- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
135-136

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cheimatobia - Cheiragra - Cheiranthus - Cheirantin. Se Cheiranthus - Cheiron - Cheland, sjöv. Se Galär. - Chelard, Andre Hippolyte Jean Baptiste - Chelcicky, Petr, bömisk religiös tänkare - Chelidonin - Chelidonium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dels sådana som vandrat öfver från ett kalätet eller
illa angripet träd i närheten. Ett säkrare sätt är
att bespruta träden med en arsenikhaltig vätska,
vanligen innehållande omkr. 0,05 % kejsargrönt
och något kalk. Denna vätska påsprutas med särskilda
sprutor, som fördela den i mycket fina droppar öfver
hela trädet. Sedan vattnet afdunstat, kvarblifver
arseniken i form af en tunn beläggning. Larver,
som angripa bladen, förtära på samma gång giftet
och dödas inom kort. För att effektivt skydda träden
utföras under våren tre olika besprutningar, den
första just då knopparna börja svälla, de senare i
följd med omkr. 10 dagars mellanrum.

C. G. D.

Cheiragra (grek., af cheir, hand, och a’gra,
jakt, fångst), patol., gikt i handen.

Cheiranthus L., bot., växtsläkte af fam.
Cruciferæ. Det innefattar ett fåtal arter (örter och
halfbuskar) från norra hemisfärens tempererade land,
bl. a. C. Cheiri L., den välbekanta lackviolen.
Det är en omkr. 40–80 cm. hög halfbuske med
lansettlika blad och guldgula, bruna eller violetta,
enfärgade eller flammiga, enkla eller dubbla,
välluktande blommor. Den förekommer vild i södra
och mellersta Europa. – Flera af detta släktes
arter växa i mängd på Greklands kuster och
odlades ofta af de gamle. Romarna använde dem
till sina blomsterkransar. De violfält (violaria),
om hvilka Ovidius, Vergilius m. fl. tala, syfta
på dithörande arter och på vinterlöfkojan
(se Mathiola). Dessa växter (jämte luktviolen,
Viola odorata) innefattades af dem under namnet
Viola.

Ldt.*

I fröen af C. Cheiri L. har man funnit en glykosid,
cheirantin, som är giftig och verkar på hjärtat
likt digitalis (se d. o.).

C. G. S.

Cheirantin. Se Cheiranthus.

Cheiron (grek. Χειρων l. Χιρων, lat. Chiro),
den berömdaste och rättrådigaste bland centaurerna
(se d. o.), son af Kronos och okeaniden
Filyra. Han var förmäld med najaden
Chariklo och hade sin boning på det örtrika berget
Pelion i Tessalien. C. hade af Apollon och Artemis
blifvit undervisad i jakt, läkekonst, musik, gymnastik
och spådomskonst samt var själf lärare för Asklepios,
Akilles, Theseus m. fl. Särskildt vårdade han
sig om sin dotterson Peleus, hvilken han skaffade till
maka hafsnymfen Thetis. På bröllopsdagen förärade
han honom en ypperlig lans, hvilken sedermera blef
ett af Akilles’ bästa vapen. C. blef, då han sökte
medla fred mellan Herakles och centaurerna, träffad
af en förgiftad pil. De kval han led förmådde honom
att anropa Zeus om befrielse från sin odödlighet,
hvilken enligt hans bön öfverflyttades på Prometheus.

(A. M. A.)

Cheland, sjöv. Se Galär.

Chelard [ʃəlar], André Hippolyte Jean
Baptiste
, fransk kompositör, f. 1789, blef 1816
violinist vid stora operan i Paris och 1828
hofkapellmästare i München, dirigerade 1832–33 tyska
operan i London, blef 1836 direktör för hofkapellet
i Weimar och pensionerades 1852. Död 1861. Han skref
för Neapel operan La casa a vendere (1815),
för Paris Macbeth (1827),
för München Die Hermannsschlacht (1835)
och dessutom flera andra operor samt kantater och sånger.
Mindre originell än skicklig och erfaren, i stilen röjande
en blandning af tyska och franska element, vann C. på sin

tid väl ett ganska stort, men ej ett varaktigt erkännande.

A. L.

Chelčický [tʃeltʃi’tski], Petr (Peter Chelčic),
bömisk religiös tänkare, född omkr. 1390, måhända i
byn Chelčice nära Wodnan, hvaraf släktnamnet härstammar,
död omkr. 1460, till yrket jordbrukare, var jämte
Hus Böhmens störste tänkare under 1400-talet och näst
honom den mest betydande författaren på tjechiska
språket under denna tid. I sina skrifter protesterade
han mot användande af våld och tvång i trossaker och
framhöll, att kristendomens sanna väsende ligger i
fullständig jämlikhet och broderlighet, kärlek till
nästan och ömsesidig fördragsamhet. Hans många
religiösa skrifter, hvaraf må nämnas
Postilla l. Kniha výkladov ve čtenie nedělní (Bibelförklaringar till söndagsläsning),
Sit’ víry (Trons nät) och
O Antikristovi,
begynte tryckas 1521 och hafva delvis omtryckts i
nyaste tid. En kritisk upplaga af hans religiösa och
teologiska skrifter har på 1890-talet börjat utgifvas
på föranstaltande af kejs. vetenskapsakademien i
Petersburg. Bland studier om C. märkas i främsta rummet
"Petr C., a spisy jeho" af Jar. Goll (Prag, 1883)
och samme forskares
"Quellen und untersuchungen zur geschichte der böhmischen brüder",
som tjänat till material för
A. Denis’ "Les origines de l’unité des frères bohèmes" (1885).
C:s läror gåfvo upphof till bömiska och märska brödernas
förening, hvarför de ock benämndes Chelčický-bröderna.

A–d J.

Chelidonin, kem., en i Chelidonium majus och
Stylophoron diphyllum förekommande, föga giftig
alkaloid, som bildar färglösa, glänsande taflor, hvilkas
sammansättning angifves af formeln C20H19NO5
+ H2O. Se vidare Chelidonium.

P. T. C.*

illustration placeholder
1 blom och blad, 2 frukt, 3 frö med kamformig valk, 4 diagram.


Chelidonium majus L., Svalört, bot., en
mycket allmän, gulblommig ört af fam. Papaveraceæ.
Den har liksom dess samsläktingar sin största
märkvärdighet genom mjölksaften (här rödgul), hvars
skarpa, frätande egenskaper gjort den mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free