Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chateaubriand, Francois Rene, vicomte de C., framstående fransk författare - Chateaubriand - Chateaubriant - Chateau-Cambresis - Chateau d'If - Chateaudun - Chateau d'Yquem. Se Bordeaux-viner. - Chateau-Gontier - Chateau-Haut-Brion. Se Bordeaux-viner. - Chateau-Lafite - Chateau-Latour. Se Bordeaux-viner. - Chateaulin - Chateau-Margaux. Se Bordeaux-viner - Chateauneuf - Chateauregnaud. Se Chateaurenault. - Chateau-renard - Chateaurenaud. Se Chateaurenault. - Chateaurenault - Chateaurenault, Chateauregnaud l. Chateaurenaud, Francois Louis Rousselet, markis de C.,fransk militär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig tillträdde; sedan blef han ledamot af
ministären samt slutligen, 1823, utrikesminister och
som sådan själen i Frankrikes krig mot Spanien. Snart
måste han dock lämna sin plats, slöt sig därefter till
republikanerna och slutade som moderat rojalist. I
sina politiska åsikter var C. alltså vacklande;
men tvenne principer kan han dock sägas hafva
omfattat med en viss fasthet: den konstitutionella
monarkien och tryckfriheten. Under den tid C. var
diplomat använde han sin penna i politikens tjänst;
men på äldre dagar återtog han sin rent litterära
verksamhet och skref bl. a. Mémoires d’outre-tombe
(utg. i 12 bd 1849-50, sedan upprepade gånger i
6 bd), som äro af stort intresse, bl. a. för däri
förekommande lifliga och tilltalande bilder från
hans första ungdom och landsflykt. - Hans dikter
i bunden stil äro korta och fåtaliga, men han
har i sin prosa inlagt en så hög poetisk skönhet,
att han däri står oöfverträffad inom den franska
litteraturen. Åt den romantiska litteraturriktningen
gaf han i Frankrike första ansatsen, och hans
verksamhet är i det hänseendet af stor och varaktig
betydelse. Genom det poetiska skimmer han förstod att
utbreda öfver den katolska kulten bragte han denna
religion åter till heders efter det starka anlopp,
som af revolutionen gjordes mot densamma. För mycket
fantasimänniska för att vara en säker politiker,
förvärfvade han dock äfven som sådan en ganska
framstående plats i Frankrikes historia. C. dog
i Paris 4 juli 1848 (kort efter revolutionen)
och blef med stor högtidlighet jordfäst på en
klippa i hafvet, strax utanför Saint-Malo. Litt.:
Villemain, "Chateaubriand, sa vie, ses écrits" (1858),
Sainte-Beuve, "Chateaubriand et son groupe littéraire"
(3:e uppl. 1873), de Lescure, "Chateaubriand" (1892),
Pailhés, "Chateaubriand, sa femme et ses amis" (1896),
Maurel, "Essai sur Chateaubriand" (1898), Biré, "Les
dernières années de Chateaubriand, 1830-1848" (1902),
lady Blennerhassett, "Chateaubriand" (s. å.), och
Giraud, "Chateaubriand. Études littéraires" (1904).
P. A. G.
Chateaubriand [jatåbrianj, fr. châteaubriant, tjock
biffstek af bästa filé-delen på oxen.
Châteaubriant [jatåbriä7], arrondissemangshufvudstad
i franska depart. Loire-inférieure, vid floden
Chère, n. om Nantes. 6,175 inv. (1901). Tillverkning
af socker och maskiner; handel med spannmål och
boskap. Därifrån utfärdade Henrik II 27 juni 1551
sitt religionsedikt emot de reformerte.
Château-Cambrésis [jatå-kabresl], stad i franska
depart. Nord (Flandern). Se Cateau, Le.
Château d’If [jatå diff], fordom statsfängelse. Se
If.
Châteaudun [jatådö’], arrondissemangshufvudstad
i franska depart. Eure-et-Loir, vid Loir. 6,524
inv. (1901). Tillverkning af maskiner och filtar;
handel med boskap och spannmål. C. är berömdt för sitt
vackra läge. Ehuru en obefäst stad, satte den sig,
försvarad af franktirörer o. a., till motvärn mot
22:a preussiska divisionen 18 okt. 1870. C. stormades
och blef nästan alldeles nedbrändt efter en ursinnig
gatustrid.
