- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
161-162

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chesney - Cheste - Chester - Chesterfield - Chesterfield, earl af, engelsk statsman - Chesterfield-öarna - Chester-ost - Chetafolket - Chetardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därmed verksamt bidrog att öka intresset för de
frivilliga truppernas kraftigare utveckling.
(V. S-g.)

Cheste [tje^ste], Juan de la Pezuela y Caballos,
grefve af C., spansk general, f. 1814 i Peru, spelade
en framstående roll mot slutet af Isabella II:s
regering. Han var en ifrig katolik och reaktionär
politiker. Som generalkapten i Nya Kastilien
1867 begagnade han sig af belägringstillståndet
för att med stränghet förfölja alla, som yttrat
sig mot religionen, drottningen eller armén. Som
generalkapten i Madrid, ifrån april 1868, understödde
han kraftigt Gonzales Bravos ministär; men sedan
Isabella, som förgäfves erbjudit honom att bilda
ett nytt kabinett, blifvit förjagad, erkände han
revolutionsregeringen. Denna misstänkte dock C. och
förvisade honom ur Spanien, men han återvände, sedan
lugnare förhållanden inträdt. Från 1875 har han varit
direktör för spanska akademien. C. har i trogen och
elegant form öfversatt Dantes, Tassos, Ariostos och
Camões’ klassiska verk samt lämnat åtskilliga bidrag
till spanska akademiens handlingar.

Chester [tje’st9]. 1. Grefskap i England. Se
Cheshire. - 2. Hufvudstad i nämnda grefskap och
sedan 1888 eget grefskap (12 kvkm.), ligger vid Dee,
12 km. ofvan dess utlopp i Dee-æstuariet. 38,309
inv. (1901). Det är säte för en anglikansk biskop
(sedan 1541), har ett lärarseminarium och en
latinskola (king’s school). Det är en af Englands
äldsta städer, kallades af romarna Deva och var den
20:e legionens ståndkvarter (Valeria victrix). Om det
romerska Castrum erinrar det nuv. namnet. Ingenstädes
i England finnas så många minnen af romarna. Den gamla
romerska vallen bildar nu en 2,35 km. lång promenad
omkring staden. Af det af Vilhelm Eröfrarens brorson,
Hugo Lupus, förste innehafvaren af pfalzgrefskapet
C., uppförda eller ombyggda slottet återstår endast
ett fyrkantigt torn (Cæsar’s tower). C. var en
hufvudfästning mot Wales, och under inbördeskriget
var det ett af rojalisternas förnämsta stöd och
gaf sig åt parlamentsarmén först efter en flerårig
belägring i febr. 1647. C. har en berömd katedral af
röd sandsten, byggd i gotisk stil i 12:e årh. Dess
hamn är tillgänglig blott för kustfarare. Stor
tillverkning af skodon, handel med chesterost, salt,
kol, bly och irländskt lärft. Utanför staden ligger
kapplöpningsbanan Rodee. 6 km. söder om C. ligger
hertigens af Westminster stora gods Eaton hall. -
3. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania, vid
floden Delaware, 20 km. nedanför Filadelfia. 33,988
inv. (1900). Teologiskt seminarium, skeppsvarf,
ylle- och bomullsfabriker. C. grundlades
1643 af svenskar och kallades då Upland.
(J. F. N.)

Chesterfield [tje’st9fild], stad i engelska
grefskapet Derby, vid Rother och den 74
km. långa C.-kanalen (till Trent). 27,185
inv. (1901). Järn- och bomullsindustri. I närheten
finnas rika kolgrufvor. Sydöst om C. ligger Hardwick
hall, hertigens af Devonshire landtgård.

Chesterfield [tje^stefild], earl af, engelsk statsman
och författare. Se Stanhope (Ph. D.).

Chesterfield-öarna [tje’steflld-], små korallöar v. om
nordspetsen af Nya Kaledonien, 20° s. br. och 158°
30’ ö. lgd. 0,8 kvkm. De togos 1878 af fransmännen
på grund af sin guanorikedom.

Chester-ost [tje’st9-], ett slags sötmjölksost, som
har sitt namn efter engelska grefskapet
Chester. Jfr Cheshire och Ost.

Chetafolket betecknar en i nordliga Syrien bosatt
nationalitet, som företrädesvis genom de egyptiska
inskrifterna hittills blifvit känd. På de assyriska
monumenten heter folket chatti. I gamla testamentet
möter det oss i de af sagans dunkel höljda chittim
(se Hethiter). Under sin storhetstid har det
behärskat Syrien, större delen af Mindre Asien samt
det nordliga Mesopotamien. I dessa trakter hafva ock
anträffats - om än hittills fåtaliga - minnesmärken,
som man ansett sig kunna gifva namnet chetitiska. De
äro prydda med en skrift, som icke aflägset påminner
om de egyptiska hieroglyferna. Man har emellertid
ännu icke tolkat dem, så mycket mindre som man saknar
fullständig kännedom om det språk folket talat. Enligt
en tämligen utbredd åsikt, som grundar sig på studiet
af i de egyptiska inskrifterna funna personnamn
af chetitisk börd, skulle språket icke hafva varit
semitiskt. Men denna
uppfattning måste tills vidare betecknas såsom endast
en hypotes.

illustration placeholder
Cheta-höfding.


Chetafolkets odling har, att döma såväl af
egyptiska intyg som af beskaffenheten af dess
egna efterlämnade minnesmärken, en gång nått ett
ansenligt uppsving. I kampen med det högt civiliserade
Egypten redde sig folket på Seti I:s och Ramses
II :s tider förträffligt, hvilket icke minst får
skrifvas på räkningen af dess särdeles utvecklade
krigskonst. Folkets religion anses hafva varit den för
de öfriga syriska folken gemensamma. Dess konst närmar
sig i vissa afseenden till den assyrisk-babyloniska,
från hvilken den i hvarje fall gjort flera lån.

De flesta af de med inskrifter försedda chetitiska
monumenten hafva tills dato anträffats vid den i
Syrien vid Orontes belägna staden Hamat, hvaraf
bildats namnet "Hamateiska inskrifter’1 såsom
beteckning för Chetafolkets skriftliga kvarlefvor.
K. P. (-st -son.)

Chétardie [jetardi], Joachim Jacques Trotti,
markis de C., fransk diplomat, f. 1705, egnade sig
först åt den militära banan, men anställdes 1727
vid beskickningen i London, var sedermera minister
i Berlin och utnämndes 1739 till ambassadör i
Petersburg, den förste franske diplomat af denna
höga rang i Ryssland. Hans uppgift var att bryta
den intima förbindelsen mellan hofven i Petersburg
och Wien, därvid delvis begagnande sig af den oro,
som Sveriges hotande hållning emot den dåv. ryska
regeringen ingaf, hvarjämte han skulle försöka att
efter kejsarinnan Annas död genom en revolution
skaffa makten i prinsessan Elisabets händer. Han
spelade ock genom underhandlingar med svenskarna
samt genom råd och penningförskott åt nämnda
prinsessa en betydande roll i den omhvälfning,
som 6 dec. 1741 lyifte henne på tronen. Tacksamhet
därför och för C:s beredvillighet att - till franska
regeringens misshag och Sveriges ofärd - förmå den
under Lewenhaupt anryckande svenska hären till det
s. k. tysta stilleståndet, förskaffade C.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free