Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbete, som kostade 34 mill. doll., var fullbordadt
1900.
C:s folkmängd uppgick 1840 till 4,853 pers., 1850 till
29,963, 1860 till 109,260, 1870 till 298,977, 1880
till 503,185, 1890 till 1,099,850 och 1900 till
1,698,575 pers. och beräknades 1903 till 1,873,880
pers. År 1900 voro 587,112 inv. födda i utlandet, i
Sverige 48,836, i Norge 22,011, i Danmark 10,166 och
i Tyskland 170,738. Af hela befolkningen 1900 voro
863,408 l. 50,83 proc. af mankön och 835,167 1. 49,17
proc. af kvinnkön. Af 511,048 röstberättigade män
(öfver 21 år) voro 20,572 ej skrifkunniga (nästan alla
födda i utlandet). Som antalet födelser är endast
obetydligt större än antalet dödsfall, är stadens
tillväxt hufvudsakligen beroende af inflyttningar.
Industri och handel. Ända till för ett par
årtionden sedan hämtades de för västern bestämda
industrialstren af C:s köpmän till större delen
från den industririka östern, där kol-, järn- och
petroleumtillgångarna underlättade anläggningen af
industriella anstalter. Men sedan dess har, tack
vare C:s förträffliga kommunikationsmedel och dess
invånares energi, dess industri utvecklat sig med
iltågsfart, ehuru hvarken malmer eller bränsle finnas
på närmare håll än hundratals kilometer därifrån. 1900
räknade man 13,950 fabriksanläggningar, med 328,250
arbetare. Mest storartade äro slakterierna och
inpackningsanstalterna för kött och fläsk, hvilka,
med inemot 25,000 arbetare, slakta 8,016,675 svin
(1899), 1,795,354 nötkreatur (1900) och 3,075,548 får
(s. å.). Alla till C. ankommande slaktdjur föras på
järnväg till de världsberömda kreatursstallarna,
Union stock yards, hvilka höra till stadens största
sevärdheter. De upptaga en areal af 160 har i stadens
sydvästra del, 9 km. från City hall, samt kunna
mottaga 75,000 nötkreatur, 50,000 får, 300,000 svin
och 5,000 hästar. Där antingen säljas kreaturen,
transporteras vidare eller slaktas i för ändamålet
afsedda etablissemang. Under vintermånaderna,
då verksamheten är i full gång, slaktas 40-60
tusen djur om dagen. De största firmorna äro
Armour & C:o, Swift & C:o och Nelson Morris & C:o,
af hvilka den förstnämnda 1900 hade omkr. 7,000
arbetare. Af andra viktiga industrigrenar må nämnas
fabriker för tillverkning af herrkläder, gjuterier
och mekaniska verkstäder (bl. a. Illinois steel
c:o, med etablissemang i olika delar af staden,
ett kapital af 50 mill. doll. och 12,000 arb.),
möbelfabriker, järnvägsvagnfabriker, däribland
den stora anläggningen i Pullman city, fabriker
för tillverkning af landtbruksredskap (Mc Cormick
harvesting machine c:o ensamt sysselsätter 2,000
arb.), snickerifabriker, tvål- och ljusfabriker,
brännvinsbrännerier, vidare konstgjuterier, piano-
och orgelfabriker (Will. Kimball), tegelslagerier,
kvarnar, tobaks- och cigarrfabriker samt tryckerier
och litografiska anstalter (C. har på sista tiden
blifvit det amerikanska bokförlagets hufvudsäte). -
C:s varuomsättning står i Amerika endast efter New
Yorks och hade 1900 ett värde af 2,030 mill. doll. De
förnämsta införselvarorna äro kreatur (jfr ofvan),
spannmål (1900: 48 mill. bushels hvete, 134,7
mill. bushels majs, 105,2 mill. bushels hafre och 17,8
mill. bushels korn) och mjöl (1900: 9,3 mill. fat),
sågadt och osågadt virke (i alla dessa branscher är
C. utan medtäflare på jorden), stenkol
