- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
91-92

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charlottenlund, fordom Snårestad, gods i Snårestads socken, - Charlottenlundsbatteriet - Charlottenlök. Se Löksläktet. - Charlottesville - Charlottetown - Charm - Charmant - Charmera - Charmettes. Se Chambery. - Charmides - Charmoz - Charmure - Charnace, Hercule - Charnay, Claude Joseph Desire - Charnay-spännet - Charofyter, bot. Se Gyrophyceae. - Charolais

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Östersjön. Det består af 4 1/8 mtl säteri samt
omkr. 5 mtl insockne frälse och har en areal af 642
har. Egendomen, som förr tillhörde Marsvinsholm,
köptes 1841 af bröderna C. J. och F. Hemberg samt
J. Berlin. 1848-1902 egdes den af grefve A. Posse,
som 1849-50 lät uppföra den nuvarande praktfulla
manbyggnaden. Sedan 1902 tillhör egendomen Jacob
Lachmann. På C. finnas ett stort bibliotek och många
konstskatter. Tax.-värde 527,200 kr. (1904).

Charlottenlundsbatteriet, ett på Själland 5 km. n. om
Köpenhamn i slutet på 1880-talet byggdt kustbatteri
för grofva kanoner, behärskande inloppet norr ifrån
till den danska hufvudstaden. L. W:son M.

Charlottenlök (rättare Chalottenlök). Se Löksläktet.

Charlottesville [jä’lotsvil], stad i nordamerikanska
staten Virginia, vid floden Moores creek, 110
km. n. v. om Richmond. 6,449 inv. (1900). Det af
Jefferson 1825 grundade statsuniversitetet ligger
1,6 km. v. om staden och är indeladt i 5 departement
(afdelningar): akademiska, ingenjörs-, juridiska,
medicinska och landtbruksafdelningen. Antalet
studerande är omkr. 660.

Charlottetown [jä^et-täun]. 1. Hufvudstad på
Prince Edward island i S:t Lawrenceviken. 12,080
inv. (1901). C. har en god hamn samt järn-
och ylleindustri. Där drifvas lifligt fiske och
sjöfart. Katolskt biskopssäte. - 2. Hufvudstad på
västindiska ön Dominica. Se Roseau.

Charm (fr. charme), förtrollning, tjuskraft, behag,
täckhet.

Charmant (fr. charmant), intagande, utmärkt.

Charmera (fr. charmer), tjusa, fängsla, behaga.

Charmettes, Les [lä jarmä’t]. Se Chambéry

Charmides (grek. XaQ/uidrjs), ateniensisk ädling,
Glaukons son, syskonbarn med Kritias och morbroder
till Platon. Under de trettio tyrannernas tid
(404-403) var han en af de "tiomän", åt hvilka
polisuppsikten i Peiraieus var anförtrodd, och
stupade 403 i slaget vid Kefisos. En af Platons
dialoger bär hans namn.

Charmoz l. Aiguille de C. [ägui’j de jar-må],
bergspets på Mont Blanc.

Charmure [jarmyr], fr. (af charme, lat. carpinus,
hvitbok), ett litet redskap af hårdt trä, horn
eller stål, hvarmed sidenväfvare, för att aflägsna
ritmärkena och utjämna tätheten, bruka gnida eller
skrapa det i väfstolen nyss framställda tygstycket.
G. A. W.

