- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
57-58

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chang Bakar - Change - Chang-tang - Chania - Chanka - Channing, William Ellers, nordamerikansk präst - Chans - Chanson - Chanson de geste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nagpur, har en areal af 2,346 kvkm., med omkr. 15,000
inv., de fleste gonder.

Change [jäj], fr., växling, förändring; byte,
ombyte; växelbank; jaktv., spårförändring. - Changera
(fr. changer), förändra, växla, byta, ombyta, skifta;
äfven förändras, förvandla sig. - Changeant [janja^t],
adj., föränderlig, växlande; mångskiftande, skimrande
(om färger); [janja^], subst.,.ett slags taft, väfnad
af silke, ull och annat garn, där ränningen är af en
annan färg än inslaget, hvarigenom, alltefter ljus-
och skuggförhållandena, ett skimrande färgspel
uppstår. - Changemang [janjema^], fr. changement,
förändring, växling, omväxling; scenförändring.

Chang-tang, infödingarnas benämning på en del
af Tibet.

Chania (it. Canea), hufvudstad på ön Kreta, belägen
på dess norra kust. 20,972 inv. (1900). C. har hamn
med vågbrytare, dockor och arsenal samt betydande
handel. Det är säte för Kretas öfverkommissarie och
en grekisk metropolit. Trakten är rik på olivträd.

Chanka l. Hanka, sjö på gränsen mellan kinesiska
Mandsjuriet och ryska kustprovinsen. 4,381 kvkm. i
areal, nästan rund till formen. Det är en grund, 7-8
m. djup, slättsjö med sumpiga stränder. Den mottar den
för små ångare till 40 km. från sin mynning segelbara
Lefu och afflyter genom Sungatsja till Ussuri.
J. F. N.

illustration placeholder

Channing [tjä’ninj, William Ellery, nordamerikansk
präst och skriftställare, f. 7 apr. 1780 i Newport
i Rhode-Island, blef student 1794, kallades
1803 till predikant vid en unitarisk kyrka i
Boston och tjänstgjorde där ända till sin död,
2 okt. 1842. - C. blef snart den mest betydande
kämpen bland unitarierna i Nord-Amerika, hvilka i
början af 1800-talet lågo i en häftig strid med de
ortodoxe. När de sistnämnde slutligen förklarade alla,
som förkastade treenighetsläran, men det oaktadt sade
sig vara kristna, för hycklare och själsfränder till
Judas Iskariot, svarade C. dem i
sitt märkliga tal A discourse on some of the
distinguishing opinions of unitarians
(vid en
prästvigning i Baltimore 1819), hvilket gick ut på
att bevisa sanningen af den sats, som är unitarismens
grundpelare, nämligen att läran om treenigheten är
fullkomligt oförenlig med bibelns utsagor om Guds
väsende och således ej en äkta kristlig lära. En följd
af detta föredrag, som väckte det största uppseende,
blef en fullkomlig brytning mellan unitarierna och
den ortodoxa kyrkan samt stiftandet af "The american
unitarian association" i Boston, 25 maj 1825. Ända
till sin död var C. själen i detta samfund. Med
sådan kraft och ifver kämpade han i tal och skrift
för sina egna och sina trosförvanters åsikter, att
han blifvit kallad unitarismens apostel. Dessutom
lät han höra sin röst i nästan alla mänsklighetens
viktigaste frågor och hade städse ett stort
inflytande på den allmänna meningen. Särskildt
märkvärdigt är hans arbete On slavery (1835), hvilket
gjorde epok i uppfattningen af slaffragan och blef
af rent politisk betydelse. Hans uppsatser öfver
Napoleon, Milton och Fénelon, först offentliggjorda
i "Christian examiner" 1826-29, bidrogo i hög grad
att stadfästa hans rykte i Europa. C:s Complete
works
utkommo i Boston 1841 i 5 bd, och 1872
utkom som tillägg ett urval af hans predikningar,
"The perfect life", hvarjämte hans korrespondens
utgafs 1874. På svenska finnas offentliggjorda:
"Religionstal" (öfv. af N. Ignell 1845), "Om
sjelfbildning" (1848), "Napoleon Bonaparte" (s. å.),
"Om religionsundervisning i söndagsskolor" (1872),
"Ett fullkomligt lif menniskans mål" (1881) och "Den
universella kyrkan" (1888). - Bland särskildt utgifna
lefnadsteckningar öfver C. må nämnas de af hans
brorson ombesörjda "Memoirs of C." samt Laboulayes
"Œuvres sociales de Channing, précédées d’un essai
sur sa vie et ses doctrines" (1854; i svensk öfv. i
"Den religiösa friheten", 1870).

Chans [jags], fr. chance, tärningkast; ett slags
tärningspel; slump, vågspel, tillfällighet; utsikt
till framgång; lycka, medgång.

Chanson [jaså’], fr. (lat. cantio), kort dikt l. visa,
vanligen uppdelad i strofer (couplets, kupletter) med
refräng, bestämd att sjungas. Ordet användes äfven om
den melodi, på hvilken visan sjunges. Vislitteraturen
är utomordentligt rik i Frankrike och skiftar karaktär
från sekel till sekel. Dessa visor behandla alla
ämnen, men framför allt vin, kärlek och kvinnor;
historiska och politiska visor äro emellertid icke
uteslutna. Egendomligt för den franska visan under
alla tider är något visst måttfullt och graciöst,
som kanske ej minst beror därpå att stämningen, då den
blir för stark, brytes genom ironi. De äldsta franska
visorna gå tillbaka till Provence, konstlyrikens
vagga. De spriddes emellertid till Nord-Frankrike
redan under 1100-talet. Från denna tid hafva vi äfven
de första s. k. folkvisorna, hvilka ursprungligen
till större delen äro dansvisor. Många af medeltidens
visor gå igen i 1500- och 1600-talets. Den börjande
renässansens förnämste visdiktare är Clément Marot;
under slutet af seklet var det "la satire menippée"
och dess sångare, som angåfvo tonen. Berömda äro
Olivier Basselins dryckesvisor, hvilka utgifvits för
att stamma från 1400-talet, men som författats af Jean
Le Houx (d. 1616). Under fronden är visan öfvervägande
politisk, under Ludvig XIV förfinas den och blir
kanske elegantare än någonsin. Under 1700-talet
blomstrar visan i alla sina former, och många af
denna tids förnämste författare (t. ex. Voltaire)
hafva författat sådana. Under revolutionen stiger
den ofta till högt patos (t. ex. i marseljäsen,
numera fransk nationalsång), den blir romanesk och
blodtörstig. Samtidigt blomstrar emellertid äfven
den anakreontiska dryckesvisan. Under början af
1800-talet är det Béranger, som mest typiskt i visans
form representerar tidens rörelser. I våra dagar
trifves den hufvudsakligen på kafékonserterna och
varietéerna. Moderna vissångare äro t. ex. Xanrof och
Bruant. J. M.

Chanson de geste [jaså7 da Jä’st], fr., i den
fornfranska poesien benämning på en särskild
grupp af hjältedikter, hvilka hufvudsakligen
behandlade nationella ämnen (chanson de Roland,
Aliscans o. s. v.). Chanson de geste (af lat. gesta,
handling) betyder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free