- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
127-128

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chautauqua - Chauveau - Chauveau, Jean Baptiste Auguste, fransk fysiolog - Chauveau-Lagarde, Claude Francois de, fransk advokat - Chauvel, Theophile Narcisse, fransk målare - Chauvelin - Chauve-souris - Chauvinism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetande till allt vidare kretsar. Omkr. 300 platser ha
vuxit upp of ver hela Unionen efter samma plan. C. är
emellertid fortfarande medelpunkten, med omkr. 10,000
besökande årligen. G. B-e.

Chauveau [jåvå], fransk konstnärsfamilj. - 1. François
C.
, kopparstickare, f. 1613 i Paris, d. där 1676,
var en mycket framstående och tillika mycket produktiv
konstnär. Han graverade inemot 3,000 blad.

2. Evrard C., den föregåendes son,
målare, f. 1660 i Paris, d. där 1730,
undervisades af sin fader i kopparstickarkonsten
och blef sedan målare. I denna egenskap inkallades
han, genom broderns bemedling (se nedan), till
Sverige för änkedrottning Hedvig Eleonoras
räkning och ankom dit våren 1696. Här arbetade
han väsentligen med prydandet af Drottningholm,
där hans förnämsta verk voro fortsättandet och
fullbordandet af en stor af Sylvius påbörjad
plafondmålning, Pandoras födelse (1699), och
den i hufvudsak ornamentala takmålningen i nedre
galleriet. I synnerhet är "Pandoras födelse" både i
teckning och färg en klen produkt. Han utförde äfven
dekorativa målningar i tessinska palatset (numera
öfverståthållarhuset). C. lämnade Stockholm
i början af 1703 och återvände till Paris.
Jfr J. Bottiger, "Hedvig Eleonoras Drottningholm"
(1889).

3. René C., den föregåendes broder,
bildhuggare, f. 1663 i Paris, d. där 1722. inkallades
1693 till Sverige för att arbeta å Stockholms slott,
hvars omgestaltande begynte vid denna tid,
med ombyggnad af norra längan. Här var han hufvudman
för en hel liten koloni af skulptörer, metallgjutare
och ciselörer, hvilkas verk till större delen ännu
äro kvar, emedan norra längan ej mycket skadades af
branden 1697. Hufvudsakligen utförde C. dekorativa
arbeten i stora galleriet, vidare plafonder i
tessinska palatset (nu öfverståthållarhuset)
samt Ulrika Eleonoras katafalk. Det förnämsta
minnet af C:s verksamhet i vårt land äro likväl
de två ståtliga bronslejon, som smycka Lejonbacken
framför Stockholms slott. De götos 1703 och 1704
vid Rännärbanan af Aubrij af sex sönderstyckade,
från Drottningholm förda (trol. i Prag 1648
tagna och af Adrian de Fries utförda) bronsstoder,
framställande Tyskland, Schwaben, Spanien,
Ungern, Ryssland och Turkiet. C. lämnade
Sverige i aug. 1700 och återvände till Paris.
-rn. (O. G-g.)

Chauveau [jåvå], Jean Baptiste Auguste, fransk
fysiolog, f. i depart. Yonne 1827, studerade vid
veterinärskolan i Alfort och medicinska fakulteten
i Paris, blef professor vid medicinska fakulteten i
Lyon, 1875 direktör för veterinärskolan därstädes,
sedermera generalinspektör för veterinärskolorna i
Frankrike och 1886 professor i jämförande patologi
vid naturhistoriska museet i Paris äfvensom ledamot
af vetenskapsakademien därstädes. C. har utgifvit
ett stort antal viktiga afhandlingar inom olika
delar af fysiologien och den allmänna patologien
samt en lärobok i husdjurens jämförande anatomi
(Traité d’anatomie comparée des animaux domestiques,
1857; 4:e uppl., tillsammans med Arloing, 1890). Han
blef 1890 ledamot af svenska landtbruksakademien.
R. T-dt.

