Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 101-102 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charton, Edouard Thomas - Chartres - Chartreuse - Chartrös - Chartularia - Chartularium - Chartularius. Se Chartularium. - Chartum. Se Kartum. - Charvin, Florence Leonide. Se Agar. - Charybdis - Chasarer. Se Kazarer - Chase, Salmon Portland, nordamerikansk statsman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och dessutom "Bibliothèques des merveilles". Själf
sammanskref han bl. a. det af franska akademien
prisbelönta arbetet Les voyageurs anciens et modernes
(4 bd, 1854-57) och med H. Bordier Histoire de France
etc. (2 bd, 1859-60; 2:a uppl. 1862).

Katedralen i Chartres.

Chartres [ʃārtr], hufvudstad i franska
depart. Eure-et-Loir (Orléanais), vid floden Eure,
s. v. om Paris. 22,959 inv. (1901). Biskopssäte. På
stadens högsta punkt ligger den praktfulla
katedralen. Den grundlades 1020 och ombyggdes efter en
brand 1195–1260, har treskeppigt långhus (midtskeppet
är 36,5 m. högt, 16,4 m. bredt), treskeppigt tvärhus
och femskeppigt kor med dubbla omgångar, från hvilka
framskjuta tre stora och fyra mycket
små apsider. Om också en romansk reminiscens kan
spåras, låter dispositionen med smala hvalfok den
gotiska principen rent framträda. Långhuset har,
räknadt från fyrkanten, sju sådana hvalffält,
till hvilka komma ytterligare två i den imposanta
tornhallen, så att hela byggnadens längd uppgår till
118,5 m. i dagen. Fasaden, som blef oskadd vid den
eldsvåda, som 1195 öfvergick kyrkan, är från midten af
1100-talet och domineras af två beundransvärda torn
(106 och 115 m. höga). De tre förenade portalerna
förete det äldsta exemplet på en fullständig,
plastisk utsmyckning, för hvilken många yngre franska
katedraler utmärka sig. Ännu mera rika och glänsande
äro skulpturerna öfver korsarmarnas portaler. Under
koret och långhuset ligger
en ofantlig krypta, återstoden af den kyrka, som
biskop Fulbert lät bygga i 9:e årh. – C. eger äfven
flera andra vackra kyrkor och intressanta hus från
medeltiden. – Det har tillverkning af maskiner, läder
samt berömda pastejer. I C. finnas ett lyceum och ett
katolskt prästseminarium, botanisk trädgård, museum
och ett bibliotek på 80,000 band. – Staden hette i
forntiden Autricum. Den var medelpunkt för Galliens
druidkult och hufvudort för karnuterna. Ludvig XIV
upphöjde C. och dess område till ett hertigdöme
för huset Orléans, och därefter förde sonen
till hufvudmannen för detta hus titeln hertig af
C. F. n. (1905) bäres denna titel af Ludvig Filips
sonson Robert, f. 1840.

Chartreuse [ʃartrös], by i franska depart. Isère
(Dauphiné), n. om Grenoble. I närheten ligger
La grande chartreuse, kartusianordens äldsta,
viktigaste och berömdaste kloster. Jfr Chartrös,

Chartrös (fr. chartreuse), en fin och aromatisk,
med hvarjehanda örter kryddad likör, tillverkad
af kartusianmunkarna i klostret "La grande
chartreuse", nära byn Chartreuse. 1864 förbjöd påfven
likörtillverkningen, hvilken därefter egde rum i den
nära klostret liggande orten Fourvoirie till 1903,
då kartusianerna utvisades ur Frankrike. Klostrets
munkar uppgifvas sedermera ha inköpt ett stort kloster
i Spanien för att där återupptaga sin inbringande
likörtillverkning, men under ett nytt namn, enär
det gamla togs i beslag af franska staten, som dock
ej kom öfver hemligheten af likörens recept. Äfven
vissa maträtter och bakverk, som tillagats i form,
kallas chartrös.

Chartularia (lat.), klosters och stifts kopieböcker,
hvilka innehålla afskrifter af donations- och
köpebref o. d.

Chartularium (lat.), förvaringsort för urkunder,
arkiv. – Chartularius, arkivarie.

Chartularius. Se Chartularium.

Chartum. Se Kartum.

Charvin [jarvä’], Florence Léonide. Se Agar.

Charybdis (grek. Χάρυβδις), grek. myt., ett vidunder
af tämligen obestämbar natur. Vanligen sammanställes det med Skylla (se d. o.).

Chasarer (Chazarer). Se Kazarer.


Chase [tjéi’s], Salmon Portland,
nordamerikansk statsman, f. 13 jan. 1808 i Cornish, New
Hampshire, blef 1829 praktiserande advokat och slog
sig 1830 ned i Cincinnati (Ohio), där han snart
vann anseende inom sitt yrke och genom sin kommenterade upplaga af
staten Ohios författningar (3 dir, 1832-35), jämte inledning till samma
stats historia, äfven skaffade sig ett namn inom den lärda världen. I
politiken infördes han genom sin advokatverksamhet, i det att han vid flera
tillfällen med stor talang försvarade slafvar, som från sydstaterna rymt
in på Ohios område, samt därvid sökte uppvisa, att
1793 års lag om förrymda slafvars utlämnande strede

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>