- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
43-44

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chambre - Chambre ardente - Chambre des Comptes - Chambre introuvable - Chambrier, Alice de, schweizisk författarinna - Chambriere - Chamburu, bot. Se Carica. - Chamfort l. Champfort, Sebastien Roch Nicolas - Chamier, Frederick, engelsk författare - Chaminade, Cecile, fransk tonsättarinna - Chamisso, Adalbert von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[kriminä/1], "brottmålskammare", inom Frankrikes högsta
domstol den division, som profvar domar i hänskjutna
brottmål. - C. garnie [garnl], möbleradt rum. -
C. de commerce [de kåmä^rs], handelskammare
(se d. o.). - C. de compensation [da käpäsasiå/],
Parisbankernas 1872 inrättade afräkningsbyrå.
Se Clearing-house. - C. d’enfer [däfär],
"helveteskammare". Se Animal magnetism, sp. 1035. -
C. des comptes [dä kå’t], räntekammaren. Se Chambre
des comptes
. - C. des députés [dä depyte], den
folkvalda kammaren, andra kammaren i Frankrike. -
C. des enquêtes [däs äkät], "undersökningskammare". Se
Parlament. - C. des pairs [dä par], pärskammaren. Se
Pär. - C. des requêtes [dä rakat], i den forna
franska öfverdomstolen l. parlamentet (från
1200-talet till 1790) den domstolsafdelning,
som afgjorde mål i första instans; numera inom
Frankrikes högsta domstol den division, som afgör,
huruvida vädjade penningmål må af "chambre civile"
upptagas till förnyad ompröfning. - C. de réunion
[do reynia7]. Se Reunions-kamrar. - C. introuvable
[ätrova’bl]. Se Chambre introuvable. - C. sépulcrale
[sepylkra’1]. Se Hällkista.

Chambre ardente [jäbr ardä’t], fr., "glödande
kammare’"’, namn på några i Frankrike för särskilda
ändamål inrättade tillfälliga domstolar, så benämnda
enligt en förklaring därför att det straff de ådömde
merendels var bålet. Med detta namn betecknades
särskildt det utomordentliga inkvisitionstribunal,
som 1535, till protestanternas förföljande, nedsattes
af Frans I och som dömde i andra instansen. Under
Henrik II organiserades en annan "chambre ardente",
med samma uppgift, och under Ludvig XIV inrättades
1677 en tredje, för att anställa undersökningar
rörande de rykten om förgiftningsfall, hvilka
kommit i omlopp efter markisinnans de Brinvilliers
död. Sistnämnda domstol, Cour des poisons, bragte
flera personer ur de högsta samhällsklasserna,
såsom marskalken af Luxemburg och prinsessan Louise
af Savojen, inför sina skrankor. Dess verksamhet
upphörde 1680, då den bekanta madame de Montespan
befanns komprometterad genom dess undersökningar. Jfr
Ravaisson, "Archives de la Bastille" (I-V, 1866 ff.),
Loiseleur, "Trois énigmes historiques" (1882),
och Weiss, "La chambre ardente" (1889).

Chambre des comptes [jäbr dä kå’t], fr.,
räntekammaren, ett från slutet af 1200-talet
till 7 sept. 1790 existerande franskt ämbetsverk,
som hade till uppgift att öfvervaka skötseln af
rikets finanser. Under Ludvig XIV funnos i detta
ämbetsverk l öfverpresident, 12 presidenter, 98
räntmästare, 38 revisorer, 182 auditörer, som delvis
äfven hade revisionsåliggande, l generaladvokat
och l generalprokurator. Verket upphäfdes under
revolutionen (nästan i tre århundraden hade då
öfverpresidentens syssla gått i arf inom familjen
Nicolay). 1807 inrättades i stället cour des comptes
(kammarrätten).

Chambre introuvable [jäbr ätrova’bl], fr.,
"oupphinnelig kammare", ett namn, som Ludvig
XVIII gaf den 1815, efter restaurationen, samlade
deputeradekammaren (andra kammaren), hvilken utmärkte
sig genom fanatisk rojalism; namnet har sedermera
användts i tadlande bemärkelse.