Charnacé, Hercule, baron de C., fransk diplomat
och militär, f. omkring 1577, gjorde vidsträckta
resor (bl. a. till Konstantinopel) och blef kunglig
kammarherre och "conseiller d’état". Af sin frände
Richelieu sändes han i diplomatiska värf till
Förenta Nederländerna (1624), Bajern (1626) och,
efter att hafva tagit del i La Rochelles ryktbara
belägring (1628), till Sverige (sedan 1629), och
så kom han att spela en ytterst betydelsefull roll
vid Sveriges framträdande på de stora händelsernas
skådeplats. Sedan han bemedlat det svensk-polska
stilleståndet i Altmark (1629) och freden i Lybeck
(s. å.), uppsökte han i Sverige Gustaf II Adolf och
började arbeta på en förbindelse mellan Sverige och
Frankrike. Hans bemödanden buro frukt vid Gustaf
Adolfs fördrag med Frankrike i Bärwalde,
där han var fransk underhandlare. Hans tjänst
togs i anspråk äfven vid knytandet af det
svenskfranska förbundet i Compiègne (1635). 1631
utförde C. en beskickning till kurfursten af Köln,
och följde sedermera en tid den svenska armén i
Tyskland. 1633-36 var han ambassadör i Haag. 1635
utnämndes han till generalmajor ("maréchal
de camp"). C. stupade 1637 vid belägringen af
Breda. Hans för Sveriges historia innehållsrika
depescher förvaras i nationalbiblioteket i Paris.
J. Th. w.

Charnay [jarnä], Claude Joseph Désiré, fransk
resande, f. 1828 i Fleurie. På uppdrag af franske
undervisningsministern gjorde han en fyraårig
forskningsresa (1857-61) i Mexico och Yucatan,
hvars resultat offentliggjordes af Viollet-le-Duc
under titeln Cités et ruines américaines: Mitla,
Palenqué, Izamal, Chichen-Itza, Uxmal
(1863, med
atlas och planscher) och af C. själf i arbetet Le
Mexique, impressions et souvenirs
(s. å.). 1863
deltog han i expeditionen till Madagaskar, 1867-70
reste han i Nord-Amerika, 1875 i Chile och Argentina,
1878 på Java och 1879 i Australien. 1880 företog
han en ny forskningsfärd till Mexico, hvarunder
han ytterligare undersökte Palenques ruiner och
i skogarna nära Guatemalas gräns upptäckte en ny
"död stad", Menche, som han kallade Lorillard
efter en mecenat. De samlingar, teckningar och
aftryck han hemförde från denna resa, som förskaffade
honom geografiska sällskapets i Paris guldmedalj,
förvaras i etnografiska museet i Trocadéro-palatset
i Paris. Reseberättelsen utkom 1884 under titeln
Les anciennes villes du Nouveau monde, voyages
d’explorations au Mexique et dans l’Amérique centrale.


Charnay-spännet [jama-], den ryktbaraste bland-de
fornlämningar, som 1857 upptäcktes vid gräfningen
i Charnay i Bourgogne. Det är ett silfverspänne af
nordgermansk typ, från 500-talet, delvis förgylldt,
och bär på baksidan en runinskrift, som - utom
några ord, om hvilkas rätta tolkning man ännu ej är
riktigt viss - innehåller den äldsta runraden (jfr
Futhark). Denna inskrift är af största vikt. emedan
den, jämte inskrifterna på Bukarestringen och några
andra utom Norden funna fornsaker, bevisar, att den
äldsta runskriften tillhörde alla germanska folk,
ej endast de skandinaviska. Charnay-spännet finnes
flerstädes afbildadt, t. ex. i "The old-northern
runic monuments of Scandinavia and England",
I. (1866-67), af G. Stephens, i "Runeskriftens
oprindelse og udvikling i Norden" (1874), af
L. Wimmer, och i "Die deutschen runendenkmäler’’
(1889), af Henning. Hela Charnay-fyndet finnes
beskrifvet i "Mémoire sur les sépultures des barbares
de l’époque mérovingienne, découvertes en Bourgogne,
et particulièrement à Charnay", af H. Baudot (1860).
Fr. L-r.*

Charofyter, bot. Se Gyrophyceæ.

Charolais [jarålä], fordom landskap i Frankrike,
mellan Loire, Guise, Arroux och Mâconnais. Det
utgjorde först en del af Briennais och kom därpå
till Bourgogne samt upphöjdes då till grefskap. Efter
Karl den djärfves död indrogs det 1477 till kronan,
men Karl VIII afträdde det genom freden i Senlis
1493 till Österrike. 1556 kom C. till Spanien,
1659 genom Ludvig XIV till huset Condé och 1771
till Frankrike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free