Château d’Yquem [jatå dikä’m]. Se Bordeaux-viner.
Château-Gontier [jatå-gåtie],
arrondissemangshufvudstad i franska depart. Mayenne,
vid floden
Mayenne. 7,080 inv. (1901). Intressant kyrka från 11:e
årh. Ylle- och linnemanufakturer. Olje- och vinhandel.
Château-Haut-Brion [jatå-å-briå"’]. Se
Bordeaux-viner.
Château-Lafite [jatå-lafi’t], en af Rothschild
1868 för 4,5 mill. frcs inköpt domän i franska
depart. Gironde, kommunen Pauillac, med vinberg,
som lämna det berömda, efter platsen uppkallade
bordeauxvinet.
Château-Latour [jatå-latör]. Se Bordeaux-viner.
Châteaulin [jåtala7], arrondissemangshufvudstad i
franska depart. Finistère, vid floden Aulne. 2,786
inv. (1901). Fiske; skifferbrott.
Château-Margaux [jatå-margå]. Se Bordeaux-viner.
Châteauneuf [fatånö’f], namn på många städer och
orter i Frankrike. De förnämsta bland dem äro:
1. C.-de-Randon [-do-rädå’], en fordom befäst stad i
depart. Lozère. Omkr. 900 inv. Du Guesclin dog under
belägringen af denna stad, 1380.
- 2. C. -sur-Charente [-syr-jarä’t], stad i
depart. Charente. 1,932 inv. (1901). Ullspinneri.
- 3. C.-de-Faou [-da-fo], stad i
depart. Finistère, vid floden Aulne. 1,417
inv. (1901). Biskötsel Skifferbrott. - 4.
C.-sur-Loire [-syr-loär], stad i depart.
Loiret. 2,841 inv. (1901).
Châteauregnaud [jatåronå]. Se Châteaurenault, F. L. E.
Château-renard [jatå-ranär]. 1. Stad i franska
depart. Bouches-du-Rhône, nära Durance. 3,576
inv. (1901; som kommun 7,398 inv.). Ruiner
efter ett slott, tillhörigt grefvarna af
Provence. Mullbärsplanteringar. - 2. Stad i franska
depart. Loiret. 1,272 inv. (1901). Silkesodling.
Châteaurenaud [jatårenå]. Se Châteaurenault, F. L. R.
Châteaurenault [jatåronå], stad i franska
depart. Indre-et-Loire, 29 km. n. ö. om Tours,
vid järnvägen mellan Paris och Tours. 3,861
inv. (1901). På en kulle ligga ruiner af ett slott
(delvis från 14:e årh.), hvilket gjordes till grefskap
till förmån för marskalken Fr. L. Rousselet de C.
Châteaurenault [jatåronå], Châteauregnaud
l Châteaurenaud, François Louis Rousselet, markis
de C., fransk militär, f. 1637, d. 1716, gjorde sina
krigiska lärospån under Turenne i slaget vid Dynerna
1658 och vid Dunkerque s. å. 1661 ingick C. vid
flottan, åtföljde hertigen af Beaufort till Afrika
och utmärkte sig vid eröfringen af fästet Djidjelli
på Algeriets kust (1664). Kommendör 1672, beordrades
han att rensa östra Medelhafvet från pirater och
ledde senare den franska flottan i flera lyckliga
drabbningar med holländarna under befäl af de Ruyter
och Cornelis Evertsen. 1689 fick han i uppdrag att
verkställa transporten till Irland af de trupper,
som Ludvig XIV sände att understödja Jakob II af
England, och besegrade 1690 i Bantryviken amiral
Arthur Herbert, som sökte hindra landstigningen. Efter
flera lyckosamma bedrifter fick C. under spanska
successionskriget i uppdrag af Filip V af Spanien att
eskortera den mexikanska silfverflottan till Vigo,
men knappt hade han uppnått hamnen, förrän han anfölls
af den engelske amiralen sir George Rooke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