Chambrier [jäbrie], Alice de, schweizisk
författarinna, f. 1861, d. 1882 i Neuchâtel, tillhörde
en inom litteraturen bekant familj och ådagalade en
brådmogen författarbegåfning. Vid sin död efterlämnade
hon utom noveller och romaner på prosa mycket lyrik
och flera versifierade skådespel. Utgifna äro den
fina diktsamlingen Au delà (1884; I:e uppl. 1886) och
romanen Le chatelard de Bevaix (i "Musée neuchâtelois"
1884). R-n B.

Chambrière [jäbriår], fr. (af chambre, kammare),
egentl. kammarjungfru, kammarsnärta; i öfverförd
bemärkelse: stallmästarpiska. (Jfr i afseende
på begreppsöfvergången sv. snärt och snärta.)
R. G.

Chambúru, bot. Se Carica.

Chamfort [jäfår] l. Champfort, Sébastien Roch
Nicolas
, fransk skriftställare, f. 1741, kom vid
unga år till Paris, där han försökte sig på olika
banor. 1764 framträdde han med den versifierade
komedien La jeune indienne, som efterföljdes af
komedien Le marchand de Smyrne (1770), i hvilken
han förfäktade jämlikhetsgrundsatsen, och tragedien
Mustapha et Zéangir (1778). 1781 blef han medlem af
franska akademien, som 1769 prisbelönat hans Éloge
de Molière
. C:s yppersta arbete är Pensées, maximes,
anecdotes, dialogues
(1803; ny uppl. 1860). Den bästa
upplagan af hans verk utgafs 1852 af Houssaye. -
1789 års revolution grep C. mäktigt och kom honom
att sluta sig till Mirabeau, ehuru han stått i
gunst vid hofvet och egde sina vänner och gynnare
bland aristokratien. Senare blef han bibliotekarie
vid nationalbiblioteket, men 1793 afskedades han
från denna befattning och kastades i fängelse,
därför att han uppträdt mot skräckregeringen,
hvars våldspolitik han karakteriserade i det
kvicka yttrandet: "Var min bror, eljest dödar jag
dig". I ängslan för att bli giljotinerad begick
han 1794 själfmord. Se Roth, "C:s stellung in der
litteraturgeschichte des 18. jahrhunderts" (1872),
och Pellisson, "Chamfort. Étude sur sa vie, son
caractère et ses écrits" (1895).

Chamier [tjä’mia], Frederick, engelsk författare,
f. 1796, d. 1870, skref memoarer, den historiska
romanen Count Königsmark (1845) samt ett stort antal
populära sjöromaner i Marryats stil.

Chaminade [jaminaM], Cécile, fransk tonsättarinna,
f. 1861 i Paris, elev af Marsick och Godard,
har skrifvit smärre orkesterstycken, pianosaker,
körverket Les amazones med orkester, två pianotrior,
sånger m. m.

Chamisso [jamiså’], Adalbert von (egentl. Louis
Charles Adelaide de C.
), tysk skald och naturforskare,
f. 30 jan. 1781 på slottet Boncourt i Champagne,
åtföljde 1790 sina föräldrar till Berlin, ingick i
preussisk krigstjänst, men återvände, efter fälttåget
1806, till Frankrike, där han en tid tillhörde
madame de Staëls krets, åtföljde 1815-18 såsom
naturforskare den ryska världsomseglaren "Rurik"
under O. von Kotzebue (Tagebuch auf einer reise um
die welt,
1836), fick efter sin återkomst anställning
vid den botaniska trädgården i Berlin samt blef 1835
ledamot af vetenskapsakademien i Berlin. Död därstädes
21 aug. 1838. C:s första dikter utgåfvos i den af
honom och Varnhagen von Ense utgifna "Musenalmanach"
1804-06. Under djup misstämning skref C. 1813 sagan
Peter Schlemihl ("Peter Schlemihls underliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free