese - Chalicodoma, zool. Se Murargetingar. - Chalid Bin el-Walid el-Machzumi, arabisk krigare på Muhammeds tid. - Chalil - el-Chalil, det nuvarande namnet på Hebron. - Chalka, mongolisk folkstam. Se Kalka. - Chalkedon - Chalki - Chalkidike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chalazion (af grek. chalaza, hagel, hagelkorn),
oftalm., en svulst i ögonlocket, stundom uppnående en
ärts eller bönas storlek. Den är belägen under huden
och har till utgångspunkt en sjuklig process i de
meibomska körtlarna. Man skiljer mellan en kronisk
form, bestående af granulationsväfnad, och en akut,
suppurativ form, äfven kallad hordeolum internum.
J. W-k.*

Chalazogamer och Chalazogami, bot. Se Kalazogami.

Chalcedon, miner. Se Kalcedon.

Chalcedon, stad. Se Chalkedon.

Chalcides, zool., ett ödlesläkte, tillhörande
fam. Scincidæ, är af intresse särskildt därför,
att man inom detta släkte kan följa alla öfvergångar
mellan arter med väl utvecklade extremiteter till
sådana, hos hvilka till följd af kroppens starka
förlängning extremiteterna tillbakabildats till
korta, fingerlösa funktionsodugliga bihang. Arterna
förekomma i Medelhafsländerna och i sydvästra Asien.
L-e.

Chalcis, zool., ett till parasitsteklarna hörande
släkte, typ för en särskild familj (Chalcididæ
l. Pteromalidæ). Se Parasitsteklar.

Chalcis. Se Chalkis.

Chalco [tja’l-], sjö i Mexico, 31 km. s. ö. om
staden Mexico, med hvilken den är förenad genom en
kanal. Simmande blomster- och köksträdgårdar.

Chaldæa, Chaldia (Kaldéen), fordom namn på låglandet
vid nedre Eufrat. Se Kaldéen.

Chaldron [kå^dren], ursprungligen ett brittiskt
mått för torra varor (sedan 1826), motsvarande 4
quarters 1. 256 gallons = 1,163,157 liter, nu brukligt
endast för stenkol, som efter 1836 måste säljas efter
vikt. London-ch. är 24 cwt (centner) 1. 2,688 pounds
(1,219,25 kg.), Newcastie-ch. 53 cwt 1. 5,936 pounds
(2,692,5 kg.), Canada-ch. 30 cwt (l,524,08 kg.). I
grosshandeln säljas stenkol, koks och antracit icke
i chaldrons, utan i ton om 20 cwt.

Chaleb (Chalybon). Se Aleppo.

Châled, arabisk krigare. Se Châlid.

Chalet [jalä], fr., säterstuga, schweizerhydda;
villa i form af en sådan.

Chaleurs-bukten [jalor-j, Baie-des-Chaleurs,
vik på västra sidan af S:t Lawrenceviken emellan
Gaspéhalfön och New Brunswick, med hamnarna och
fisklägena Bathurst, Carleton och Dalhousie.

Chalgrin [jalgrä’], Jean François Thérèse,
fransk arkitekt, f. 1739 i Paris, d. 1811, var elev
af Servandoni och Boulé, studerade sedan i Rom och
var en ifrig anhängare af sin samtids klassiska
sträfvan. Bland hans arbeten märkas kyrkan Saint
Philippe du Roule, Collège de France
, flera detaljer
i det inre af Saint Sulpice och restaureringen af
Luxembourgpalatset. C. gaf äfven ritningar till den
stora triumfbågen på Place de 1’étoile och började
bygga den. Ritningarna blefvo likväl efter hans död
ganska väsentligt ändrade. G-g N.

Chalicodoma. zool. Se Murargetingar.

