- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
77-78

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chardonnet-silke - Charente - Charenton-le-pont - Chares, grekisk bildhuggare - Chares, Theochares' son, atensk fältherre - Charesmien, detsamma som Kovaresmien - Charette de la Contrie - Charge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

produkten ej skall blifva eldfarlig, och utgöra ett
silkesliknande textilämne.

Charente [ʃarã’t]. 1. Flod i västra Frankrike. Den
rinner upp på gränsen mellan depart. Haute-Vienne
och Charente, genomflyter det senare och
Charente-inférieure, blir segelbar vid Angoulême
och faller ut i Atlantiska hafvet, midtemot ön
Oléron. Längd omkr. 360 km. – 2. Departement i
västra Frankrike. Det utgöres af Angoumois och
smärre delar af Limousin, Poitou och Saintonge
samt omgifves af depart. Deux-Sèvres, Vienne,
Haute-Vienne, Dordogne och Charente-inférieure. 5,972
kvkm. 350,305 inv. (1901). Landets norra del, en
fortsättning af Limousin-bergen, är småbackig;
södra delen är mera ett slättland. Charente
och dess tillflöden samt Vienne och Dronne
genomflyta departementet. Västra delen utgör
landskapet Champagne (se d. o.). Mineralriket
lämnar kalk, gips, lera, som begagnas till fajans,
och i synnerhet järn. Brännvinsbränning är den
viktigaste industrien; för öfrigt förekommer
bearbetning af järnmalm, pappersfabrikation samt
några klädes- och linnemanufakturer. Departementet
indelas i 5 arrondissemang och har tilll hufvudstad
Angoulême. – 3. Charente-inférieure, departement i
västra Frankrike, bildadt af Aunis, största delen af
Saintonge och en liten del af Poitou. Det begränsas
af Atlantiska hafvet samt depart. Vendée, Deux-Sèvres,
Charente, Dordogne och Gironde. Arealen, inberäknadt
de utanför kusten liggande öarna Ré, Oléron, Aix
m. fl., utgör 7,230 kvkm. 452,149 inv. U901). Vid
kusterna, som äro låga och mot hafvet skyddade af
vallar, finnas stora saltträsk, som lämna ett utmärkt
salt, men som på många ställen förvandlats till
fruktbart åkerland. Den största floden är Charente;
vid södra gränsen flyter Gironde, vid den norra
Sèvre. En tämligen liflig industri idkas, i synnerhet
i brännvin och likörer samt ylle-, bomulls-, glas-
och lervaror. Handeln främjas genom segelbara floder
och kanaler samt goda hamnar, bl. a. Rochefort och
La Rochelle. Brännvin och vin äro de förnämsta
utförselartiklarna. Departementet indelas i 6
arrondissemang och har till hufvudstad La Rochelle.

Charenton-le-Pont [ʃarãtå’-lə-på’], stad i franska
depart. Seine, vid Marnes förening med Seine,
2 km. s. ö. om Paris. 17,980 inv. (1901). Midtemot,
på andra sidan Marne, ligga i kommunen Maisons-Alfort
Alforts veterinärskola och Fort C. samt österut i
S:t Maurice den berömda dåranstalten C. Porslins-
och tegelfabrikation, kvarnar samt betydlig vin-
och trävaruhandel.

Chares (grek. Χάρης], grekisk bildhuggare från
Lindos, var Lysippos’ lärjunge och lefde i början af
3:e årh. f. Kr. Han stod i spetsen för den rhodiska
skolan och göt i brons en kolossal Apollonstod
(Solguden) för ön Rhodos. Denna staty, "kolossen på
Rhodos", som uppställdes omkr. 284 f. Kr. och som
lär ha kostat bortåt 6 mill. kr. samt förstördes af
en jordbäfning 66 (eller 56) år därefter, räknades
som ett af världens sju underverk. Om dess utseende
veta vi alls ingenting (de afbildningar däraf, som
i böcker stundom förekomma, äro rena fantasifoster),
men om dess oerhörda storlek få vi en föreställning
hos Plinius, som berättar, att den var 32 meter hög,
att Apollons tummar voro så tjocka, att få med sina
armar kunde omfatta dem
och att hvarje finger var större än en vanlig
staty. Naturligtvis förutsatte fullbordandet
af ett sådant jätteverk, som lär ha kräft tolf
års oafbrutet arbete, stor teknisk skicklighet.
(O. G-g.)

Chares (grek. Χάρης), Theochares’ son, atensk
fältherre i 4:e årh. f. Kr. Hans uppförande
i bundsförvantkriget (357–354), där han dock
ådagalade mycken djärfhet, ådrog honom skarpt
tadel från hans medbefälhafvares, Ifikrates’ och
Timotheos’, sida. Under detta krig öfvergick han
(355) med sin här, för att få medel till soldaternas
aflöning, oförmodadt till den upproriske persiske
satrapen Artabazos och hjälpte honom till segrar
mot Artaxerxes III. Året därpå hemkallades han af
atenarna, som i början gillat hans handlingssätt, men
sedermera skrämdes af den persiske konungens hot. På
sin militära duglighet gaf C. vackra prof under
de tracisk-hellespontiska striderna (353–352) mot
macedonierna. I de därpå följande fejderna gynnades
han mindre af lyckan. Vid Chaironeia anförde han,
jämte Lysikles och Stratokles, den atenska hären. Vid
Alexanders fälttåg mot Dareios slöt han sig till
den senare och förde en tid befälet i Mytilene. Han
var en ärelysten man, sällade sig till demagogerna,
var icke grannlaga i sättet att förvärfva penningar
och bortslösade sådana, i likhet med flera bland sina
utmärkte samtida i Aten, på yppighet och utsväfningar.

Charesmien (Chorasmien), detsamma som Kovaresmien
(se d. o.).

illustration placeholder

Charette de la Contrie [jarä’t da la kåtri],
François Athanase, anförare i Vendée-kriget, f. 1763
i Bretagne, tjänade 1779-90 i franska flottan och
emigrerade därefter till Koblenz. Spelskulder drefvo
honom dock tillbaka till Frankrike, där han blef chef
för nationalgardet i Bretagne. Motsträfvigt åtog
han sig vid den antirepublikanska insurrektionens
utbrott befälet i nedre Poitou. I början hade han
idel motgångar; men sedermera lyckades han göra sig
till herre öfver nedre Vendée och kämpade i förening
med Cathelineau och Elbée mot republikanerna. Efter
Bonchamps’ seger öfver Kléber skilde han sig från
hufvudarmén och uppträdde på egen hand i nedre Vendée
med mycken vildhet, men utan framgång. Hans nya
förbindelse med hufvudstyrkan af upprorshären under
Stofflet blef resultatlös till följd af afundsjukan
mellan befälhafvarna. Efter Vendée-härens nästan
fullständiga upplösning förband sig C. 1795 att
nedlägga vapen äfvensom att medverka till Stofflets
betvingande; men snart grep han åter till svärdet. Han
blef af Hoche instängd i skogen vid Chabotière, där
man fann honom sårad liggande på marken, hvarefter han
fördes till Nantes och sköts, 29 mars 1796. Se vidare
R. Bittard des Portes, "C. et la guerre de Vendée"
(1902). (C. O. N.)

Charge [ʃarʃ], fr., syssla, ämbete; viss
mängd råvara, som insätts i en smältugn; häftigt
rytterianfall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free