- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
47-48

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Champagne, musserande hvitt vin - Champagne, Landskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Champagne beredes af saften från både ljusa och
mörka drufvor; i senare fallet undvikes genom hastig
pressning och afskiljande af skalen före jäsningen,
att dessas färgämne "fläckar" vinet. Vinskörden
försiggår i september och oktober. Saften från
vingårdsegarens pressar tappas, efter en första
klarning, på köparens egna, noga verifierade
fat. Inom några dagar har hufvudjäsningcn öfverfört
drufsaften till "vin", som afdrages från drägg
och lämnas i hvila till årets slut, då det hunnit
fullt klarna och öfverföres till nya fat. Under
januari och februari åstadkommer fabrikanten genom
blandning af vin från olika vinberg samt tillsats af
särskildt reserverade mängder af föregående årgångar
en s. k. "cuvée", utgångsmaterialet för den egentliga
champagnefabrikationen. I sammansättningen af denna
"cuvée" ligger den egentliga konsten att hålla en god,
årgång efter årgång konstant typ.

illustration placeholder
Champagnebutelj med glas af äldre och modernare typ.

Efter
åtskilliga omtappningar och klarningsprocesser
utföres under sommarens lopp buteljeringen på
starkväggiga flaskor, som hermetiskt tillslutas och
få hvila i horisontalt läge vid en temperatur af
20° C. till början af påföljande år. Efterjäsning
försiggår därefter under utveckling af kolsyra,
som emellertid till följd af den hermetiska
tillslutningen icke kan afgå, utan stannar löst
i vinet, samtidigt som en bottensats, "dépôt", af
andra jäsningsprodukter afsätter sig. I februari,
då vinet nått nästan full mognad, placeras buteljerna
i lutande ställning med mynningen nedåt, hvarvid
bottensatsen småningom sjunker och samlas på korken,
hvilket underlättas genom daglig, lätt förändring
i flaskornas läge. Sedan vinet blifvit fullt klart,
aflägsnas bottensatsen därigenom, att flaskan i upp-
och nedvänd ställning hastigt öppnas, då den första
kolsyreskumningen sköljer med sig all bottensats,
under det att flaskans mynning samtidigt med ett
raskt handgrepp vändes uppåt. Det bortrunna ersattes
genom påfyllning med en "likör" af socker, löst i
fin konjak eller i vin från föregående års cuvée,
hvarefter flaskan korkas, öfverbindes och förses med
sin kända utstyrsel af
metallkapsyl och etikett. Modifikationer i den
nämnda likörens sammansättning bibringa produkten
växlande styrka och sötma enligt smaken i olika
länder. Alkoholhalten växlar mellan 8 % och 11 %,
sockerhalten mellan 8 % och 18 %; kolsyremängden
motsvarar 5-6 volymer. Efter någon tids lagring
i sval och mörk källare är champagnen färdig för
konsumtion, omkr. 2 år sedan drufvan pressats. Längre
lagring förbättrar i allmänhet fin champagne, som
kan uppnå en ålder af 30 år utan att försämras;
enklare sorter blifva däremot jämförelsevis snart
grumliga och sura. Man skiljer mellan söt (doux),
halftorr (demi-sec) och torr (sec) samt mycket torr
(dry, brut) champagne. I Frankrike och Skandinavien
föredrages medelstark och medelsöt, i Tyskland,
Ryssland, Österrike och Böhmen söt, i England och
Amerika stark och torr. Äfven göres skillnad mellan
starkt musserande champagne (mousseux] och champagne
med svagt gräddaktigt skum (crémant). Stundom
färgas champagne rosenröd (champagne rosé)
därigenom, att man låter blå drufvors skal deltaga
i hufvudjäsningen eller tillsätter färgämne (vin de
Fismes
, fläderbärsextrakt). Föråldrad är den bruna
färgen (oeil de perdrix).

De bästa champagnevinerna komma från Sillery,
Ay, Hautvilliers, Dizy och Épernay. Allmänt
kända champagnefirmor äro Ayala, Veuve Cliquot,
Duc de Montebello, Deutz & Geldermann, Heidsieck,
G. H. Mumm, Moet & Chandon, Pommery & Greno, Louis
Roederer, Paul Roger. Årsproduktionen, som 1850
utgjorde 8 mill. buteljer, är nu (1905) omkr. 25
mill. buteljer. Endast en femtedel häraf konsumeras i
Frankrike. Hufvudstapelplatser för champagnehandeln
äro Reims, Ay, Épernay och Châlons-sur-Marne. Om
efterbildningar af champagne se Musserande vin.
G. H-r.

Champagne [jäpa’nj]. 1. Landskap och fordom provins
i norra Frankrike, omgifvet i n. af Belgien, i ö. af
Lothringen och Franche-Comté, i s. af Bourgogne och
i v. af Orléanais och Ile-de-France, motsvarande de
nuv. departementen Ardennes, Marne, Haute-Marne och
Aube samt mindre delar af Yonne, Aisne, Seine-et-Marne
och Meuse. Det omfattade vid revolutionens början
omkr. 25,900 kvkm. med 1,200,000 inv. Man delade det
i Egentliga C. (motsvarande depart. Aube och Marne),
Nedre C., Öfre C. och Brie-Champenoise. Östra
och centrala delarna, det s. k. C. pouilleuse, äro
en vågig slätt, där kalkstensplatån ofta uppträder i
dagen och som genomgående är ofruktbar, endast duglig
till betesmark; däremot är den västra delen mycket
bördig och tätt befolkad. Invånarna (champenois) äro
krigiska, men anses för elaka och råa samt stå i rop
för dumhet. C:s hufvudstad var Troyes. - C. har sitt
namn af campus (slätt). Det beboddes ursprungligen
af de keltiska stammarna remer, trikasser, melder,
lingoner och sennoner och blef efter den romerska
eröfringen deladt mellan Gallia lugdunensis och
Gallia belgica. Under folkvandringarna slogo sig
franker och burgunder ned där. Vid frankiska rikets
delning mellan Klodvigs söner (511) kom det till
Austrasien, styrdes 570-714 af hertigar och därefter
af ärftliga pfalzgrefvar, som efter residensstaden
ofta äfven kallades grefvar af Troyes. Genom Filip
IV:s förmälning med Johanna, dotter till Henrik I af
Navarra, kom C. 1284 till Frankrike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free