Châlid (Châled) Bin el-Walîd el-Machzumî,
arabisk krigare på Muhammeds tid. Han var i början
en afgjord motståndare till profeten och bidrog i
hufvudsaklig mån till dennes nederlag vid berget
Ohod (625). Emellertid slöt han sig sedermera
till honom samt blef hans trognaste och tappraste
fältherre. Efter slaget vid Muta i Syrien (629)
fick han af Muhammed tillnamnet
Saifallah ("Guds svärd"). Efter profetens död slog han
634 kejsar Herakleios’ armé vid Adjnadein (Jarmuth)
samt eröfrade Syrien, Palestina och en del af
Persien. Död 642.

Chalil [kalil], fornhebreiskt instrument, som
användes vid tempeltjänsten under påskfesten och
löfhyddohögtiden. Sannolikt var det flöjtartadt
och hade en ton, som liknade skalmejans.
A. L.

el-Chalîl, det nuv. namnet på Hebron.

Chalka, mongolisk folkstam. Se Kalka.

Chalkedon (grek. Xafayöcbv, lat. Chalcedon), stad
i det forna Bitynien, vid Bosporen, midtemot
Bysantium (Konstantinopel). Det grundlades omkr. 675
f. Kr. af megarerna. 505 f. Kr. eröfrades det af
perserna, år 409 af Alkibiades och tillföll år 75
f. Kr. efter Nikomedes III:s död jämte det öfriga
Bitynien romarna, enligt en uppgift på grund af
testamente. I sept. 323 besegrades Licinius där af
Konstantin, som lät förändra alla grekiska tempel
till kristna kyrkor, och i 6:e årh. återuppbyggdes
staden af Justinianus i sin forna glans under namnet
Justinianea. Af osmanerna förstördes den i grund, och
nu utmärka endast några obetydliga ruiner dess plats,
vid den nuv. byn Kadiköi, som är ärkebiskopssäte och
har flera grekiska och armeniska skolor. - 451 hölls
i C. det fjärde ekumeniska (allmänna) kyrkomötet,
som afsatte biskop Dioskuros och arkimandriten
Eutyches från deras ämbeten samt fördömde både
nestorianismen och eutychianismen. Det symbolum,
som mötet uppställde, innehåller, att "Kristus är
sann Gud och sann människa, till sin gudomliga natur
född af evighet och lik Fadern i allt, till sin
mänskliga natur född i tiden af Maria, jungfrun och
gudaföderskan, och oss människor i allting lik, blott
utan synd, samt att efter Kristi människoblifvande
personens enhet består i två naturer, hvilka äro
utan sammanblandning och förvandling, men tillika
oupplösligt och oskiljaktigt förenade". Jämte
denna trosformel uppsattes 30 kyrkolagar (canones),
af hvilka den 28:e rönte häftigt motstånd i Rom,
emedan den tillerkände patriarken i Konstantinopel
samma rättigheter och företräden som den romerska och
gaf den senare företräde blott i rang. Blodiga uppror
i Palestina och Egypten voro de närmaste följderna
af besluten i C., och först efter hundraåriga
kyrkliga förhandlingar erhöll den chalkedoniska
trosbekännelsen det symboliska anseende, som den
ännu har såväl i de katolska och grekiska som i de
protestantiska kyrkorna.

Chalki (turk. Hejbeli ada), en af Prinsöarna
(Demonesi) i Marmarasjön, har ett kloster helgadt
åt den heliga trefaldigheten, med grekisk-teologisk
skola och gymnasialklasser.

Chalkidike, en i det forna Macedonien belägen,
nu till turkiska vilajetet Saloniki hörande halfö,
som löper ut i Egeiska hafvet med tre
fingerformiga spetsar: Athos l. Hagion oros (Akte), Longos
(Sithonia) och Kassandra (Pallene), och som på östra
sidan omgifves af Orfani-viken (fordom Strymoniska
viken), på den västra af Saloniki-viken (fordom
Thermaiska viken). Mellan Athos och Longos inskjuter
Hagion-oros-viken (fordom Singitiska viken), och
mellan Longos och Kassandra intränger Kassandraviken
(fordom Toroneiska viken). C. är bergigt. I forntiden
var det med undantag af det doriska Potidaia,
koloniseradt af jonier, hvilka där anlade flera
städer, bl. a. Olynthos (nuv. Hagia Marna).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free