(1900: 8,4 mill. ton), salt (1900: 2,9 mill. ton),
järnmalm (1900: 2,5 mill. ton), potatis, ägg,
fjäderfä, bergolja och frukt; de hufvudsakligaste
exportvarorna äro spannmål och mjöl samt
slakteriprodukter (salt fläsk, i blecklådor
inlagdt kött, fett, hudar och ull). I stadens 81
spannmålsmagasin (elevatorer) fanns (1900) upplagsrum
för 57,25 mill. bushel spannmål. C:s hamn, som är 5
m. djup (man håller f. n., 1906, på att fördjupa den
till 6,3 m.) och har en ytvidd af 180 har, ligger
i floden Chicago bredvid de ofantliga magasinen,
de tornhöga spannmålselevatorerna. Flodmynningen
skyddas af en lång vågbrytare. I hamnen inlöpte 1900
8,714 fartyg, om öfver 7 mill. ton, och utgingo
8,839, om 7,1 mill. ton. I flodhamnen inmynnar den
redan på 1840-talet gräfda, 1866-70 utvidgade och
fördjupade, 154 km. långa Illinois-Michigan-kanalen,
som förenar kanadiska sjöarna med Mississippis
vidsträckta flodsystem. C. är Amerikas viktigaste
järnvägsknut, där 35 järnvägsnät löpa ihop. Det har 8
stora bangårdar, dit dagligen inlöpa 200 posttåg och
10,000 godsvagnar, och den korsas i alla riktningar
af kabel-, elektriska och hästbanor. Förenta staternas
postverk i C. hade 1901 en inkomst af 7,7
mill. doll. C:s största bank är First national bank
(grundfond 6 mill. doll.). Bland statsbankerna står
Illinois trust and savings i främsta rummet. Hela
omsättningen i dess 61 banker belöpte sig 1900 till
öfver 6,811 mill. doll.
Skolväsende, bildningsanstalter, tidningar. Med orätt
betecknar man C. som en stad, den där uteslutande
lefver för Mammon, ty det öfverträffar många andra
amerikanska städer i sträfvandet att försköna
sig genom anläggning af parker och bulevarder,
i upprättandet af välgörenhetsanstalter,
skolor, bibliotek, konstanstalter och andra
bildningsmedel. I spetsen för stadens skolväsende
står ett skolråd (board of education), som anställer
skoldirektören. Hvarje barn, som fyllt 7 år, kan
fordra att blifva intaget i skola, undervisningen är
afgiftsfri och materielen likaså, där förhållandena
fordra det. 1899-1900 funnos 130 elementary schools,
15 high schools och l normalskola; kostnaden för
året uppgick till 7,096,674 doll., däraf 801,541
doll. från fonder, resten genom uttaxering. I
regeln är föreståndaren i hvarje skola af lägre
grad en man, medan undervisningen i allmänhet
meddelas af kvinnor. Utom de offentliga skolorna
finnes en mängd privata och kyrkskolor; särskildt
utveckla katolikerna stor verksamhet. Det 1857
stiftade universitetet måste 1886 af brist på medel
upphöra med sin verksamhet, men 1892 öppnades det
nya University of C., tillkommet hufvudsakligen
genom petroleumkungen J. D. Rockefeller, som
för ändamålet donerade 2,6 mill. doll., hvartill
han och andra sedan fogat nya donationer, så att
universitetet juni 1904 förfogade öfver afkastningen
af 18 mill. doll. Det hade 1904 4,580 studerande
samt ett bibliotek på 370,000 volymer. Det till
universitetet hörande Yerkesobservatoriet, som har den
största refraktor i världen, ligger vid Genevasjön
i Wisconsin, nära 100 km. från C. Dessutom finnes
ett universitet (Northwestern university) i förstaden
Evanston med 3,831 inskrifna studerande (1904) och
ett (Lake Forest university) i förstaden Lake Forest
med öfver 1,000 studerande. Af öfriga läroanstalter
må nämnas Chicago athenseum, S:t Xaviers academy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
