Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiarini, Guiseppe, italiensk författare - Chiaromonte - Chiaroscuro, it Se Ljusdunkel. - Chiaroscuro-tryck - Chiasm. Se Chiasmus. - Chiasma - Chiasmus - Chiasso - Chiasteggio. Se Casteggio. - Chiastolit, miner. Kiastolit. - Chiavacci - Chiavenna - Chiaves - Chiazza. Se Piazza Armerina. - Chibcha. Se Muisea - Chibou-harts. Se Bursera. - Chibouque - Chic
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef redan under sin studietid i Florens god vän med
Carducci, och det var i dennes sällskap han 1855-60
debuterade med några kritiska uppsatser. Denna
vänskap, som fortvarat under hela deras lif,
har säkert ej haft litet inflytande på Carduccis
författarskap. Det var också C., som 1878 mot
flertalet italienska kritiker levererade den drabbning
för odi-barbare-formen, som resulterade däri, att
den af Carducci med så stor framgång använda formen
sedermera imiterats af hart när alla italienska
skalder. Stridsskriften hette I critici italiani
e le prime odi barbare. C. har varit byråchef
i undervisningsministeriet samt föreståndare för
lyceet, tekniska skolan och "circolo filologico"
i Livorno. Sedan 1884 är han föreståndare för Liceo
Umberto I i Rom. Hans poetiska verksamhet rör sig,
hvad förebilder beträffar, mellan klassikerna - främst
Horatius - och den germanska litteraturen, af hvilken
han varit en grundlig kännare och fin öfversättare. Så
har han för den italienska publiken tolkat många
af Heines dikter under titlarna "Atta Troll" (1878,
med inledning af Carducci och anmärkningar af Karl
Hillebrand), "Germania" (1881), "Poesie di Heine"
(1883) m. m. Af C:s egna diktsamlingar äro de
förnämsta Poesie (1874), hvari äfven förekomma
åtskilliga öfversättningar från tyska och engelska
författare, In memoriam (1875), Lacrymæ (1879-80)
och Esperimenti metrici (1882). Sin största berömmelse
har C. dock vunnit på den historiska och estetiska
litteraturkritikens område, där han producerat mycket
af värde. Detta har publicerats dels i tidskrifter,
dels i essaisamlingar. Af dessa märkas Ombre e figure
(1883), Donne e poeti (1885), Letture di storia patria
(1887), Gli amori di Ugo Foscolo (2 bd, 1892), Giosue
Carducci, impressioni e ricordi (1901) samt Vita di
Giacomo Leopardi (1905). Han var med om att i Florens
grunda den utmärkta tidskriften "Ateneo italiano"
(1866), som dock efter endast ett par månaders
tillvaro måste nedläggas, och var 1884-86 "Nuova
antologias" redaktör. C. har vidare utgifvit upplagor
af Leopardis (1867-70) och Foscolos (1882) arbeten.
H. N.
Chiaromonte [kja-], Francesco, italiensk tonsättare
och sånglärare, f. 1809 på Sicilien, d. 1886 i
Bruxelles, utmärkte sig tidigt som kapellsångare för
sin vackra tenorröst och studerade komposition för
Donizetti i Neapel. C. blef sånglärare vid därvarande
konservatorium samt komponerade operor och kyrkliga
verk. För deltagande i frihetsrörelserna hölls han
i fängelse 1848-50, verkade sedan i Paris och London
samt bosatte sig 1862 i Bruxelles, där han vann ett
ansedt namn som sånglärare och 1871 blef professor
vid konservatoriet. Han utgaf en sånglära, Méthode
de chant.
Chiaroscuro [kja-], it. Se Ljusdunkel.