Chauveau-Lagarde [jåvå laga’rd], Claude François
de
, fransk advokat, f. 1756 i Chartres, d. 1841 i
Paris, är mest bekant genom sina
försvarstal för drottning Marie-Antoinette,
prinsessan Elisabet, Charlotte Corday, Brissot,
Miranda m. fl. 1794 blef han häktad som misstänkt af
regeringen och räddades undan giljotinen endast genom
Robespierres fall. Napoleon utnämnde honom 1806
till advokat i statsrådet. Af Ludvig XVIII adlad
1814, förde han under de hundra dagarna general
Bonnaires talan som försvarsadvokat. Tillsammans
med Isambert försvarade han 1826 de fria färgade
invånarna på Martinique. 1828 utnämndes han till
råd vid kassationsdomstolen. C. utgaf Théorie des
états généraux ou la France régénérée
(1789), Note
historique sur le procès de Marie-Antoinette et de
Madame Elisabeth
(1816) och Exposé simple et fidèle
de la conduite du general Bonnaire
(s. å.).

Chauvel [jåvä’1], Théophile Narcisse, fransk
målare och gravör, f. 1831 i Paris, egnade sig åt
landskapsmålning och utförde en följd af lyckade
landskap. Sådana äro t. ex. Parken vid Neuilly
(1855), Skogen vid Fontainebleau (1859), Minne från
Montpellier
(1872) m. fl. Berömda äro äfven hans
gravyrer efter Dupré, Corot, Rousseau, Daubigny,
hvarjämte han på senare tid egnat sig åt etsning och
litografi. C. R. N.*

Chauvelin [jåvlä7]. 1. Germain Louis de C., fransk
statsman, f. 1685, d. 1762, var generaladvokat
vid Parisparlamentet, då han 1727 kallades till
sigillbevarare (garde des sceaux) och statssekreterare
för utrikesärendena. Han var i regeringens skötande
kardinal Fleurys närmaste man ("adjoint"), och
de öfrige statssekreterarna måste arbeta under
honom. C. gaf prof på statsmannabegåfning, men
"underlade sig på allt upptänkligt sätt allting och
drog all verkställighet till sig" (svenske envoyén
i Paris V. Geddas omdöme 1737). Han hade största
andelen i tillkomsten af fördraget i Wien efter
polska tronföljdskriget. Slutligen blef han misstänkt
för att vilja störta Fleury och störtades då själf i
febr. 1737. Han lefde därefter i förvisning i Bourges,
Issoire och på sitt gods.

3. Henri Philippe de C., f. 1716, d. 1770, kanik
i Notre-dame och parlamentsråd i Paris, gjorde
sig känd genom sina anfall på jesuiterna och sitt
försvar för jansenisterna. Han satt på grund däraf
en tid fängslad, men detta stärkte endast hans hat
mot jesuiterna. Bland hans skrifter märkas Discours
sur les constitutions des jésuites
(1761) och Compte
rendu sur la doctrine des jésuites
(s. å.).

3. Bernard François, markis de C., den föregåendes
brorson, f. 1766, d. 1832, var liflig anhängare
af 1789 års idéer. 1792-93 minister i London,
bekämpade han såsom medlem af tribunatet förste
konsulns öfvergrepp och aflägsnades 1803, men blef
sedermera prefekt, statsråd och generalintendent
i Katalonien. Såsom ledamot af deputeradekammaren
1817-22 och 1827-29 var han under restaurationen en
förkämpe för den borgerliga friheten.

Chauve-souris [jåv-sori’], fr., läderlapp; äfven
ett slags maskeraddräkt, bestående af en domino
med kapusjong.

Chauvinism [ja-], fr. chauvinisme, ett tämligen nytt
ord, hvarmed fransmännen ursprungligen betecknade
en blind beundran för Napoleon I och det första
kejsardömets "gloire". Därefter blef det en benämning
på den öfverdrifna franska nationalkänsla, den
själfbeundran och det svärmeri för den krigiska äran,
hvilka en tid under det andra kejsardömet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free