- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
159-160

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chesnecopherus - Chesnelong - Chesney

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

broder då var lärare i matematik, sedan 1606 i Padova och
slutligen i Basel, där han på afhandlingen De hydrope
förklarades för med. doktor, måhända den förste
svensk, som erhållit denna värdighet. Efter hemkomsten
blef han läkare vid hofvet och utgaf Regimen iter
agentium, Thet är, En lijten Underwijsning, huru
the sigh förhålla skole, som någon reesa företaga,
antingen til Land eller Watn, at the icke måge falla
vthi swåra och hefftige Siwkdommar. Ther hoos en
Officina itineraria, Eller ett litet Reesapothek

(1613), en skrift, som säkerligen väsentligt bidrog
till att han 22 nov. 1613 utnämndes till professor i
medicin och fysik vid Uppsala universitet (med "fysik"
förstods då en betydlig del filosofi samt allt hvad
vid universitetet meddelades af botanik, zoologi,
kemi och mineralogi, tillökade med vissa delar
af astronomien). Han var Sveriges förste medicine
professor, men egnade sina krafter hufvudsakligen
åt "fysiken": af de nära 50 disputationer, som han
utgaf och som "i allmänhet utmärka sig genom en
erkännansvärd reda och klarhet i framställningen"
(jfr Th. Fries, "Naturalhistorien i Sverige
intill medlet af 1600-talet", 1894) är endast en,
De causo (om brännfeber, 1632), af rent medicinskt
innehåll. De öfriga behandla olika delar af "fysik"
och hafva till förnämsta källa Johannes Magirus’
"Physiologia peripatetica" (1605), öfver hvilken
det i universitetets konstitutioner af 1626 rent af
befalldes professorn i fysik att föreläsa. Särskildt
intresse erbjuder afhandlingen De plantis (om
växterna, 1621) såsom varande det första i Sverige
tryckta botaniska arbetet och belysande arten af den
botaniska undervisningen, som med C. fick sin förste
målsman i Sverige. C:s filosofiska afhandlingar,
i hvilka han dokumenterar sig såsom en rättrogen
lärjunge af de la Ramée, åtnjöto sådant anseende, att
han 1628-29 var förordnad att förestå den filosofiska
professuren. C. afled i Uppsala 31 jan. 1635.

Chesnelong [jänlä’], Pierre Charles, fransk politiker,
f. 1820 i Orthez, depart. Basses-Pyrénées, d. där
1899, dref en stor svinexportaffär och blef mär
i sin födelsestad 1860. Han valdes 1865 till sin
hembygds ombud i lagstiftande kåren och visade sig
hängifven kejsardömet, men uppträdde sedermera som
en af legitimisternas ledare i nationalförsamlingen
(från 1872) och var ledamot af de förenade
högerfraktionernas utskott, hvilket underhandlade
med grefven af Chambord 1873 (jfr hans La campagne
monarchique d’octobre 1873
, 1895). Han ställde sig
äfven i spetsen för den klerikala agitationen, var
verksam för grundandet af katolska universitetet
och presiderade i katolska arbetarföreningar. Vald
till lifstidsmedlem af senaten 1876, var han där en
verksam och vältalig ifrare för samma syften.

Chesney [tjersni]. 1. Francis Rawdon G., brittisk
officer och upptäcktsresande, f. 1789 på Irland,
i en skotsk släkt. Son till en kustofficer, deltog
C. vid blott 9 års ålder verksamt i kustförsvaret
mot irländska upprorsmän. 1805 blef han officer,
men lyckades aldrig bli utkommenderad i aktiv
krigstjänst. C. begaf sig 1829 till Konstantinopel
för att deltaga i kriget mot Ryssland, men kom fram
först efter fredsslutet i Adrianopel och företog
då en forskningsfärd genom Mindre Asien, Syrien
och Egypten. Därunder bevisade han möjligheten
af Suesnäsets genomgräfvande, i ett till engelska
regeringen
hemsändt memorial, på hvilket Lesseps långt senare stödde
sig vid sina undersökningar. 1830-31 undersökte han
vidare, under stora faror, på det noggrannaste floden
Eufrats segelbarhet från Anah till Persiska viken,
i syfte att åstadkomma en bekvämare förbindelse
mellan England och Indien. I London lyckades han till
sist väcka intresse för planen och utsändes 1835 på
en ny expedition, hvarunder han transporterade en
ångare från Antiokia till öfre Eufrat, satte ihop
den vid Biredsjik och 1836 på densamma uppnådde
Eufratmynningen. Resultatet af dessa forskningar
offentliggjorde han i Report on the navigation
of the Euphrates
(1833) och The expedition for
the survey of the rivers Euphrates and Tigris in
1835-37
(2 bd, 1850). Han utgaf äfven åtskilliga
krigsvetenskapliga arbeten, bl. a. Observations on
the past and present state of fire arms
(1852) och
Narrative of the russo-turkish campaigns of 1828-1829
(1854). C. framkom 1856 med en stort anlagd plan till
byggande af en järnväg från Antiokia till öfre Eufrat
och åtog sig, trots framskriden ålder, ledningen af en
undersökningsexpedition; denna gaf gynnsamt resultat,
men af hänsyn till Napoleon III ville Palmerston
ej inlåta sig på detta vidtutseende företag. C.,
som 1855 utnämndes till generalmajor och 1868 till
general, fortfor till sin lefnads slut att arbeta
för Eufratjärnvägens förverkligande. 1868 utgaf han
Narrative of the Euphrates expedition 1835-1837. Han
afled 1872. Jfr "Life of general F. R. Chesney by
his wife and daughter", utg. af S. Lane-Poole 1885
(ny uppl. 1893).

2. Charles Cornwallis C., den föregåendes
brorson, engelsk krigshistoriker, f. 1826,
d. 1876, blef efter militärtjänst i kolonierna lärare
i krigshistoria vid krigshögskolan i Sandhurst och
anses genom sina föreläsningar ha gjort epok i de
brittiske officerarnas teoretiska utbildning.
Bland hans för stor grundlighet utmärkta
krigsvetenskapliga och krigshistoriska arbeten
märkas Waterloo lectures (1868, 3:e uppl. 1874,
öfversatta till tyska och äfven i Tyskland högt
uppskattade), The tactical use of fortresses (1868)
och Essays in military biography (1874). C. blef
1868 överstelöjtnant och var en af krigsministern
Cardwells främste medhjälpare vid dennes
reorganisation af den brittiska armén.

3. Sir George Tomkyns C., den föregåendes broder,
engelsk militär och författare, f. 1830, d. 1895,
tillhörde 1848-91 indiska armén, kämpade tappert
och blef svårt sårad vid stormningen af Delhi 1857.
C. utarbetade planen för en för utbildning af indiska
ingenjörer 1871 grundlagd teknisk högskola, "royal
indian civil engineering college", vid Cooper’s
hill utanför London, och var dess föreståndare
till 1880. Han var 1880-86 militärsekreterare hos
indiska regeringen och 1886-91 militär medlem
af generalguvernörens råd samt bidrog därunder
kraftigt till befästandet af nordvästra gränsen.
1892 utnämndes han till general och invaldes s. å. i
underhuset för Oxford. C. skaffade sig äfven ett namn
som författare genom sin mycket använda handbok
i det anglo-indiska förvaltningssystemet,
Indian polity: a view of the system of administration
in India
(1868, 3:e omarb. uppl. 1894), och
det anonymt utgifna, populära arbetet The battle of
Dorking
(1871), där han skildrade en tänkt fientlig
invasion af de brittiska öarna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free