- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
83-84

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charleroi - Charles, personnamn - Charles, ö i Hudsonsundet, - Charles, Jacques Alexandre Cesar, fransk fysiker, - Charles, Elizabeth, född Rundle, - Charleston - Charlestown - Charlet, Nicolas Toussaint, - Charleville, Karl Vilhelm, biskop,

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. 25 juni 1794 af fransmännen, hvarefter
fästningsverken förstördes. Efter 1815 återuppbyggdes
dessa af holländarna, men efter 1866 hafva de raserats
och förvandlats till promenader.

Charles [tjä^ls], eng., och [Jarl], fr., personnamn,
motsvarande det nordiska Karl.

Charles [tjä’ls], ö i Hudsonsundet, omkr. 40 km. från
Labrador, 65 km. lång, 30 km. bred. Tillhör distriktet
Ungava och är obebodd.

Charles [Jarl], Jacques Alexandre César,
fransk fysiker, f. 1746, d. 1823, professor vid
"conservatoire des arts et métiers" i Paris, gjorde
sig förtjänt om luftseglingen, därigenom att han
fyllde ballongen med vätgas, hvarför en så fylld
ballong kallas charlière, i motsats till
montgolfière, en ballong, som fylldes med varm
luft. Det första försöket med en charlière gjordes i
aug. 1783. C. gjorde af ven försök angående gasers
utvidgning genom värme och fann densamma vara nära
lika för alla undersökta gaser. Han anses därför såsom
den egentlige upptäckaren af den s. k. Gay-Lussacs
lag, som ofta, särskildt i England, kallas Charles’
lag.

Charles [tjä’ls], Elizabeth, född Rundle, engelsk
romanförfattarinna, f. 1826, blef 1851 gift med mr
Andrew C. (d. 1868) och afled i London 1896. Hennes
roman The chronicles of the Schönberg-Cotta family
(1863; "Familjen Schönberg-Cotta", 1873; "Familjen
Schönberg-Cottas krönika", 1874), en historisk
berättelse, som handlar om reformatorn Luthers ungdom
och föräldrahem, vann gunst i vida kretsar, så ock
The diary of mrs Kitty Trevylyan (1864; "Mrs Kitty
Trevylyans dagbok", 1873). Andra romaner af henne äro
The Draytons and the Davenants (1866; "Under Cromwell
och Carl den andre", 1877), Against the stream (3 bd,
1873) och Lapsed, but not lost (1877; "Fallen, men
icke förlorad", 1879) m. fl. En varm protestantisk
religiositet genomgår hennes många arbeten.

Charleston [tjänsten]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Syd-Carolina, vid en vik af Atlantiska
hafvet och på en af floderna Ashley och Cooper
bildad halfö. 55,807 inv. (1900), däraf 31,522
negrer. Rymlig hamn, hvars svåra inlopp försvaras
af forten Moultrie, Sumter och Johnson samt i en
andra linje forten Ripley och Pinkney, hvilka
alla på 1890-talet förstärkts och nyarmerats. Säte
för en katolsk ärkebiskop. C. är Syd-Carolinas
viktigaste handelsstad samt utför mycket bomull,
ris och tobak. Industrien omfattar tillverkning af
konstgjorda gödselämnen och maskiner samt kvarnrörelse
och producerade 1900 för 9,6 mill. doll. Exporten
steg detta år till 7,1 mill. doll., importen till
1,1 mill. doll. Sjöfarten är obetydlig. - Staden,
som anlades 1672, spelade en viktig roll i det sista
inbördeskriget, som där tog sin början 12 apr. 1861,
därigenom att de konfedererade besköto Fort Sumter,
som gaf sig 14 s. m., hvarefter C. kapitulerade. Kort
därefter blockerades emellertid C. af unionisterna,
men först i juni 1863, sedan försvararna hunnit
utföra en mängd förstärkningsarbeten, öppnades
belägringen; Fort Wagner togs i sept. s. å., men
det sönderskjutna Fort Sumter kunde denna gång ej
betvingas, och först sedan Shermans operationer i
Georgien och Carolina isolerat C., fann sig Beauregard
natten till 18 febr. 1865 föranlåten att utrymma
detsamma. - 2. Hufvudstad i nordamerikanska staten
Väst-Virginien, vid
den segelbara Kanawha, 100 km. ofvan dess inflöde i
Ohio. 11,099 inv. (1900). - 3. Stad i nordamerikanska
staten Illinois. 5,488 inv. Medicinsk högskola.
J. F. N. L. W:son M.

