Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 81-82 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chariter - Chariton, Grand Chariton River, biflod till Missouri. - Charity Organisation societies - Charivari - Charivari, namn på en i Paris 1832 uppsatt skämttidning, - Charkart. Se Charkhari. - Charkhari - Charkov - Charkuteri - Charlatan - Charlataneri. Se Charlatan. - Charlemagne - Charleroi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hegemone (grek. eHye^6vt^ "anförarinna"), på det
senare Kleta (grek. K^ra, "den ljudande") och
Faenna (grek. <i><Pasvvd</i>. "den skimrande"). I Beotien, der
Orchomenos var en hufvudort för deras dyrkan, voro de
af gammalt tre och benämnas af Hesiodos Aglaia,
Eufrosyne och Tha1eia (gTek. !4yAcua,
EvcpQoovvrj och OdÅsia). De nämnas såsom döttrar än
af Zeus och okeaniden Eurynome, än af solguden och
Aigle.

Chariterna. Relief i kapitolinska museet i Rom.

Af den bildande konsten framställdes de i början klädda
i fotsid dräkt, men sedan i allmänhet nakna. De
representera den af behaget och blygsamheten adlade
kvinnliga skönheten; men äfven musik, konst, poesi,
vältalighet och snart sagdt alla förhållanden i
lifvet fingo genom dem sin skönhetsprägel. De äro
därför nära förbundna med muserna, Afrodite och Peitho
(öfvertalningskonstens gudinna). Deras attribut äro
rosen, myrten och åtskilliga musikaliska instrument.
A. M. A.

Chariton [tʃä’ritən], Grand Chariton river, biflod
till Missouri. Längd 370 km.

Charity organisation societies [tʃä’riti ågənaisei’ʃən
səsai’itis], eng. Se Föreningar för välgörenhetens
ordnande.

Charivari [ʃa-], fr., vildt larm, åstadkommet genom
hvissling, tjut, jamande och kittlars eller pannors
sammanslående, i afsikt att uttrycka missnöje med
någon person. En sådan "kattmusik" användes under
medeltiden, särdeles i Frankrike, för att håna
gamla änkor, som gifte om sig, men antog sedermera,
i synnerhet efter bourbonska restaurationen, en
politisk karaktär.
A. L.

Charivari [ʃa-], namn på en i Paris 1832 uppsatt
skämttidning, som på 1830- och 1840-talen skarpt
angrep i ord och bild både Ludvig Filips regering
och tidens socialistiska sträfvanden.

Charkart. Se Charkhari.

Charkhari (Charkart, Chirkart), en
af Bundelkhandstaterna i Central-Indien,
utgörande en enklav i divisionen Allahabad i
Nordvästprovinserna. 2,039 kvkm. Omkr. 150,000
inv. Fursten (rao) är en bandela.

Charkov (Kharkov). 1. Guvernement i
Ryssland (Lill-Ryssland), fordom kalladt Slobodiska
Ukrajna. 54,495 kvkm. 2,509,811 inv. (1897), 46 på
l kvkm. Donets med dess bifloder samt Vorskla och
Psel äro de största vattendragen. De öfversvämma
på vårarna vidsträckta områden och öka därmed
bördigheten. Åkerbruket utgör hufvudnäringen;
därnäst kommer boskapsskötsel, i synnerhet häst- och
fårafvel. Af hela området äro 57,2 proc. åker, 23,9
proc. äng, 11 proc. skog och 4,7 proc. improduktivt
land. Hästafveln är mycket betydande; 57 stuterier
finnas. G. är Rysslands förnämsta fårmarknad. Äfven
salt produceras (54,1 mill. kg. 1897). Industrien har
betydligt tilltagit under de sista åren. Viktigast
är hvitbetssockertillverkningen, 1899-1900
118,4 mill. kg. socker. För öfrigt förekomma
många bryggerier och brännerier samt en betydlig
keramisk industri. I guvernementet hållas 600
årliga marknader. Invånarna äro mest lillryssar och
kosacker. C. delas i 11 kretsar. - 2. Hufvudstad i
nämnda guvernement, vid Charkovka, en biflod till
Donets. 174,846 inv. (1897). C. grundlades 1653,
är säte för en guvernör, för en grekisk ärkebiskop
och för generalkommandot för 10:e armékåren. Det
har ett, år 1804 grundlagdt, universitet med
utmärkt botanisk trädgård (omkr. 1,250 stud.), ett
teologiskt seminarium, ett teknologiskt institut,
en handelsskola, ett veterinärinstitut och flera
gymnasier. Fabrikation af linne och yllevaror,
ljus, såpa, läder och brännvin samt medelpunkt
för den ryska ullhandeln. Fyra stora mässor hållas
årligen, den viktigaste från 18 jan. till midten af
febr.; vid denna ensamt är omsättningen omkr. 60
mill. rubel. C. är södra Eysslands förnämsta
bankplats.

Charkuteri (fr. charcuterie), köttbod,
slakteri, handel med köttvaror.

Charlatan (fr., af it. ciarlare, prata, sladdra),
pratmakare; person, som för egen fördels skull ger
sig ut för att vara eller kunna hvad han ej är eller
kan; som söker bedraga andra genom att tillägga
sig själf, sitt arbete, sin egendom o. s. v. högre
värde, än de ega; "marktschreier"; kvacksalfvare;
bedragare. – Charlataneri, bedrägligt skryt, "humbug",
kvacksalfveri.

Charlataneri. Se Charlatan.

Charlemagne [ʃarlma’nj], fr. (af lat. Carolus magnus),
Karl den store. Se Karl (romerska kejsare).

Charleroi [ʃarlrωa’], arrondissemangshufvudstad
i belgiska prov. Hainaut, vid Sambre och vid
ett tiotal järnvägar, 2 km. nedanför mynningen
af Charleroi-kanalen, som från Sambre
går till Willebroeck vid Bruxelles och genom
Sambre har segelbar förbindelse med Meuse. 26,099
inv. (1902). C. delas i öfre staden, nedre staden och
Entre-deux-villes, de båda senare förenade genom en
bro öfver Sambre. I omgifningen, som är ofantligt
tätt bebyggd (nära 2,000 pers. på hvarje kvkm.),
ligga den stora metallurgiska anstalten Couillet,
gruf- och hytteorterna Gilly, Jumet, Châtelet,
Montignies m. fl. De rika stenkolsgruvorna hafva
framkallat en storartad industri, särskildt i järn
och glas. – C. är en af Belgiens yngsta städer,
anlagd 1666 under Karl II:s af Spanien regering. Dess
fästningsverk fullbordades af Vauban, medan C. 1667–68
var i fransmännens ego, och spelade en viktig roll i
Frankrikes krig med Spanien, särskildt under franska
revolutionen. Efter en hårdnackad belägring intogs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>