- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
93-94

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charolais-boskapen - Charolles - Charolog - Charon - Charondas - Charontas. Se Charon. - Charos. Se Charon - Charost, Armand Joseph de Bethune - Charpentier, Marc Antoine, fransk tonsättare, - Charpentier, Johan Friedrich Wilhelm Toussaint von, - Charpentier, franska bokförläggare. - Charpentier, Louis Eugene, fransk målare - Charpentier, Alexandre Louis Marie, fransk skulptör och medaljgravör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Charolais-boskapen [*arålä-] har sitt hemland i
en del af franska depart. Saône-et-Loire (det forna
landskapet Charolais), hvarifrån den, under slutet af
förra och början af detta århundrade, spriddes till
depart. Nièvre, Cher och Allier. Denna boskapsras
är Frankrikes utmärktaste gödkreatursras. Djuren
äro af medelstorlek, eller något däröfver, samt hafva
kort och bredt hufvud, med horn af medelmåttig
längd; halsen är kort och tjock, ryggen rak, bröstet
djupt och bredt, benen korta och något grofva. Till
färgen äro djuren hvita eller ljusgula. Slaktvikten
uppgår till några och sextio procent af den lefvande
vikten. – Rasen har ej blifvit spridd utom
Frankrike.
C. A. L.

Charolles [*arå’l], arrondissemangshufvudstad i
franska depart. Saône-et-Loire. 3,343 inv. (1901).
Tillverkning af fajans och kemikalier. Hufvudstad
i det forna landskapet Charolais.

Charolog, bot., person, som sysselsätter sig med
studiet af characeerna. Se Gyrophyceæ.

Charon (grek. Charon) grek. och rom. myt.,
underjordens färjkarl, som förde de jordade öfver
floden Acheron, till hvars strand den döde
ledsagades af Hermes. C. framställes på grekiska vaser
som en gammal, skäggig man med mössa,

illustration placeholder
Charon, Hermes och en afliden.

(Från en grekisk vas.)


arbetsmantel och staf samt stående i fören af farkosten.
Som ersättning för öfverfarten erhöll han ett mynt
(en obol), som man för detta ändamål lade i den
aflidnes mun. De, som ej erhållit ordentlig
begrafning, måste såsom skuggor irra omkring vid flodens
strand. Att en lefvande fick passera Acheron
förekom sällan; till straff för att han låtit
Herakles slippa öfver hölls C. fjättrad under ett år.
Charonmyten var okänd för Homeros och Hesiodos.
Den fanns däremot hos etruskerna, där Charu(n)
uppfattades som en hemsk demon med hammare. I
nygrekernas mytiska sägner framträder Charontas l.
Charos såsom representant för döden och underjorden
öfver hufvud.

Charondas (grek. Charondas), berömd forngrekisk
lagstiftare. Tiden för hans lefnad är omtvistad, men
torde sannolikast böra förläggas till 6:e årh. f. Kr.
Han gaf lagar åt sin födelsestad Catana, men äfven
åt andra grekiska kolonier i Syd-Italien och på
Sicilien.

Charontas. Se Charon.

Charos. Se Charon.

Charost [*arå], Armand Joseph de
Béthune
, hertig af C., fransk filantrop, f. 1728, d.
1800, blef först militär och deltog i sjuåriga kriget
(1756–63), men drog sig sedan tillbaka till sina
gods, där han genom att afskaffa hofveriet,
upprätta undervisningsanstalter, milda stiftelser o. s. v.
verkade för sina underhafvandes bästa. I
nationalförsamlingen yrkade C. bl. a. på en jämnare
fördelning af skatterna. Under skräckregeringen
fängslades han, men frigafs efter Robespierres fall.

Charpentier [*arpãtie], Marc Antoine,
fransk tonsättare, f. 1634 i Paris, d. 1704 därstädes,
var elev af Carissimi i Rom och blef slutligen
kapellmästare vid S:te Chapelle i Paris. Hans opera
Médée trycktes 1694, motetter jämte symfonier 1709.
Nationalbiblioteket i Paris förvarar af honom 28
folioband manuskript och flera kartonger,
hufvudsakligen kyrkomusik. Bäst är han i oratoriet; han har
skrifvit 18 sådana i Carissimis stil, och bland dessa
har nyligen framdragits och utförts i Paris Le
reniement de S:t Pierre
, som därvid gjorde mycken lycka
och skall befordras till tryck.

Charpentier [*arpãtie], Johann Friedrich
Wilhelm Toussaint von
, tysk metallurg,
f. 1738, d. 1805 som bergshauptman i Freiberg. Han
inlade stora förtjänster om bergsbrukets vetenskapliga
bedrifvande och anlade amalgameringsverket i
Freiberg, som länge var ett af de mest ansedda i
Europa.

Charpentier [*arpãtie], franska bokförläggare. –
1. Gervais C., f. 1805, d. 1877, gjorde sig mest
känd genom sin samling upplagor af klassiska
författare i formatet 18:o, hvilket uppkallats efter
honom. Han utgaf ock "Revue nationale". – 2.
Georges C., den föregåendes son, f. 1846, d.
1905, upptog äfven moderna romaner (Zolas m. fl)
i samlingen ("Bibliothèque C.") och fogade till
denna en mindre samling i 32:o-format. Han öfverlät
1896 firman till Eug. Fasquelle.

Charpentier [*arpãtie], Louis Eugène, fransk
målare, f. i Paris 1811, d. därstädes 1890, egnade
sig åt militärmåleri och genre. Hans första
betydande målning var Kyrassiärer i bivack (1831);
därefter märkas Stora redutten vid Moskva,
Caulaincourts död
(1843), Hertigen af Orléans vid
Antwerpens belägring
(1845, i Versailles), Polytekniska
skolans elever i slaget vid Paris 1814
(i Boulognes
museum), Slaget vid Tsjernaja (1857, i Versailles),
Kejserliga gardet vid Magenta (1861), Bomarsunds
intagande
(1863) o. s. v. ända till 1880-talet, då
han målade Wellington i Spanien, Trupper i marsch,
Ett vad, Efter striden
(1889) och Kyrassiärerna
göra charge vid Waterloo
(1890).

Charpentier [*arpãtie], Alexandre Louis
Marie
, fransk skulptör och medaljgravör, f. 1856
i Paris, är en af de främste samtida inom
sistnämnda konstart och representerar bland dess idkare
en mera impressionistisk riktning än exempelvis Roty
och Chaplain. Såväl hans porträtt som genrefigurer
och fria fantasier (Flicka med blomma, Faun,
Backant, Musiken, Sången
m. fl.) äro ytterst liffulla
både i komposition och uttryck. C. är representerad
i Luxembourgmuseet genom en serie plaketter. På
Stockholmsutställningen 1897 var han företrädd både
genom sådana och genom kannor, brickor m. m. i
tenn med reliefer. Nationalmuseum eger af hans

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free