- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
143-144

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chemotaxis - Chemulpo - Chenab - Chenavard, Paul Marc Joseph, fransk målare - Chenedolle, Charles Julien Lioult de, fransk skriftställare - Chenee - Chenery, Thomas, engelsk orientalist - Chengalpat - Chenier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kanin. Efter några timmar är röret fylldt af
invandrade hvita blodkroppar. Man vet att hvita
blodkroppar ansamlas på sådana ställen i organismen,
där en bakterieverksamhet eller ett sönderfall af
väfnader eger rum. Man antager att detta fenomen är
en form af chemotaxis. J. E. J-n.

Chemulpo. Se Tsje-mul-p-ho.

Chenab l. Chinab [tjinå’b 1. tjinä’b], i
vedalitteraturen Asikni, grek. Akesines, flod i
Indien, upprinner ur en bergsjö öster om Kashmirdalen,
i det inre af Himalaya samt mottager, innan den
lämnat bergen, Chandra, från Bara-Lachapasset,
hvilken är den egentliga källflöden. Vid Jammu
kommer C. fram på Punjabs slättland och flyter i
många krokar åt s. v. till Sutlej. Bifloder äro
fr. h. Jhelam och fr. v. Ravi. C:s längd beräknas
till 1,200 km. Det är en af de fem floder, som
gifvit namn åt "Fem-flodslandet" (Punjab).
J. F. N.

Chenavard [jenavär], Paul Marc Joseph, fransk målare,
f. 1807 i Lyon, d. 1895 därstädes, kom 1825 till Paris
för att studera måleri. Han var elev af Hersent och
Ingres, men reste snart till Italien. Efter att hafva
gjort sig känd genom ett par taflor från revolutionen,
af hvilka en framställde Ludvig XVI:s dömande till
döden
, fick han af februari-revolutionens män uppdrag
att måla 50 stora bilder för Panthéon. Han valde
till ämnen Syndafloden, Zoroasters död, Trojanska
kriget, Sokrates’ död, Passagen öfver Rubicon,
Italiens poesi
och Ludvig XIV:s tidehvarf, till
hvilka han utförde väldiga kartonger. Just då de
voro färdiga, öfverlämnades Panthéon till katolsk
gudstjänst. C. fortfor dock med sina kartonger,
bland hvilka märkas Reformationens början och Jesu
födelse
, alla berömda för storhet i stil och klarhet
i komposition. En af de sista, som framställde
Religionernas slut (1869), blef på grund af sitt
innehåll förvisad från salongen, men har sedan
inköpts af staten och uppsatts i Luxembourgmuseet.
C. R. N.*

Chênedollé [jändåle], Charles Julien Lioult de,
fransk skriftställare, f. 1769, d. 1833, uppehöll
sig 1795-97 som emigrant i Hamburg, där han, påverkad
af Klopstock, skref dikterna L’invention, Le génie
du Buffon, Michel Ange
och Les regrets m. fl. Hans
största verk är Le génie de 1’homme (1807). En
upplaga af hans Œuvres utkom 1865. Se Helland,
"Étude biogr. et litt. sur Chênedollé" (1857).

Chênée [Jane], fabrikssamhälle i belgiska prov. Liège,
5 km. från staden Liège, vid Vesdres förening
med Ourthe och flera järnvägslinjer. 8,494
inv. (1900). Zinkhyttor tillhöriga bolaget
Vieille-Montagne, kopparhyttor, glasbruk samt järn-
och ståltillverkning.

Chenery [tje;n9ri], Thomas, engelsk orientalist och
journalist, f. 1826 på Barbados, d. 1884, blef efter i
Cambridge tagen grad skickad till Konstantinopel såsom
Times’ korrespondent under Krimkriget. Med grundliga
studier och ett sällsynt språksinne lärde han sig
att flytande tala arabiska, hebreiska, turkiska och
nygrekiska, förutom några andra språk, och blef efter
återkomsten till England dels ständig medarbetare i
Times, dels (1870) medlem af revisionskommitten för
gamla testamentets öfversättning. På den berömde Lanes
förslag utnämndes han 1868 till professor i arabiska
vid Oxfords universitet, hvilken plats han dock
lämnade för att verka såsom hufvudredaktör af
Times 1877-84. C:s förnämsta arbeten utanför
världstidningens spalter äro Six assemblies of
El Hariry
(öfvers. af Hariris berömda "makamer",
1867) och en förträfflig edition af Machberoth
Ithiel
(1872) af Jehuda b. Shelomo el Kharizi.
H. A.

Chengalpat [tjen,g9lpa’t] l. Chingleput. 1. Distrikt
i brittisk-indiska presidentskapet Madras,
vid Bengaliska viken, mellan distriktet Nellore
i n. och South Arcot i s. 7,360 kvkm. 1,312,722
inv. (1901). Hufvudstad är Saidapet, med omkr. 5,000
inv. Jorden är mager, skog saknas, och landet lider
ofta af torka och cykloner. - 2. Stad i nämnda
distrikt, vid floden Palar och järnvägen mellan
Madras och Trichinopoli, Omkr. 10,000 inv. Staden
hade förr en stark fästning, som spelat en viktig
roll i krigen på halfön och betraktades som en af
nycklarna till Madras.
illustration placeholder


Chénier [jenie]. 1. André Marie de C., fransk skald,
f. 20 okt. 1762 i Konstantinopel. Hans fader var Louis
de C
. (f. 1723, d. 1796), hvilken skref några arbeten
öfver Orientens historia; modern var grekinna. Redan
tidigt började han med stor ifver studera
antikens, särskildt Greklands och Roms, klassiska
skönlitteratur, företrädesvis den lyriska, och blef
snart med den så förtrogen, att han liksom upptog den
i sin egen skaldeindividualitet och sålunda snarare
kan sägas hafva i den moderna tidens anda fortsatt den
antika diktkonsten än hafva varit endast en talangfull
efterapare däraf. Den diplomatiska banan, på hvilken
C. inträdde 1787, lämnade han snart och lefde sedan
nästan uteslutande för diktkonsten. Revolutionen
hälsades af honom till en början med hänförelse;
men de olagliga våldsamheter, hvartill dess ledare
snart gjorde sig skyldiga, framkallade ogillande och
skarpa protester å hans sida. I ädel oförskräckthet
gick han t. o. m. så långt, att han öppet deltog
i det juridiska försvaret för Ludvig XVI. Detta,
jämte bittra satirer mot jakobinerna, ådrog honom
dessas hat, hvarför han i mars 1794 blef fängslad och
25 juli s. å. afrättad i Paris. - C. intager bland
Frankrikes lyriske skalder ett mycket framstående
rum. Genom sin naturliga frändskap med antiken och
sitt kärleksfulla studium af densamma kunde han i
sina dikter inlägga en behagfull skönhet, som höjde
honom långt öfver de fleste bland hans samtida, hvilka
ännu voro fångna i den pseudoklassiska smakens trånga
regler och prosaiska uppfattning af poesien. Den
franska metriken återfick genom honom den frihet,
som den förlorat genom Boileaus något småaktiga
lagstiftning, och C. blef i synnerhet därigenom en
föregångare till den franska nyromantiken. Hans dikter
äro ej många. De utgöras hufvudsakligen af skaldebref,
idyller, elegier, oden och satirer (jamber). Bland
dessa finnas flera, hvilka med skäl räknas till det
bästa, som den franska lyriken åstadkommit. Till
åtskilliga större dikter efterlämnade han mer eller
mindre fulländade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free