Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chase, Salmon Portland, nordamerikansk statsman - Chase, William, nordamerikansk målare - Chasidaeer - Chasideer. Se Chasidaeer. - Chasidim. Se Chasidaeer. - Chasköi - Chasles, Michel, fransk matematiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot unionsförfattningen. C. kom härunder i nära
beröring med Birney och Giddings, men räknade
sig ej själf till abolitionisterna. Ursprungligen
tillhörande whig-partiet, slöt han sig 1841 vid
dess bildande till det för slafvarnas frigörelse
sträfvande "frihetspartiet" (liberty party)
och blef snart dess ledare i Ohio. Vid 1848 års
presidentvalskampanj medverkade C. till bildandet af
det moderatare "free-soil-partiet" och sökte sedan,
alltmer närmande sig det demokratiska partiet,
bland nordstaternas demokrater verka för en humanare
uppfattning af slaffrågan. Af demokraterna insatt
i Förenta staternas senat för perioden 1849-55,
väckte han där inom kort uppseende genom sitt
kraftiga angrepp på Clays kompromiss 1850, sitt
försvar för "home-stead-billen" mot det amerikanska
partiets fruktan för främmande invandring, sina
framsynta argument för Pacific-banans anläggning
och framför allt sin konsekventa och sakrika
opposition mot Douglas’ Kansas-Nebraska-bill
1854. Under sin senatorstid var C. utom all fråga den
verkningsfullaste af slafveriets fåtalige bekämpare
inom denna församling. Hans åsikter i slaffrågan
fjärmade honom från demokraterna, och det var det
nybildade republikanska partiet, som gjorde honom
till guvernör i Ohio för två perioder (1856-59). Som
ledande "anti-slafveri-man" inom det republikanska
partiet gjorde sig C. stora förhoppningar att bli
partiets presidentkandidat vid 1860 års val, men
partikonventet i Chicago nominerade den långt mindre
kände Lincoln, hvars seger öfver whigledaren Seward
möjliggjordes däraf att C:s anhängare öfvergingo
på Lincoln. I dennes kabinett inträdde C. i mars
1861 som finansminister och utförde som sådan under
kriget ett i det hela framgångsrikt jättearbete
med anskaffande af de oerhörda penningsummor,
som erfordrades. C. hade bl. a. utsläppt en mängd
s. k. "greenbacks", ett slags sedelmynt, och ehuru
motvilligt böjt sig för kongressens beslut att
göra dem till lagligt betalningsmedel - något som
efter krigets slut vållade mycken oreda i Förenta
staternas finanser. C. genomdref äfven en skatt
på de många statsbankernas sedelutgifningsrätt
och förberedde sedelutgifningens koncentrering
till Unionens egna bankinstitut. I kabinettet
var han den mest framträdande förkämpen för
slafemancipationcn och manade otåligt, men länge
förgäfves, den försiktige Lincoln att slå in på
denna politik. Liksom sina kolleger underskattade
äfven C. Lincolns öfverlägsna statsmannaklokhet och
beredde honom ofta genom sin själfrådighet stora
svårigheter. I juni 1864 utträdde C. ur kabinettet
och utnämndes i dec. s. å. till president i högsta
domstolen ("chief justice of the supreme court"),
det högsta och konstitutionellt inflytelserikaste
lifstidsämbete Unionens författning känner. Hans
verksamhet på denna post blef särskildt betydelsefull
genom de många i förbindelse med "rekonstruktionen"
efter inbördeskriget stående författningstvister, som
under hans ämbetstid i form af rättsfall underställdes
högsta domstolens afgörande. Mest beryktadt är
det af C. dikterade utslag, hvarigenom "greenbacks"
i febr. 1870 frånkändes karaktären af ovillkorligt
betalningsmedel; det väckte stark oro i finanskretsar
och upphäfdes efter två nya domares utnämning genom
ett utslag i ett annat mål, maj 1871. I kraft af sitt
ämbete presiderade C. med mycken opartiskhet
i senaten 1868 vid presidenten Johnsons af
hans hätske fiender framkallade "impeachment"
för ämbetsfel. Såväl 1868 som 1872 sökte C.,
fast utan framgång, genom demokraterna att
bli vald till president. Han afled i New York
7 maj 1873. Trots sina fel, bland hvilka en
högdragen själfgodhet mer än annat hämmade
hans bana, var C. en af sin tids förnämste
amerikanske statsmän. Jfr A. B. Hart, "Salmon
P. Chase" (i "American statesmen series", 1899K
V. S-g.
Chase [tjéYs], William, nordamerikansk målare,
f. 1849 i Franklin township (Indiana), studerade
1869-71 vid akademien i New York, reste 1872 till
München, tillbragte ett år i Venezia och återvände
till Amerika 1878. Han väckte först uppseende
som en originell lärjunge af Piloty, blef sedan
en dristig modernist och ljusmålare, fördes därpå
genom studium af Velasquez och genom påverkan af
Whistler till en fint stämd grå tonskala med känsligt
afvägda luftvalörer och genom påverkan af den skotska
Glasgowskolan till djupa och starka färgackorder. Han
målar landskap, genrebilder i friluft och porträtt.
G-g N.
Chasidæer l. Chasidéer (af hebr. chasidim,
fromma). 1. I allmänhet alla judar, som vinnlägga
sig om fromhet. – 2. Ett förbund af ortodoxa judar,
som under förföljelserna på seleukidernas tid
sökte lifva den nationella och religiösa andan
hos sina landsmän. Troligtvis besläktade med de
i talmud omnämnde esséer, wathikin, zenaim,
"fromma, blygsamma". Jfr Klein, "Bidrag till
Israels religionshistoria" (1898). – 3. En sekt,
som i 18:e årh. stiftades af den polske juden
Israel Bescht (sammandragning af Baal Scheintob,
"egare af det förborgade gudsnamnet" och därigenom
"undergörare"), efter hvilken sektens anhängare
jämväl kallas "beschtaner". Liksom de äldre
kabbalisterna uppträdde äfven Bescht fientligt mot
talmudisternas torra, fantasilösa lagreligion. Såsom
villkoren för ett Gud behagligt lif uppställde han
glädje och lifsnjutning. I synnerhet måste bönen
förrättas i glad sinnesstämning. Genom upprepade
tvagningar enligt de gamle esséernas bruk och genom
en egendomlig klädedräkt skulle hans anhängare
kännetecknas. Vid Beschts död, 1760, utgjorde
chasidæernas antal 40,000. De äro fördelade i små
församlingar, hvardera stående under en zadik, och
spridda öfver Polen, Galizien, Ungern och Rumänien.
(G. K-n.)
Chasidéer. Se Chasidæer.
Chasidim (hebr.). Se Chasidæer.
Chasköi (bulgar. Chaskovo), stad i öst-rumeliska länet
Stora-Zagora, vid vägen Adrianopel-Filippopel. 14,928
inv. (1900).
Chasles [jäl], Michel, fransk matematiker, f. 1793,
fick 1846 en särskildt åt honom inrättad lärostol
i högre geometri vid universitetet i Paris och blef
1851 ordinarie medlem af franska vetenskapsakademien
samt afied 1880 i Paris. C. bidrog väsentligen till
utvecklingen af den riktning i geometrien, som söker
lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder,
och han tillämpade med framgång dessa metoder på
problem inom den matematiska fysiken, inom hvilken han
fann beaktansvärda resultat rörande den enligt Newtons
lag utöfvade attraktionen. Synnerligen anmärkningsvärd
är C:s lösning af problemet att finna antalet koniska
sektioner, som uppfylla fem gifna villkor; denna
lösning kan sägas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
