- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
157-158

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cheruel - Cherusker - Cherville - Chesapeake-viken - Cheselden - Chesam - Chesire - Cheshunt - Chesjvan - Chesnecopherus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montpensier" (4 bd, 1858-59; ny uppl. 1866-69),
"Journal d’Olivier Lefèvre d’Ormesson" (2 bd, 1860-62),
och "Lettres du cardinal Mazarin pendant
son ministère" (2 bd, 1879-84). Han öfvervakade
vidare utgifvandet af det stora arbetet "Mémoires
du duc de Saint-Simon" (20 bd, 1856-58; ny
uppl. 1873-77).

Cherusker (enligt en äldre åsikt af fnty. heru,
svärd; enligt en nyare af fnty. hâr, hår, alltså "de
långhårige"), en kring Harz bosatt forngermansk
folkstam. I väster sträckte sig dess område ett
stycke bortom Weser, i öster sannolikt till Elbe.
Cheruskerna äro namnkunniga genom de strider de
under Arminius’ anförande och i spetsen för ett
mäktigt förbund af västgermanska fylken utkämpade mot
romarna (se Arminius). Efter sin anförares fall
söndrades de fortfarande genom inre strider, hvilka
bröto deras makt och gåfvo romarna tillfälle till
inblandning. Så t. ex. gjorde dessa år 47 e. Kr.,
på cheruskernas egen begäran, Arminius’ brorson
Italicus, som uppfostrats i Kom, till deras konung.
Sedermera uppgingo cheruskerna i sachsarnas stora
stamförbund.
S. F. H. (S. B.)

Cherville [järvi7!], Gaspard Georges,
markis, fransk författare, f. 1821, d. 1898, var
medarbetare i en mängd af A. Dumas d. ä:s romaner,
och såsom ifrig jägare och djurvän skref han sedermera
ett stort antal sakkunniga på samma gång som
godmodigt humoristiska skildringar ur djurens lif,
bl. a. Les aventures d’un chien de chasse (1862),
Les bêtes en robe de chambre (1882), Contes d’un
coureur des bois
(1885) och Les chiens et les chats
(1888).

Chesapeake-viken [tje’sapik-], stor hafsvik på
Nord-Amerikas östra kust, i staterna Virginia och
Maryland, mellan 36° 45’ och 39° 36’ n. br., 320
m. lång, 10-60 km. bred. Den 20 km. breda
mynningen begränsas i n. af Kap Charles, i s. af
Kap Henry. På kusterna finnes en mängd mindre
bukter, som till största delen bildas af de många
floder, hvilka där hafva sitt utlopp, såsom Susquehanna,
Potomac, Rappahannock, York river, James river
m. fl. I viken ligga äfven många öar.
Chesapeake-Ohio-kanalen, 295 km. lång,
förenar viken (genom Potomac) med Ohio och går vid
Georgetown öfver Potomac på en akvedukt, som är
426 m. lång och 11,5 m. hög.

Cheselden [tje^seldan], William, engelsk läkare,
f. 1688 i Leicestershire, blef 1718 assistent surgeon
och 1719 surgeon vid Thomas’ hospital i London,
utnämndes 1727 till kirurg hos drottning Karolina,
utsågs 1733 till kirurg vid S:t George’s hospital och
1737 till kirurg vid Chelsea hospital. Död 1752 i
Bath. C. var en af sin tids mest berömde engelske
anatomer och kirurger. Hans Anatomy of human
body
(1713) utkom 1778 i 11:e upplagan. Synnerligt
framstående var han såsom operatör för blåsstenar
och skref därom bl. a. Treatise on the high operation
of the stone
(1723). Vidare var han den förste, som
gjorde en artificiell pupill i ögat (1728), hvarigenom
han inlade en mycket betydande förtjänst om
ögonläkekonstens utveckling.
R. T-dt.

Chesham [tje^am], stad i engelska grefskapet
Buckingham, i floden Chess’ dal. 7,245 inv. (1901).
Skofabriker, träindustri.

