- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
69-70

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chapman, James, engelsk Afrikaresande - Chappe - Chappe d'Auteroche Jean C. - Chapra - Chaptal, Jean Antoine Claude - Chaptalisering - Chapu, Henri Michel Antoine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Natal, hvarifrån han företog handels- och
jaktresor till Transvaal och Betsjuanaland, besökte
efter 1852 flera gånger Ngamisjön, upptäckte de
stora ’’saltpannorna", i hvilka Suga försvinner, och
gick 1855 från Ngamisjön till Walfish bay, därefter
tillbaka till Ngamisjön och Victoriafallen i Sambesi
för att på denna flod nå Indiska hafvet. Då hans för
detta ändamål byggda fartyg förolyckades, återvände
han 1863 till Walfish bay. Han dog 6 febr. 1872 i Du
Toits Pan i Griqualand. Hans reseskildring, Travels
in Ihe interior of South Africa
(1868), är af värde.

Chappe [japp], fr., l. Schappe, text., ett af
silkesaffall spunnet garn.

Chappe d’Auteroche [japp dåtrå’]]. 1. Jean C., fransk
astronom, f. 1722, observerade 1761 i Tobolsk planeten
Venus’ gång öfver solskifvan och meddelade resultaten
af sina iakttagelser i Voyage en Sibérie, fait en 1761
(1768). År 1769 företog han i astronomiskt ändamål en
resa till Kalifornien, där han s. å. dog i San Lucar.

2. Ignace Urbain Jean C., den
föregåendes brorson, telegrafdirektör, f. 1760,
d. 1829, hade del i sin broders uppfinning och
författade bl. a. Histoire de la télégraphie (1824).

3. Claude C., den föregåendes broder,
f. 1763, uppgjorde planen till ett signalsystem,
som han vidare utvecklade och under namn af telegraf
1792 framlade för nationalförsamlingen. 1793
inrättades en telegraflinje mellan Paris och Lille.
Regeringen tillsatte en telegrafisk administration,
som bestod af C. och två hans bröder samt byggde flera
telegraflinjer, hufvudsakligen för militära ändamål.

illustration placeholder
Chappes alfabet.


C. var
dock ej optiska telegrafens uppfinnare, ty idén
därtill hade angifvits redan 1684 af Robert
Hooke. Enligt C:s system bragtes genom en mekanik
rörliga armar på en träställning i olika lägen (se
fig.). Dylika signalställningar, uppställda på visst
afstånd från hvarandra, kunde i vackert väder befordra
meddelanden på mycket stora afstånd. C. dog 1805.

Chapra [tjapra’], hufvudstad i brittisk-indiska
distriktet Saran, divisionen Patna (Bengalen),
vid Gogras förening med Ganges och järnvägen från
Patna till Nepal. 45,392 inv. (1901). Det är och
har ännu mera varit en betydande handelsstad. I 18:e
årh. hade både fransmän, holländare och portugiser
handelsfaktorier därstädes.

Chaptal [jap-], Jean Antoine Claude, grefve de
Chanteloup
, fransk kemist och statsman, f. 1756,
blef 1798 Berthollets efterträdare såsom professor
vid école des arts, var 1800-04 inrikesminister
samt blef 1811 grefve af Chanteloup och 1819 pär
af Frankrike. Död 1832. Han utgaf flera arbeten,
företrädesvis i den kemiska teknologien och
åkerbrukskemien, om vinförbättring (se
Chaptalisering) m. m. Som minister uträttade han mycket:
han anlade den första slöjdskolan i Frankrike, lät
bygga flera viktiga kanaler och vägar (t. ex. öfver
Simplon och Mont Cenis), föranledde upprättandet
af den kommission, som åstadkom genomgräfningen af
näset vid Sues, m. m. P. T. C.*

Chaptalisering, en af den franske kemisten
J. A. C. Chaptal 1800 uppfunnen vinförbättringsmetod,
som afser att korrigera bristande sockerhalt hos
en drufskörd, hvilket fel ger upphof till svaga,
sura viner. Före drufsaftens jäsning borttages dess
syreöfverskott genom neutralisering med marmor
(kolsyrad kalk), hvarefter socker tillsättes i
förhållande till den alkoholhalt, som bör utmärka
den ifrågavarande vintypen. Metoden användes ännu
för Bourgogneviner. jfr Gallisering.
G. H-r.

illustration placeholder

Chapu [japy’], Henri Michel Antoine,
fransk bildhuggare, f. 1833 i Le Mée
(depart. Seine-et-Marne), var lärjunge af Pradier
och Duret samt erhöll romerska priset 1855 för
Kleobis och Biton. Han uppträdde första gången
på salongen 1863 med Mercurius uppfinner kaducén
(Luxembourg). Sedermera utställde han byst i brons
af Leon Bonnat (1864). af D:r Desmares (1869), i
marmor af Grefve de Montalembert och Abbé Bruyère
(1873), af Vitet (1874), af A. Dumas d. ä., för
foajén i Odéon (1876), staty i marmor af Berryer, för
Palais de justice (1877), minnesvård öfver Schneider,
för Creusot (1879, berömd komposition), staty öfver
Le Verrier på observatoriets gård i Paris (1880),
staty af Ärkebiskop Dupanloup, af S. Carnot (1888)
o. a. Därjämte märkas marmorstod af Nymfen Clitia
döende
(1878), den mycket populära, sittande bilden
af Jeanne d’Arc i Domrémy (1872, Luxembourg - ett
annat marmorexemplar i Chantilly), den utsökt vackra
marmorstoden Ungdomen (1875) för ett monument å
konstakademiens gård öfver målaren Henri Regnault och
de elever, som föllo i tyska kriget. Såningsmannen,
staty, är uppställd i Parc Monceaux, den behagfulla
Blomsterplockerskan finnes i Chantilly. Slutligen
må äfven ihågkommas monumentet öfver Kardinal
de Bonnechose
(1884, i Rouens katedral), byst af
Thiers (1885, för senaten),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free