- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
153-154

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cherokeser - Cherra Punji - Cherrier - Cherry-ön - Chersidae, zool. Se Sköldpaddor. - Chersifron - Cherso - Cherson - Chersonesus - Chertsey

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underhållas genom räntorna på de af unionsregeringen
förvaltade fonderna. Deras åkerbruk bedrifves
fullt rationellt äfven för export. Deras
antal uppgår till omkr. 26,000 pers.
E. Rld.

Cherra Punji (Charapundji), på
Khasia-språket Sohra Punji, by i brittisk-indiska
provinsen Assam, distriktet Khasi hills, 25° 16’
n. br., 91° 47’ ö. lgd fr. Gr., belägen 1,398
m. ö. h., vid vägen söderifrån till Gauhali
vid Brahmaputra. Ändpunkten för järnvägen från
Sylhet. C. är bekant för sin rikliga nederbörd, den
största man någonstädes iakttagit. Uppgifterna om
nederbördsmängden variera mycket, dels för olika år,
dels för olika stationer på högplatån. Medeltalet
för den gamla stationen, nära platåns östra kant,
är omkring 12,9 m.; på sydsidan är den större och
torde i våta år uppgå till 15,0 m. Det 39-åriga
medeltalet är 11,63 m., hvaraf under regntiden, de 5
månaderna maj-september, falla 10,05 m. År 1899 föllo
16,3 m., år 1861 lära fallit icke mindre än 23,27,
däraf under juli 9,3 m., år 1891 däremot endast 7,69
m. Den oerhörda nederbörden förklaras däraf, att den
varma och fuktiga sydvästmonsunen plötsligen tvingas
upp från låglandet, 30 m. ö. h., till omkr. 1,300
m. höjd, därvid afkyles och afbördar sin fuktighet.
N. E-m.

Cherrier [järie], Charles Joseph de, fransk
historiker, f. 1785 i Neufchâteau (dep. Vosges),
d. där 1872, deltog som Bertrands adjutant i de
napoleonska krigen i Italien och Tyskland samt som
öfverste i slaget vid Waterloo. Efter Napoleons fall
fick han plats i förvaltningen, men miste både sin
anställning och sin militära rang, när han efter
julirevolutionen 1830 vägrade att aflägga ed åt
den nya dynastien. Han slog sig då på historiskt
författarskap och skref bl. a. arbetena Histoire de
la lutte des papes et des empereurs de la maison de
Souabe
(3 bd, 1841-45; ny uppl. 1858) och Histoire
de Charles VIII, roi de France
(2 bd, 1868; 2:a
uppl. 1870). 1854 blef C. medlem af "académie des
inscriptions et belles-lettres".

Cherry-ön [tje’ri] 1. Beeren-eiland, en i Norra
ishafvet belägen ö. Se Björnön.

Chersidæ, zool. Se Sköldpaddor.

Chersi’fron (grek. Χερσίφρων) grekisk arkitekt,
från Knossos, påbörjade omkr. 600 f. Kr. uppförandet
af Dianatemplet i Efesos (se d. o.), som han och hans
son Metagenes sedermera beskrefvo.

Cherso [ke’rså], kroat. Cres. 1. En till österrikiska
markgrefskapet Istrien hörande långsträckt ö i
Quarnero-bukten af Adriatiska hafvet. 400 kvkm. (65
km. lång, 2-12 km. bred). 8,618 inv. (1900), däraf
en fjärdedel italienare, resten serbokroater. Ett
kalkberg genomdrager ön, hvars högsta topp, Monte
Syss, är 637 m. Midt på ön, 13 m. öfver hafvet,
ligger sjön Vrana, 56 m. djup, utan synbart tillflöde
eller aflopp, men som sannolikt får sitt vatten genom
sprickor från fastlandet, ön är rik på vin, oliver och
sydfrukter. Fårskötsel. - 2. Stad och hufvudort på den
nyssnämnda öns västra sida. 4,379 inv. (1900). Hamn,
skeppsbyggen, fiske och handel.