Cheshire [tje^ie] l. Chester, grefskap i
västra England. 2,614 kvkm. 599,070 inv. (1901).
Landet är slätt, utom mot östra gränsen, där några
högre bergstoppar förekomma. Det milda, fuktiga
klimatet främjar gräsväxten, hvarför boskapsskötsel
utgör hufvudnäringen. Hufvudstaden Chester samt
städerna Birkenhead och Stockport äro sedan 1888
egna grefskap. - C. bär titeln pfalzgrefskap (county
palatine
) sedan Vilhelm Eröfrarens tid, som
förlänade C. åt sin brorson Hugo Lupus. Henrik III
indrog grefskapet 1237 till kronan, men titeln earl
af C. har sedan burits af engelske tronföljaren. -
Chester-osten är af ålder bekant. Af
mineralier finnas stenkol, koppar, järn och bergsalt.
Industrien har i senare tider starkt utvecklat sig; främst
stå bomulls- och sidenfabrikerna.

Cheshunt [tje^ont], stad i engelska grefskapet
Hertford. 12,288 inv. (1901). Berömdt prästseminarium.

Chesjvan, åttonde månaden i judiska feståret.
Se Marchesjvan.

Chesnecopherus. 1. Nils C., lärd, ämbetsman,
var son till sedermera kyrkoherden i Kumla och
Hallsberg Laurentius Nicolai och föddes (obekant
när) i Ekeby, Närke, samt antog, tvifvelsutan efter
födelseorten, namnet C. (säkerligen af mlat. chesnus,
ek). Han blef 1593 filos. magister i Marburg och
sedermera professor i matematik därstädes. 1600
promoverades han till juris doktor. Efter hemkomsten
till Sverige vann C. hertig Karls ynnest, blef
dennes hofkansler (1602), insattes i den kungl.
lagkommittén och var åtskilliga gånger svensk fullmäktig
vid underhandlingar med främmande makter. Så
deltog han i underhandlingar 1605 med hanseaterna
i Kalmar och 1606 med ryssarna vid Systerbäck,
skickades 1608 till det med danskarna beramade
mötet i Wismar, dit dock svenskarna ej kommo,
förrän danskarna lämnat platsen, och 1610 affärdades
han som sändebud till Kristian IV, men blef på
grund af sin ringa börd ej mottagen. 1605
uppsatte C. den Afsäyelseskrift, i hvilken rikets ständer
uppsade Sigismund tro och lydnad och som i en
vidlyftig omarbetning trycktes 1607 under den bekanta
titeln Fullkommelige skäl och rättmätige orsaker,
hvarföre ... Sweriges rijkes ständer hafwe afsagdt konung
Sigismundum uthi Polen
etc. (en af konung Karl själf
öfversedd och förbättrad upplaga, "Sanfärdig historia"
etc., trycktes 1609 och utkom i latinsk öfversättning,
af J. Messenius, "Exegesis historica", 1610). Efter
Karl IX:s död öfvergick C. som hofkansler i Karl
Filips och änkedrottning Kristinas tjänst. I Skäl
och bevis att arffurstarna ega rättighet att befalla
ridderskapet och adeln inom sina furstendömen att
rida under deras banér
(otr.) uppträdde han 1617 som
målsman för hertigarnas anspråk mot Gustaf Adolf.
Denne blef däröfver så förtörnad, att han lät sätta
honom i fängelse. Först genom änkedrottning
Kristinas förböner blef han frigifven. C. var en man
med omfattande kunskaper och ett förslaget hufvud,
hvarför han utöfvade ett stort inflytande; men han
saknade en fast karaktär och var "af ett illa
beryktadt hjärtelag", såsom en samtida klagar. C.
dog antagligen 1624. Han adlades af kejsar Rudolf
II (troligen 1600) och fick af Karl IX adliga
privilegier. Hans barn adlades under namnet Liljeram.

2. Johannes C., den föregåendes broder,
läkare, Sveriges förste botaniske författare. Efter
skolgång i Örebro och Strängnäs studerade C. först i
Rostock, sedan 1597 i Marburg, där hans äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free