Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 67-68 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chapman, Fredrik Henrik af, skeppsbyggmästare - Chapman, James, engelsk Afrikaresande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverskeppsbyggmästare, flyttade s. å. till Stockholm och
utarbetade där nya planer för skärgårdsförsvaret. Vid
denna tid författade han en afhandling om Sättet att
föra krig i finska skärgården, med beskrifning på
de fartyg, som därtill borde nyttjas. De förslag han
framlade i detta arbete mottogos med förtroende. Redan
1768 hade han byggt den första kanonslupen, som
bestyckades med två 12-pundiga kanoner (sedermera
24-pundiga). Denna cert efterföljdes snart af nya,
bl. a. kanonjollar, hvardera bestyckad med en
12-pundig kanon, kanonbarkasser, mörsarbarkasser
och däckade kanonslupar, med hvilken senare cert
han afslutade sina arbeten för omskapandet och
fullkomnandet af skärgårdsflottan. Emellertid egnade
han sina krafter äfven åt den stora flottan. 1764
invaldes han i den deputation, som då nedsattes för
ordnandet af örlogsskeppscerterna. Sedermera utsågs
han att deltaga i den kommitté, som i början af Gustaf
III:s regering nedsattes med uppdrag att föreslå,
hvilka fartygscerter borde ingå i den örlogsflotta,
som konungen ämnade bygga. Den plan C. därvid
framlade blef antagen. Till en början beslöts, att
fyra stora linjeskepp skulle byggas i Karlskrona
efter C:s ritningar, och redan 1776 profseglade
han själf det andra i ordningen. S. å. utnämndes
han först till öfverstelöjtnant och sedan till
öfverste vid amiralitetet samt till ledamot af
amiralitetskollegium. 1781 begärde han afsked,
men öfvertalades att kvarstanna och erhöll
öfverbefälet öfver skeppsbyggnadsdetaljen vid
Karlskrona varf samt 1782 äfven öfver tacklings-
och artilleridetaljerna. 1783 utnämndes han
till konteramiral och varfsamiral. De tio år,
under hvilka C. innehade sistnämnda ämbete,
utmärktes af en mängd viktiga rön och uppfinningar
i skeppsbyggeriet samt nyttiga inrättningar på
örlogsvarfvet. Fartygsbyggandet bedrefs också
med största planmässighet och raskhet: 1781-90
färdigbyggdes elfva linjeskepp och lika många
fregatter samt en mängd smärre (bevärade och
obevärade) fartyg. Tidtals bedrefs byggandet så
hastigt, att ett linjeskepp sjösattes 6 veckor efter
det kölen blifvit sträckt. 1791 befordrades C. till
viceamiral. 1793 tog han afsked från detta ämbete,
men fick behålla alla sina löneförmåner. Han åtog sig
dock att fortfarande uppgöra erforderliga förslag
och ritningar för både skärgårdsflottans och stora
flottans behof. 1805 sattes det sista linjeskeppet
efter C:s konstruktionssystem på stapel. På
örlogsvarfvet i Karlskrona finnas många byggnader, som
vittna om hans stora förmåga äfven på andra områden än
skeppsbyggeriets. C:s reformer i skeppsbyggnadskonsten
förtjäna särskild uppmärksamhet. Genom undersökningar
af ritningar till sådana fartyg, hvilka voro kända
som utmärkta seglare, kom han till den öfvertygelsen,
att på ett för
segling väl formadt fartyg de s. k. spant-areorna

(d. v. s. tvärskeppssektions-areorna under vattnet)
borde aftaga från största tvärskeppssektionens ställe
och utåt ändarna i samma förhållande som ordinatorna
0, l, 2, 3, 4 o. s. v. i vidstående figur, uti
hvilken kroklinjen ABC är en parabel, med linjen
AD till axel och punkten A till vertex (topp). Det
därpå grundade konstruktionssättet fick af C. namnet
"den paraboliska metoden". C. uppfann äfven den
s. k. "relaxationsmetoden", men stannade likväl vid
att anse den förra såsom den i alla afseenden bästa
och tillämpade densamma vid konstruktionen af en mängd
både handels- och örlogsfartyg. Den numera allmänt
använda konstruktionsmetoden afviker föga från den
af C. nyttjade.

Under senare delen af sin lefnad utöfvade C. en
ganska betydande författarverksamhet. Så utgaf
han 1768 det stora, världsberömda planschverket
Architectura navalis mercatoria och 1775 Tractat
om skeppsbyggeriet. De följande åren utkommo
åtskilliga smärre afhandlingar af hans hand,
och 1806 offentliggjorde han sitt stora arbete
Försök till theoretisk afhandling att gifva
linjeskepp och fregatter deras rätta form, med
tillhörande planschverk. 1767 blef han ledamot
af Vetenskapsakademien och 1804 hedersledamot af
Krigsvetenskapsakademien. Af yttre utmärkelser erhöll
han dessutom en mängd: adelskap (1772), ledamotskap af konstakademien
m. m. I modellsalen å Karlskrona skeppsvarf är en
minnesvård rest öfver honom. C. dog i nämnda stad
19 aug. 1808. Till hans minne lät Svenska akademien
1817 slå en skådepenning, och s. å. författade
Franzén en minnesteckning öfver honom. (Se Sv. akad:s
handl., del VIII, 1821.) C. var en i alla afseenden
utmärkt personlighet. Ädel och rättskaffens, stor
i sin konst, hade han förmånen åtnjuta en ovanlig
hälsa. Härtill bidrog i hög grad hans måttlighet,
ordentlighet och glada lynne. Detta var väl af
naturen häftigt, men dock utmärkte sig C. för stor
godhet och sällspord välvilja: "alltid sysselsatt,
var han dock alltid ledig för hvem som kom". Med rätta
säger hans minnestecknare om honom, att han mer än
de allra fleste egde en sund själ i en sund kropp.
(H. W-1.)

Minnesvård öfver Chapman å Karlskrona skeppsvarf.

Chapman [tjä’pmon], James, engelsk Afrikaresande,
kom i början af 1840-talet såsom handlande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>