- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
59-60

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chanson de geste - Chansonett - Chant - Chantage - Chantal, Jeanne Francoise Fremiot de. - Chantant - Chantelle - Chanteloup, J.A.C. de, fransk statsman och kemist. Se Chaptal. - Chantenay - Chantepie de la Saussaye Pierre Daniel, nederländsk teolog - Chanterelle - Chanteur - Chanteuse - Chantilly - Chanting, eng. Se Chant - Chantre, Ernest, fransk fornforskare och geolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egentligen en sång om historiska händelser. Huru
fantastiskt nämligen än innehållet oftast var,
ansågos dessa sånger af den naiva medeltiden
för historiska. Se vidare Franska litteraturen.
J. M.

Chansonett [jan,sånä’t], fr. chansonette (af chanson,
sång, visa), liten visa, visstump; (i Tyskland och
Sverige äfven =) offentlig vissångerska på kaféer,
varietésångerska.

Chant [ja], fr., sång. I England betyder chant
[tjä’nt 1. tjä’nt] l. chanting speciellt afsjungandet
af de psalmer och "cantica", hvilka äro antagna
af den anglikanska kyrkan. - Chant du départ
[dy depär], "afmarschsång", en under den första
franska revolutionen 1794 af Marie Joseph Chénier
diktad nationalhymn, hvartill Méhul satte musiken.
A. L.

Chantage [jätäj], fr., penningutpressning
genom hotelse om skandalösa afslöjanden, prejeri;
fiskfångst, då fisken genom buller jagas in i garnen. -
Lettre de chantage [lättr de], salmonibref.

Chantal [jäta’1], Jeanne Françoise Frémiot
de
. Se Frémiot och Visitantinnor.

Chantant [jäta7], fr., sjungande, sångbar. -
Café-chantant, utskänkningslokal, där sång utföres.

Chantelle [jatä’1], stad i franska
départ. Allier. 1,500 inv. (1901). Ansenlig
vinhandel. Ruiner efter ett slott, som tillhört
konnetabeln af Bourbon och som förstördes af Frans I.

Chanteloup [jätlö], J. A. C. de, fransk statsman och
kemist. Se Chaptal.

Chantenay [jätna], stad i franska
départ. Loire-inférieure, vid Loire. Förstad till
Nantes. 18,809 inv. U901). Järnverk, fabrikation
af konserver, olja och konstgjorda gödningsämnen. I
närheten stenbrott.

Chantepie de la Saussaye [jätpi da la såssä],
Pierre Daniel, nederländsk teolog, predikant och
religionshistoriker, f. 1848, teologie doktor,
blef 1878 professor i religionshistoria vid
stadsuniversitetet i Amsterdam och 1899 professor
i teologisk encyklopedi, etik och gudsbegreppets
historia vid Leidens universitet. C. är mest
känd genom sin Lehrbuch der religionsgeschichte,
hvars första upplaga utkom i två band i Freiburg
1887-89. Det var den första utförliga framställningen
af religionshistorien i hela dess omfattning och
i jämnhöjd med den nyare forskningens resultat
och kraf samt intager alltjämt obestridt den
främsta platsen. Det är betecknande för den moderna
religionshistoriska vetenskapens traditioner, att
båda de mest spridda och erkända handböckerna i
allmän religionshistoria härröra från nederländare,
den mindre af Tiele, den större af C. Dennes stora
handbok hade i den första upplagan en allmän inledning
om religionen och dess hufvudmoment, hvilken i de
senare upplagorna tyvärr uteslutits. I den andra
upplagan (af 1897, äfven öfversatt till franska) och
den tredje (af 1905) hafva de olika religionerna och
religionsområdena behandlats af särskilda fackmän. C:s
viktigaste specialarbete inom religionshistorien är
en framställning af den gammalgermanska religionen,
utkommen på holländska 1900 (delvis) och på engelska
under titeln The religion of the ancient teutons
(Boston 1902). Vid den religionsvetenskapliga
kongressen i Stockholm 1897 höll C. om den jämförande
religionsforskningen och den kristna tron ett sedan på
svenska och på tyska utkommet föredrag, som är
karakteristiskt för hans personliga ståndpunkt:
förening af positiv kristendom och strängt historisk
metod i religionsvetenskapen. I Nederländerna har
C. utöfvat en omfattande verksamhet jämväl såsom
religiös och litteraturhistorisk författare samt
som predikant. Hans förnämsta arbeten inom dessa
områden äro en bok om den religiösa vissheten (1893)
och en biografi öfver skalden N. Beets (1904).
N. S.

Chanterelle [jäträ’1], fr. ("sångsträngen"), mus.,
högsta strängen på stråk- och knäppinstrument,
särskildt violinens e-sträng ("kvinten").

Chanteur [jätö’r], fr., sångare.

Chanteuse [jätö’s], fr., sångerska.

Chantilly [jätijl], stad i franska
départ. Oise, vid kanten af den 2,100 har
stora C.-skogen. 4,565 inv. (1901). Knapp- och
nålfabrikation, ylleväfverier. Den förr blomstrande
spetsfabrikationen har upphört. Staden är ryktbar
för sitt slott, som sedan slutet af 1400-talet
tillhörde familjen Montmorency och sedan 1632 familjen
Condé. Det besöktes af drottning Kristina och Gustaf
III. Före revolutionen, då det förstördes, var det
ett verkligen furstligt slott, ett af de präktigaste
i Frankrike, omgifvet af Le Nôtres trädgårdar samt
parker, genom hvilka ån Nonettes kanaler slingrade
sig, och stora jaktparker. Hertigen af Aumale,
som efter den siste
Condés död (1830) erhöll det i testamente och 1872
af nationalförsamlingen återfick sina under andra
kejsardömet indragna gods, lät 1876-85 restaurera
det och skänkte det 1886 jämte dess samlingar af
konstskatter (skulpturer och tafvelgalleri) och
bibliotek (den första i Paris tryckta franska bok
m. fl. sällsyntheter, dyrbara manuskript m. m.) till
franska institutet, med villkor att slottet och
samlingarna bevaras i orubbadt skick; dock förbehöll
han sig nyttjanderätten under sin lifstid (han dog
1897). Till slottet höra ett stort stuteri och en
kapplöpningsbana. Domänen anses representera ett
värde af 40 mill. frcs.

Chanting [tjä’ntin. 1. tjä’ntinj, eng. Se Chant.

Chantre [jä’tr], Ernest, fransk fornforskare och
geolog, f. 1843 i Lyon, intendent vid naturhistoriska
museet därstädes, har på uppdrag af staten anställt
arkeologiska undersökningar i Grekland, Turkiet,
Kaukasus, Mindre Asien, Österrike m. fl. länder
och genomforskat Rhône-bäckenet samt Dauphinés och
Savojens alptrakter. Bland hans arkeologiska arbeten
märkas i synnerhet Les palafittes ou constructions
lacustres du lac de Paladru
(1871; 2:a uppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free