- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
137-138

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chelidonium - Chelif - Chelifer cancroides, zool. Se Bokskorpion - Chelingue - Chelius, Maximilian Josef, tysk kirurg - Chelles - Chelm - Chelminsky, Jan polsk målare - Chelmno - Chelmsford - Chelmsford, lord, engelsk adelstitel inom släkten Thesiger - Chelone, bot. Se pentastemon. - Chelone och Chelonia, zool. Se Caretta ochSköldpaddor. - Chelonidae, zool. Se Sköldpaddor. - Chelsea - Cheltenham - Chelumbrum - Chelydra, zool. Se Sköldpaddor - Chelys - Chelys, zool. Se Sköldpaddor. - Chemis - Chemisett

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använd i folkmedicinen - däraf namnet ref-ormsgräs
och skelört. Enligt folktron tillkomma dessa
egenskaper i synnerhet den på kyrkogårdar växande
örten, som tros uppsuga sitt gift från liken. I
sammanhang därmed står ett annat skrock, nämligen att
svalungar födas blinda, men genom ögonens bestrykning
med denna saft blifva seende - en sägen, som gifvit
upphof till växtens både svenska och latinska namn;
det grekiska chelidon betyder nämligen svala.
S. A.*

Denna ört innehåller en giftig alkaloid,
chelidonin, som verkar narkotiskt och förlamande
ungefär som morfin, men som tillika, såsom
kokainet, förlamar känselnervernas ändapparater
i huden m. m. Chelidoninet förlamar slutligen
äfven hjärtats rörelsemekanism. Påståendet,
att preparat på Chelidonium skulle bota
kräfta, har visat sig vara oriktigt.
C. G. S.

Chelif (Cheliff), flod i Algeriet, upprinner i
sjottområdet i mellersta Algeriet, flyter först åt
norr, därefter i västlig riktning, s. om de algeriska
kustbergen, samt faller ut i Medelhafvet, n. om staden
Mostaganem. Längd omkr. 700 km.

Chelifer cancroides, zool. Se Bokskorpion.

Chelingue [jelä’g], fr., af laskarerna
kallad
masula-manché, ett slags båt, som nyttjas på kusten
af Koromandel. E. N.*
illustration placeholder


Chelius, Maximilian Josef, tysk kirurg, f. 1794,
blef 1819 kirurgie professor i Heidelberg, där
han upprättade en kirurgisk-oftalmiatrisk klinik,
från hvilken en mängd skickliga kirurger utgick. Död
1876. - C:s förnämsta arbete är Handbuch der chirurgie
(1822; 8:e uppl. 1858), som är öfversatt på flera
europeiska språk. Bland hans öfriga verk förtjänar
nämnas Handbuch der augenheilkunde (1844). Tillsammans
med Puchelt och Nägeli utgaf han under flera år
"Medicinische annalen".

Chelles [jä’l], köping i franska
depart. Seine-et-Marne, vid Marne och östbanan. 3,719
inv. (1901). Fort, tillhörigt Paris’ yttre
befästningslinje. C. var under merovingernas tid
konungasäte, åt hvilket Fredegundas brott gifvit
en sorglig ryktbarhet. Chilperik I blef där mördad
584. Men särskildt är platsen ryktbar genom det af
Klotilda i början af 6:e årh. anlagda klostret Gala,
hvilket räknade många kungliga prinsessor bland sina
abbedissor. Det upphäfdes 1719, och nu återstå endast
ruiner däraf. År 1008 hölls där ett koncilium.

Chelm, stad i ryska Polen. Se Cholm.

Chelminsky, Jan, polsk målare, f. 1851 i byn Brzóstow
i ryska Polen, elev af Franz Adam i
München, har målat landskap med staffage från
rokokotiden jämte hästar, men i synnerhet jakter
och soldatscener. Sådana arbeten äro Parforsjakt
under Ludvig XV:s tid, Uppbrott till jakt
,
modernt ryttarstycke, med prinsessan Teresia
af Bajern som hufvudfigur, samt Parforsjakt på
1700-talet
(1879, i nya pinakoteket i München).
C. R. N.*

Chelmno, det polska namnet på staden Kulm (se d. o.).

Chelmsford [tje^sfed], hufvudstad i engelska
grefskapet Essex, n. ö. om London, vid floden
Chelmer. 12,580 inv. (1901). Liflig handel med
säd och boskap. I närheten, på fältet Halleycommon,
hållas årligen kappränningar.

Chelmsford [tje^sfed], lord, engelsk adelstitel
inom släkten Thesiger (se d. o.).

Chelone, bot. Se Pentastemon.

Chelone och Chelonia, zool.
Se Caretta och Sköldpaddor.

Chelonidae, zool., hafssköldpaddor. Se Sköldpaddor.

Chelsea [tje’lsi]. 1. Stadsdel i London, mellan
Westminster och Kensington, genom Battersea-,
Albert- och Chelseabroarna förenad med det midtemot
liggande Battersea; hade år 1901 såsom församling
(parish) 73,842 inv. Där finnes ett stort invalidhus
(C. hospital), grundadt 1682 och byggdt enligt
plan af Chr. Wren, hvilket hyser 540 invalider och
dessutom lämnar 84,000 forna soldater deras gratial
såsom "out-pensioners". Äfven ligga där den 1801
anlagda uppfostringsanstalten för 550 föräldralösa
soldatbarn (Military asylum), stora kaserner samt en
1673 anlagd botanisk trädgård. I C. bodde Th. More och
där dog Th. Carlyle. En berömd porslinsfabrik fanns i
C. till 1784, då den flyttades till Derby. - 2. Stad
i Massachusetts, skild från East Boston i s. genom
Chelsea creek och från Charlestown i s. v. genom
Mystic river, öfver hvilken går en 1,070 m. lång
bro. 34,072 inv. (1900). Militär- och marinhospital.

Cheltenham [tje/ltnom], stad samt brunns- och badort
i engelska grefsk. Gloucester, n. ö. om staden
Gloucester, vid foten af Cotswold hills. 49,439
inv. (1901), med förstaden Charlton Kings 53,245
inv. Många f. d. indiska tjänstemän hafva för
dess milda klimat och för hälsokällornas skull valt
C. till boningsort. Jämte vackra anläggningar, kursal
och vinterträdgård vid mineralkällorna har staden
latinskola, lärar- och lärarinneseminarium m. m. Vid
Stowell park, lord Eldons slott, 14 km. från C.,
upptäcktes 1864 en romersk villa och grundmurar till
tvenne tempel.

Chelumbrum, stad i Indien. Se Chilambaram.

Chelydra, zool. Se Sköldpaddor.

Chelys (grek.),
eg. sköldpadda, mus., ett namn på den forngrekiska
lyran, hvilken enligt sägnen ursprungligen bestod
af ett sköldpaddskal med däröfver spända strängar.

Chelys, zool. Se Sköldpaddor.

Chemis
(fr. chemise), linntyg; skjorta.

Chemisett (fr.
chemisette), insättning upptill l klänningslif;
skjortbröst, nattkappa, "veck".



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free