Cherson (Kherson). 1. Guvernement i Syd-Ryssland. Det
omgifves af Bessarabien, Podolien, Kijev, Poltava,
Jekaterinoslav, Taurien och Svarta hafvet. 70,801
kvkm. 2,733,612 inv. (1897, däraf 28,8 proc. i
städerna), 38 på 1 kvkm. Till större
delen ett stäppland, vid hafvet enformigt och
ofruktbart, längre inåt bördigt. Skog finnes blott i
norra delen. Landet genomflytes af Dnjepr, Dnjestr och
Bug samt dennas bifloder Ingul och Ingulets. Klimatet
är på sommaren torrt och hett, på vintern kallt;
årsmedeltemperaturen är 7,5°–12° C. Sedan ryssarna
kommo i besittning af C., har det förr öde och nästan
obebodda landet blifvit uppodladt och befolkadt
genom tyska och bulgariska kolonister. Nu odlas alla
sädesslag; äfven sydfrukter kunna drifvas till mognad,
och man har till och med gjort försök med odling
af bomullsbusken. De stora grässlätterna föda en
stor mängd hästar, hornboskap och får. Fisket utgör
ock en viktig näringsgren. Industrien är stadd i
rask utveckling; hufvudgrenarna af densamma äro
yllemanufakturer och kvarnindustri. Invånarna äro
stor- och lill-ryssar, kosacker, polacker, serber,
bulgarer, moldauer, greker, armenier, tyskar och
judar. De fleste tillhöra den grekisk-katolska kyrkan
(84 proc.), omkr. 50,000 den romersk-katolska och lika
många den protestantiska. Judarnas antal uppgår till
omkr. 130,000. En del af C. afträddes genom freden
i Iasi 1792 af Turkiet. – 2. Hufvudstad och fordom
fästning i nämnda guvernement, vid floden Dnjepr, 30
km. från dess mynning. 69,219 inv. (1897). Det anlades
1778 af Potemkin och var en kort tid krigshamn för
Svartahafsflottan. Det drifver en tämligen betydlig
export af spannmål och timmer, ehuru större fartyg
måste lasta 40 km. nedanför staden. Industrien består
mest i talgrensning samt fabrikation af såpa, snus
och cigarrer samt mjöl. – I C. hade Katarina II och
kejsar Josef II ett möte 1787, hvarvid ett förbund
slöts mot Turkiet.

Chersonesus (lat., af grek. Chersonesos, halfö, af
chersos, fast, och nesos, ö), i forntiden benämning
på flera halföar, uddar och städer. - C. aurea
(lat.; grek. C. chryse), "den gyllene", de forntida
geografernas benämning på halfön Malakka i Bortre
Indien. - C. cimbrica, romarnas namn på den
jylländska halfön, hvilken till omkr. 120 f. Kr. var
bebodd af cimbrer. - C. taurica, det nuv. Krim,
som genom en smal landtunga vid Tafrai (nu Perekop)
sammanhängde med de nomadiske skyternas land. På
södra sidan af denna halfö låg udden Parthenion, med
ett åt Artemis helgadt tempel, till hvilket enligt
sagan Ifigeneia af nämnda gudinna bortfördes i en
sky. Västra delen kallades äfven C. heracleotica,
emedan utvandrare från staden Herakleia i Bitynien
slagit sig ned där och, nära det nuv. Balaklava,
anlagt en stad C., som vid tiden för Kristi födelse
förstördes af skyterna. En annan i närheten uppbyggd
stad, äfven kallad C. (senare Cherson), var under
medeltiden rik och mäktig; ännu för ett århundrade
sedan funnos ruiner af densamma, hvilka användes
vid uppbyggandet af Sevastopol. - C. thracica,
som företrädesvis bar namnet C., var den från
Tracien utskjutande, långsträckta landtungan mellan
Hellesponten och Traciska hafvet. Atenarna hade där
grundlagt flera kolonier: Kardia, Sestos m. fl.,
men undanträngdes någon tid af perserna. Sedermera
tillhörde halfön det macedoniska, därefter det syriska
och slutligen det romerska riket. Den kallas nu Gallipoli.

Chertsey [tj^tsi 1. tje’si], stad i engelska
grefsk. Surrey, på södra stranden af Thames, omkr. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free