Charlestown [tjä’lstäun]. 1. Förr stad i
nordamerikanska staten Massachusetts, midtemot Boston,
med hvilket det är förenadt genom flera broar och
af hvilket det sedan 1874 är en del. Där finnas ett
statsfängelse, det stora Mac-Lean-dårhuset, flera
marinetablissemang m. m.

2. Hufvudort på västindiska ön Nevis (se d. o.).

Charlet [jarlä], Nicolas Toussaint, fransk
tecknare, litograf och målare, lärjunge af Gros, f.
1792, d. 1845. Liksom de af folket älskade "gamle
grenadjärerna" upptogos i poesien af Béranger,
blefvo de införda i konsten af C., som än med
gripande känsla och än med godhjartad och robust,
ibland grofkornig humor tecknade och litograferade
det första kejsardömets folkhjältar samt gaf dem
så bestämda och träffsäkra typer, att man snart
icke längre kunde tänka sig dem annorlunda. Den
morske Chauvins typ fastställdes af honom och vann
genom hans teckningar sin stora popularitet. Äfven
olika folktyper förstod C. att karakterisera på ett
utmärkt sätt. De flesta kompositioner utförde han
i litografi eller akvarell, men han målade äfven
i olja, och hans tafla Episod från återtåget från
Ryssland
(salongen 1836, Versailles’ galleri),
väckte stort uppseende och kallades af Musset
"icke en episod, utan en hel dikt". Af krigets
tragiska storhet gaf taflan ett hemskt och tröstlöst
intryck. Ett monument öfver C. med en grenadjär och
en gamäng som bipersoner är rest i Paris på Square
Denfert. Jfr de la Combe, "Charlet, sa vie et ses
lettres" (1856), och Dayot, "C. et son œuvre" (1893).
G-g N.

Charleville [jarlvi’l], stad i franska
depart. Ardennes, vid floden Meuse, midtemot
Mézières, med hvilket det är förenadt genom en
bro. 18,745 inv. (1901). Tillverkning af järnvaror,
läder och socker. C. grundlades 1606.

Charleville [farlevil], Karl Vilhelm, biskop, f. l
okt. 1827 i Fifvelstads församling i Östergötland,
blef efter afslutad skolgång i Vadstena och
Linköping student i Uppsala 1846 och filos. doktor
1851. Efter att hafva vikarierat som kollega i
Vadstena 1851-54 och som lärare vid Norrköpings
nya elementarskola 1854-57, utnämndes han 1857
till adjunkt vid Linköpings elementarläroverk, tog
teol. kandidatexamen 1859, prästvigdes s. å., aflade
pastoralexamen 1860, vikarierade såsom teol. lektor
i Linköping 1860-61 samt utnämndes 1862 till lektor i
teologi och hebreiska vid Örebro läroverk. Följande år
blef han kyrkoherde i Törnevalla, Östergötland, 1879
kyrkoherde i Vadstena samt 1880 kontraktsprost. Efter
att 1866 och 1876 hafva varit uppförd på förslag till
domprostbefattningen i Linköping utnämndes C. 1883
till domprost i Linköping, kallad till platsen såsom
4:e profpredikant, och tillträdde befattningen
1885. Uppförd 1884 i 3:e rummet på biskopsförslag i
Linköpings stift, erhöll C. vid biskopsvalet därstädes
1893 1:a förslagsrummet och utnämndes s. å. till
biskop öfver Linköpings stift. Vid jubelfesten 1877
blef C. teol. doktor, 1901 filos. jubeldoktor.

Såsom en af de mest bemärkte prästerna inom
Linköpings stift hade C. före sin biskopsutnämning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free