- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
37-38

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chamberlain, Houston Steward, tysk skriftställare av engelsk börd - Chamberlen - Chambers, Ephraim, engelsk skriftställare - Chambers,William, engelsk arkitekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kulturmissionens prioritet, ett fullföljande och utvidgande
af Gobineaus och Wagners spekulationer i denna
riktning. Titeln på arbetet antyder hans mening
att framdeles skildra 19:e seklets kultur,
men detta arbete utgör ett slags inledning, en
framställning af förutsättningarna för den moderna
kulturen. C. anser, att den egentliga historien
börjar med Kristi födelse, ty med historia förstår
han endast "det förflutna, som ännu fortlefver
gestaltbildande i människornas medvetande". Han
räknar en ny epok från tiden omkr. 1200 och låter
den räcka till 1800. Med mycken skärpa för han den
gobineauska rasteorien vidare och framhåller de olika
rasernas inflytande på utvecklingen; en god ras
är en blandning af flera element, men blandningen
får ej drifvas för långt. Högst ställer han den
germanska rasen, men räknar därunder äfven kelter
och slaver; för honom är det germanerna, som skapat
den moderna kulturen; han är utprägladt afvog mot den
semitiska rasen och söker bl. a. bevisa, att Kristus
ej var jude, samt bemöter i denna fråga med mycken
grofhet Renan. Äfven i öfrigt är arbetet fullt af
hugskott. Man kan dock ej förneka, att författaren
- som koketterar med att icke vara vetenskapsman,
endast dilettant - skänkt månget originellt uppslag
i uppfattningen af gångna tider, och i vissa punkter
verkar boken såsom en frisk gensaga mot den ofta
pedantiska detalj forskningen. Men arbetet är dock i
grunden mera en paradoxmakares försök att åstadkomma
hvad Geijer kallade ett "själfgjordt sammanhang"
i sakerna än den objektive forskarens fynd af
"sakernas eget sammanhang". Arbetet har framkallat
både entusiastisk beundran och skarpa angrepp (se
t. ex. H. Thodes i Littorarisches centralblatt
1900). I samlingen "Die kultur" har C. skrifvit
Arische wellanschauung (1905). C:s Wagner-skrifter
äro Das drama R. Wagners (1892), R. Wagners echte
briefe an F. Präger
(1894), praktverket Richard Wagner
(1896, 3:e uppl. 1904, äfven öfversatt på franska
och engelska) m. fl. "I sitt sträfvande att gifva
en det wagnerska tänkandets dogmatik underskattar han
de yttre, främmande inflytelserna på utvecklingen af
Wagners världsåskådning på ett sätt, som ej alltid
är förenligt med historiska fakta" (R. Louis). Men
med all sin apologetiska dogmatism och ohistoriska
konstruktion har dock C. ett företräde framför många
tyska wagnerister i stilens enkla klarhet samt
föraktet för krystadt symboliserande utläggningar
och torra ledmotivrecept, hvarjämte hans idealitet
alltid verkar storslagen. C. har äfven sammanfattat
ett religiöst arbete, "Worte Christi" (1901; på
svenska af S. Fries under titeln "Kristi ord",
1902). K. W-g. A. L.

Chamberlen [tjéYmbolen],
en familj af engelska läkare, inom hvilken
förlossningstången uppfanns. Man har länge varit
okunnig om hvilken af de många läkare, som tillhörde
denna familj, var tångens egentlige uppfinnare. Den
historiska forskningen har emellertid uppvisat,
att denna uppfinning sannolikt gjordes af Peter
C. d. ä.
, som föddes i Paris och med sina föräldrar,
hvilka på grund af sin religion voro tvungna att lämna
Frankrike, 1569 flyttade till England. Han förekommer
1598 på förteckningen öfver medlemmarna af "Barber
surgeons company" i London. Då han icke åtnöjde sig
med utöfvandet af kirurgisk praktik, utan därjämte
behandlade invärtes sjukdomar, råkade han i ständiga
konflikter med vederbörande, dömdes till böter
och till fängelsestraff, men skyddades genom sin
ställning såsom läkare och ackuschör hos drottning
Anna. Död i Downe (Kent) 1631. I stället för att
sprida sin välsignelserika stora uppfinning höll
Peter C. den hemlig, och hemligheten bevarades af
hans familj generation efter generation. Sålunda
blefvo dessa Chamberlenar, som skulle hafva kunnat
räknas bland människosläktets störste välgörare,
genom sin lystnad efter snöd vinning en skamfläck
för sitt stånd. Det är mycket antagligt, att
förlossningstången af familjens olika medlemmar
alltmer förbättrades, ehuru man icke med visshet kan
uppgifva något om den andel, som härvidlag tillkommer
den ene eller den andre. Utom Peter C. d. ä. hafva
följande medlemmar af familjen vunnit en större eller
mindre ryktbarhet: Peter C. d. y., den förres broder,
d. 1626, Peter C. III, son till Peter C. d. y.,
f. 1601, d. 1683, Hugh C. d. ä., son till Peter
III, f. omkr. 1630, d. i början af 1700-talet,
Paul C., dennes broder, f. 1635, d. 1717, och Hugh
C. d. y.
, son af Hugh C. d. ä., f. 1664, d. 1728.
R. T-dt.

Chambers [tjéYmbos], Ephraim, engelsk
skriftställare, f. mellan 1680 och 1685,
d. omkr. 1740, är bekant såsom utgifvare och
till största delen författare till ett af de
första encyklopediska arbeten rörande vetenskap
och konst: Cyclopædia or universal dictionary of
arts and sciences
(hvaraf den bästa upplagan utkom
1778-85). Planen till detta arbete uppgjorde C. redan
som handtverkslärling.

illustration placeholder

Chambers [tjéYmbos], William, engelsk arkitekt,
f. 1726 i Göteborg af engelska föräldrar, d. 1796 i
London. I sitt adertonde år följde han som superkarg
med ett af ostindiska kompaniets skepp till Kina,
och denna färd blef afgörande för hans framtida
utveckling. Han studerade nämligen ifrigt kinesernas
byggnadskonst och hela kultur samt beslöt att, med
lämpliga förändringar, omplantera den förra i
europeisk jordmån. Efter sin återkomst till Europa
besökte han Italien och Frankrike, för att i grund
inhämta arkitekturens konst, och bosatte sig sedan
i London. Där blef han dåv. prinsens af Wales (Georg
Ill:s) ritlärare och utgaf, under dennes beskydd, sitt
praktverk Designs for chinese buildings, furniture,
dresses, machines, and utensils
(1757), hvilket
efterföljdes af A treatise on civil architecture
(1759; nya uppl. 1768 och 1826). När hans furstlige
lärjunge snart därpå besteg tronen, fick C. uppdrag
att anlägga en trädgård i Kew, och vid detta företag
tillämpade han sina nya idéer rörande trädgårdskonst
och dekorativa byggnader. Hans nygestaltning af
parken och Kews hufvudbyggnad skildrades i ett
stort praktverk: Plans, elevations, sections, and
perspeclive views of the gardens and buildings at Kew
in Surrey
(1763), som utfördes af den tidens bäste
kopparstickare. Emellertid mötte C:s smak ganska
mycket motstånd, och han fick


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free