- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
147-148

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chenonceaux - Chenopodiaceae - Chenopodium - Chenotaurokol-syra - Chenots järntillverkningsprocess - Cheops - Cheops-pyramiden. Se Byggnadskonsten. - Chepera - Chepewyan - Chepping Wycombe - Cher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

maka, hvilka gjorde det till en mötesplats för 18:e
århundradets skriftställare och filosofer. 1870-88
restaurerades slottet. Det innehåller bl. a. en
värdefull tafvelsamling och omgifves af en vacker
park.

Chenopodiaceæ, Mollor, bot., en naturlig
växtfamilj, hörande till kurvembryéernas grupp och
inom denna närmast släkt med fam. Amarantaceæ (se
d. o.). Chenopodiacéerna utmärka sig i synnerhet
genom den ringa utbildningen af det fruktifikativa
systemet: blommorna äro mycket små, tätt gyttrade,
med enkelt hylle (hvilket stundom saknas); frukten
är en enfröig nöt o. s. v. De flesta äro örter eller
buskar, mycket sällan träd, med vanligen skiftevis
sittande blad. Det oftast kraftigt utvecklade
örtståndet visar en större eller mindre tendens
till köttighet. Därmed sammanhänger, att de flesta
arterna växa på hafsstränder eller saltstäpper, där
vegetationen alltid får en sådan karaktär. Nästan alla
öfriga arter förekomma kring människoboningar eller
på åkrar. Familjens egentliga hemland är den gamla
världens tempererade zon. Af de omkr. 500 arterna äro
omkr. 20, fördelade i 8 släkten (Atriplex, Blitum,
Chenopodium, Kochia, Obione, Salicornia, Salsola,
Suæda
), inhemska i Sverige. För människan är denna
familj af vikt genom de näringsämnen, som i synnerhet
det vegetativa systemet hos några arter lämnar; vi
påminna om spenaten samt rödbetan och hvitbetan. Å
andra sidan höra dit flera af våra allra allmännaste
ogräs. Fordom hade åtskilliga arter stor betydelse
som material för tillverkning af soda; numera
beredes detta ämne nästan uteslutande af koksalt.
S. A. (G. L-m.)

Chenopodium Tourn., bot., växtsläkte,
utgörande typen för fam. Chenopodiaceæ. I
Sverige finnas 9 arter, alla ruderatväxter eller
åkerogräs. Allmännast är hvitmollan, eller
svinmollan (C. album), hvilken, liksom många andra arter
inom familjen, vanligtvis har de yngre delarna tätt
öfverdragna med ett "mjöl" af blåslika hår; bladen
kunna begagnas som spenat. Den vidriga lukten hos
C. vulvaria härrör från ämnet trimetylamin, hvilket
äfven finnes i sillake. C. quinoa Willd. odlas
i västra Syd-Amerika för sina ätliga "frön". De
aromatiska bladen af C. ambrosioides L. användas i
Frankrike som thé du
Mexique
. Som s. k. bladväxt odlas i trädgårdar
den rödbladiga C. purpurascens Jacq.
S. A. (G. L-m.)
illustration placeholder
Chenopodium album.


Chenotauroko1-syra. Se Gallämnen.

Chenots järntillverkningsprocess [jenåsj, metall., en af
den franske ingenjören C. B. A. Chenot (f. 1803,
d. 1855) uppfunnen metod att ur järnmalm
direkt framställa smidbart järn. Arbetssättet vid
denna process var följande. Malmen pulvriserades samt
anrikades på magnetisk väg. Den erhållna malmsligen
blandades med kol samt upphettades i plåtretorter;
den bildade järnsvampen afkyldes utan lufttillträde
samt sammanpressades till briketter och omsmältes i
vanliga stålugnar. Vid en af Chenot j:or uppfunnen
modifikation af processen utgjordes retorternas nedre
ända af en smälthärd, i hvilken den delvis reducerade
järnsvampen slutfärskades medelst träkol och bläster
samt därpå utsmiddes som vanligt välljärn. Processen
erhöll aldrig någon större utbredning.
G. D.

Cheops l. Chufu, egyptisk konung, den andre af
härskarna tillhörande 4:e dynastien, var enligt
Manetho konung i 63 år, enligt Herodotos i 50 år;
fragment af Turin-papyren sätta hans regenttid
till 23 år, hvilket är sannolikast. På Herodotos’
och Diodoros’ tid omtalades C. såsom en förhatlig
tyrann, som gjorde endast hvad ondt var, som lät
stänga templen, förbjuda all offring samt tvinga
folket till hårdt arbete. En annan legend, upptecknad
af Manetho, fäller öfver C. en mindre hård dom:
på gamla dagar skall han ha ångrat sin gudlöshet
och därtill författat en helig bok, som af hans
samtida skattades synnerligen högt. Inskrifter
från C:s tid låta honom däremot framstå såsom
en tapper, dådkraftig härskare. Liksom sin
föregångare Snofru kämpade han framgångsrikt på
Sinaihalfön, och på en af klipptaflorna därstädes
(i Vadi Maghara) möta vi honom såsom segerherre,
med ena handen hållande en knäböjande fånge i håret
och med den andra lyftande svärdet för att af hugga
hans hufvud. - Till grafkammare åt sig uppförde
C. den s. k. Cheops-pyramiden i Gise, troligen det
största byggnadsverk, som funnits i världen (se
vidare Byggnadskonsten, sp. 704-705, och Pyramid),
-st -son.

Cheops-pyramiden. Se Byggnadskonsten, sp. 704-705,
och Pyramid.

Chepera l. Cheper (af egypt. cheper, blifva, låta
blifva till), en egyptisk gud, som framställes
under gestalten af en människa med skarabé-hufvud
eller af en människa, öfver hvars hufvud tronar en
skarabé. Skarabéen är hans sinnebild och symboliserar
enligt egyptiskt åskådningssätt förvandlingen,
framträdande i nytt lif (uppståndelsen). Däraf ock C:s
betydelse såsom gudomlighet. -st -son.

Chepewyan [tjepecjäVen] l. Chippewyan, den största
stammen bland athabaskerna. Själfva kalla de sig
Sa-issa-dinne, d. ä. den uppgående solens män. De bo
i Nord-Amerika, från Coppermine rivers källor ända
till Churchill river.

Chepping Wycombe [tje’piij ankarn], förr
Chipping Wycombe l. High [häi] W., stad i engelska
grefskåpet Buckingham, 40 km. v. n. v. från London,
på sydöstra sluttningen af Chiltern hills. 15,542
inv. (1901). Järnvägsstation. Vacker gotisk kyrka från
1270-talet. Fabrikation af papper, vagnar, möbler,
spetsar och snörmakerier. I närheten det förr Disraeli
(lord Beaconsfield) tillhöriga herresätet Hughenden
(se d. o.).

Cher [jär], lat. Carus. 1. Flod i mellersta
Frankrike. Den rinner upp på Auvergnes högland nära
Mérinchal i depart. Creuse (Marche), genomflyter
departementen Creuse, Allier, Loir-et-Cher och
Indre-et-Loire samt faller, efter ett lopp af 350 km.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free