Chiaroscuro-tryck [kja-], it., tvåfärgstryck på
tonadt papper (vanligast grått). Dylika aftryck
från såväl graverade plåtar som från träsnittblock
voro rätt allmänna under 1600- och 1700-talen,
ehuru äfven tidigare blad förekomma. I de gamla
bladen fick papperets egen mörka färgvalör utgöra
den s. k. "halftonen" eller mellantonen; från den
ena plåten eller blocket trycktes den egentliga
bilden i rödt, bister eller svart, hvarpå den andra
plåten eller blocket gaf aftrycket de önskade
dagerpartierna, som naturligtvis alltid trycktes i
ljusare färg än det
använda papperets. Utomordentligt vackra arbeten
hafva utförts på detta enkla, numera tyvärr nästan
bortglömda sätt. Jfr Dubbelplåt och Färggravyr.
A. T-g.
Chiasm. Se Chiasmus.
Chiasma (grek.), korsning. Om synnervskorsningen
(chiasma nervorum opticorum) se Synnerven.
Chiasmus l. Chiasm (af den grekiska bokstafven X
= chi), ret., egentl. "korsställning", en sådan
ordföljd, där satsdelar, som motsvara hvarandra, stå
korsvis; ofta en dubbel antites, där första termen
motsvarar den fjärde och den andra den tredje. Ex.:
Din hamn är stormig, fridlöst är ditt hem.
Chiasso [kja’sså], köping i schweiziska kantonen
Ticino, den sydligaste orten i Schweiz, endast 5
km. från Comosjön, ligger på 233 m. höjd vid Fallopia
och linjen Lugano-Como af S:t Gotthardsbanan. 3,710
inv. (1900). Sidenindustri, tobaksfabrikation.
Chiasteggio [kjaste’djå]. Se Casteggio.
Chiastolit, miner. Se Kiastolit.
Chiavacci [kjava’tji], Vincenz, österrikisk
författare, f. 1847 i Wien, har varit anställd i
flera tidningsredaktioner samt deltagit i utgifvandet
af Nestroys och Anzengrubers samlade arbeten. Mest
känd är han likväl för sina humoristiska skisser och
kulturbilder från Wien, såsom Wiener typen (1893),
Wiener vom alten schlag (1895) m. fl.
Chiavari [kja-], stad i italienska prov. Genova,
vid Medelhafvet. 8,000 inv. (1901; som kommun
12,500). Har flera vackra kyrkor och palats samt
navigationsskola. Tillverkning af möbler, i synnerhet
stolar. Handel med ost, vin och olja.
Chiavenna [kjave’nna] l. Clavenna
(ty. Cleven), gammal stad i italienska provinsen
Sondrio (Lombardiet), n. om Comosjön, i en romantisk
dal vid floden Maira. 4,788 inv. (1901). Bomulls-,
siden- och pappersindustri. Från C. går en alpväg
uppför Lirodalen öfver Splügen, en annan genom
Maira l. Bergelldalen öfver Malojapasset in i
Engadindalen. 1902 öppnades en storartad elektrisk
järnväg från C. till Lecco och Sondrio.
Chiaves [kja-], Desiderato, italiensk
politiker och dramatisk författare, f. 1825 i
Turin, d. 1895, blef juris doktor vid 20 år,
vann anseende såsom advokat och invaldes 1853
i sardinska parlamentet, där han slöt sig
till de moderat-liberale (Cavours, Minghettis
och Ricasolis parti). C. tillhörde sedermera
italienska parlamentet, i hvilket han en tid
beklädde vice-presidentbefattningen. 1865-66 var han
inrikesminister. C. gjorde lycka som teaterförfattare,
bl. a. med lustspelet Lo zio Paolo. Han utgaf sina
samlade komedier under titeln Ricreazioni d’un
filodrammatico (1876).
Chiazza [kja’tsa]. Se Piazza Armerina.
Chibcha [tjibtja]. Se Muisca.
Chibou-harts (Cachibou-harts), /arm. Se Bursera.
Chibouque [jibo’k], fr., turkisk tobakspipa. Se
Tsjibuk.
Chic (fr.), skicklighet; elegans och modern stil
i kläder, möbler m. m.; obesväradt, frimodigt och
ledigt sätt att vara; pikant utseende; i målarkonsten:
effektfull och rask penselföring. Ordet anses ha
uppkommit efter Chique, en tidigt afliden, mycket
begåfvad lärjunge till målaren David. Ännu långt
efter hans död plägade denne om särskildt goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
