- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
31-32

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chamalhari - Chamar - Chamaver - Chamba - Chambal - Chambellan - Chamberlain, sir Neville Bowles - Chamberlain 1. Joseph C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chamalhari [tjamälari], bergstopp på sydöstra
Himalayas hufvudkam, 112 km. ö. n. ö. om
Kanchanjanga, på Bhutans norra gräns. 7,350 m.

Chamar l. Chambhar [tjämbä’9], en af Indiens
talrikaste kaster, bestående af mer eller mindre
rena afkomlingar af de urinvånare arierna funno före
sig vid sin invandring till Indien. Enligt 1901 års
census beräknas deras antal till 11,137,362 personer,
däraf de allra fleste hinduer, 76,263 sikher,
16,992 muhammedaner samt ett fåtal medlemmar af
jainasekten, buddister eller andra. Chamar äro bosatta
öfver hela Indien med undantag af Coorg, Cochin
och Mysore. Hufvudmassan bor i Nordvästprovinserna
(5,933,108), men äfven i Punjab (1,225,267),
Bengalen (1,187,115), Centralprovinserna (735,262),
Central-Indien (733,151) och Rajputana (688,024)
äro de talrikt representerade. Chamar stå lägst
bland sudraerna, om man undantager de af själfdöda
och stulna djur lefvande dom. I städerna få de utöfva
handtverk, men på landet hafva de förblifvit slafvar,
hudafdragare, gräfvare eller fästa vid torfvan såsom
arbetare åt brahmanska eller rajputska husbönder,
ehuru lagarna officiellt tillerkänna dem frihet. I
Chhatisgarh i Gondwana tiafva de emellertid, genom
att under lyckliga omständigheter samla sig till
en sekt under en religionslärares ledning, i 19:e
årh:s förra hälft lämnat sin föraktade ställning och
blifvit välmående och ansedda jordbrukare. De hafva
där erhållit benämningen satnami (se d. o.) efter det
rop, "sat nam, sat nam!" (Gud, Gud!), som de morgon
och afton upphäfva, i det de kasta sig ned för
solen. De äta icke kött och dricka endast vatten;
bruket af tobak är förbjudet hos somliga, tillåtet
hos andra.

Chamaver, ett litet germanskt folk, fordom
boende vid nedre Rhen och Ijssel, i det kring
Emmerich belägna Hamaland, som uppkallats efter
detsamma. Kejsar Julianus besegrade chamaverna 358,
då de, liksom de saliske frankerna, inträngt på det
romerska området. Ännu på Karl den stores tid bildade
chamaverna ett eget fylke och hade en egen lag, som
ännu finnes i behåll och närmast ansluter sig till de
frankiska läsarna, i synnerhet till den ripuariska.
S. F. H.*

Chamba [tjä’mb8], vasallstat i Indien, Punjab, s. om
Jammu-Kashmir. 8,236 kvkm. 127,834 inv. (1901). Staten
ligger innesluten af Himalayas kedjor, som hafva
toppar af mer än 6,000 m. höjd, och genomströmmas af
Ravi och Chandra. Den är till stor del bevuxen med
ståtliga skogar, som arrenderas af indiska regeringen,
hvilken därifrån hämtar virke till järnvägsbyggnader
m. m. Dalarna äro bördiga och producera flera slags
spannmål. Öfver sommaren föra gujarer från Jammu
hundratusentals får, getter, kor och bufflar till
de rika betena i C. Rajan är af rajputstam. Staten
trädde i vasallförhållande 1846-47. 1854 anlade
engelsmännen på C:s område sanatoriet
Dalhaousie, tillhörande distriktet Gurdaspur. Hufvudstaden C.,
14 km. ö. om detta sanatorium, på högra stranden af
Ravi, har omkr. 5,500 inv.

Chambal [t jämbä’1] l. Tsjambal, största
bifloden till Jumna i Indien, rinner upp på
Vindyabergen i Central-Indien, flyter först i
nordlig, därefter i nordöstlig riktning genom
Central-Indien och Rajputana samt bildar efter
föreningen med sin högerbiflod Paxbati gräns mellan
Raputana och
divisionen Agra i Nordvästprovinserna å ena sidan och
Gwalior i Central-Indien å den andra. Flytande i sitt
nedre lopp mot ö. s. ö., mynnar C. fr. h. ut i Jumna
mellan städerna Etawah och Kalpi. Längd omkr. 650
km. Den är ej segelbar.

Chambellan [jäblä’], fr. (af chambre, kammare),
kammarherre. Jfr Camerlengo.

Chamberlain [tjéYmbalin], sir Neville Bowles,
brittisk-indisk militär, f. 1820 i Kio de Janeiro,
där hans fader var brittisk generalkonsul. Han
åtföljde 1839 Keanes expedition till Afganistan,
deltog 1848-49 i Punjab-fälttåget, blef 1857
generaladjutant vid den armé, som låg framför Delhi,
och 1876 generallöjtnant och öfverbefälhafvare i
Madras. 1878 ställdes han i spetsen för en brittisk
beskickning till Kabul, hvars afvisande blef den
närmaste anledningen till andra afganska kriget. 1886
tog han afsked ur krigstjänsten, men utnämndes
1900 till fältmarskalk. Död 1902. C. var en af den
brittisk-indiska arméns erfarnaste och skickligaste
officerare.

illustration placeholder

Chamberlain [tʃe͡ımbəlin]. 1. Joseph C.,
brittisk statsman, f. 8 juli 1836 i London,
härstammande från en unitarisk köpmansfamilj. Efter
studier vid London university college – de gamla
universitetens portar voro stängda för dissenters –
inträdde C. 1852 i sin faders affär (grosshandel
i läderbranschen), men flyttade redan 1854 till
Birmingham, där han jämte en kusin blef delegare
i en fabrik för tillverkning af skrufvar. Han
visade sig snart vara en driftig affärsman, verkade
därjämte som lärare för arbetarna vid söndags- och
aftonskolor, uppöfvade sin talegåfva i politiska
diskussionsföreningar och tog tidigt verksam del i
Birminghams kommunala lif. C. var nov. 1873–juni
1876 stadens borgmästare (mayor) och genomdref
därunder ett omfattande kommunalt reformprogram (ny
stadsplan, gasverks och vattenlednings öfvertagande
af de kommunala myndigheterna), hvilket bildar epok
i Birminghams historia och åt C. förvärfvade det
starka lokala inflytande, som varit hans säkraste
stöd under hans växlingsrika politiska bana. Från
affärerna drog sig C. tillbaka 1874, och från sitt
val till underhusledamot för Birmingham (juni 1876}
har C. såsom sådan helt egnat sig åt det politiska
lifvet. Hans mandat har städse förnyats.

C. anslöt sig till den radikala liberalism, som i
Birmingham hade gamla anor och främst representerades
af John Bright; redan från början opponerade han sig
emellertid emot sin läromästares likgiltighet för
kolonierna och skilde sig från Manchesterskolan äfven
genom så avancerade åsikter i arbetarfrågor, att han
fick uppbära beskyllningar för socialism. Teoretiskt
var han närmast republikan, dock utan att däraf låta
sig påverkas i praktisk politik. Under en resa till
Sverige 1876 studerade han på ort och ställe det
s. k. Göteborgssystemet och sökte sedan förgäfves i
parlamentet bereda sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free