- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
177-178

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chicago

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för kvinnliga studerande, Illinois military
academy, Jewish manual training school, de tekniska
läroanstalterna college of engineering, Lewis
institute of technology med 1,600 studenter, 20
medicinska skolor (belägna på västsidan med County
hospital som medelpunkt, bl. a. Rush medical
college, College of physicians and surgeons,
Presbyterian hospital, Training school for nurses,
C. homeopathic medical college, Women’s medical
college) och teologiska seminarier, bland hvilka
märkas det presbyterianska Mc Cormick-seminariet,
det tysk-lutherska seminariet, episkopalernas
och baptisternas seminarier, det katolska S:t
Ignatius college och Procopius college m. fl. För
döfstumma finnas 11 institut. De förnämsta af
de 20 offentliga biblioteken äro: Public library
(grundadt 1873, öfver 300,000 bd; med detsamma är
förenadt läsrum, försedt med en mängd tidningar
och tidskrifter; till lättnad för aflägse boende
låntagare finnas stationer i stadens olika delar,
där lästa böcker återlämnas och som hafva läsrum
försedda med handböcker), Newberry biblioteket (för
hvilket W. L. Newberry testamenterade tomter med ett
aktuellt värde af 3 mill. doll.; biblioteket hade
1904 nära 270,000 bd; ingen utlåning eger därifrån
rum), Crerars bibliotek (till hvilket J. Crerar,
d. 1890, testamenterade 2,225,000 doll., 135,000
bd), det juridiska biblioteket (omkr. 40,000 bd)
samt C. historical societys bibliotek (omkr. 50,000
bd). Af välgörenhetsanstalter märkas 41 sjukhus samt
en mångfald asyler af olika slag. Pressen är lika
brokig som befolkningen; där utgifvas 24 dagliga, 36
halfvecko-, 260 vecko- och 162 månatliga tidningar
och tidskrifter på många olika språk. De största
dagbladen äro Tribune (1847), Chicago herald (1881),
Interocean, Times (1854), Morning record, Evening
journal (1844), Daily news (1875) samt den tyska
Illinois staatszeitung (1848). Af svenska tidningar
äro Skandinaven, Svenska tribunen, Gamla och nya
hemlandet samt Svenska amerikanaren de förnämsta. - De
sköna konsterna fingo 1893 ett stort och präktigt hem
vid Michigan avenue, The art institute, med samlingar
af taflor, skulpturer, raderingar och kopparstick. De
25 teatrarna äro mest af underordnad art; däremot
odlas sång och musik med ifver. De största och mest
besökta äro Auditorium (i det ofvannämnda hotellet),
C. Opera house, Schillertheater (tysk, nu kallad
Dearborn), Mc Vicker’s och Hooley’s theatre. På det
musikaliska området gå tyskarna i spetsen. - C. är
säte för en katolsk ärkebiskop och har 22 kloster. Af
dess 775 kyrkor och församlingar (representerande 36
samfund) tillhöra 145 metodisterna, 118 katolikerna,
83 kongregationalisterna, 60 baptisterna, 48
presbyterianerna, 42 episkopalerna, 87 lutheranerna,
20 judarna o. s. v. Minsta antalet kyrkobyggnader
utmärker sig genom vacker arkitektur; undantag göra
dock First presbyterian church, Second presbyterian
church, den katolska S:t James’ church och den
katolska katedralen.

Förvaltning. Stadens förvaltning
ledes af en borgmästare (mayor), med registrator,
skattmästare, stadsadvokat, och ett stadsråd (common
council
), bestående af 2 aldermen från hvart och
ett af de 35 stadsdistrikten (wards), alla valda af
folket för en tid af 2 år. Stadsrådets myndighet är
mycket vidsträckt, men dess beslut äro underkastade
borgmästarens vetorätt, såvida de icke fattas med 2/3
majoritet. Borgmästaren har särskildt stor
befogenhet vid tillsättandet och afsättandet
af stadens tjänstemän. Stadens inkomster för
1900 uppgingo till 35 mill. doll., utgifterna
till 28,73 mill. Inkomsterna härröra dels af
allmänna skatter, dels af specialskatter, dels
af tillståndsbevis (licenser). Stadskassans
andel af den direkta beskattningen å inkomst
utgjorde 1900 14,3 mill. doll. Specialskatter
äro de afgifter fastighetsegare måste lämna till
gatubeläggning, vatten- och kloakledningar,
belysning m. m.; vattenafgiften inbragte 3,3
mill. doll. Tillståndsbevis för utöfvande
af vissa näringar tillföra staden betydliga
summor, utskänkningslokalerna t. ex. 3,17
mill. doll. 1900. Taxerade värdet af fast egendom
1900, beräknadt till 20 proc. af fulla värdet,
var 202,9 mill. doll. Nettoskulden var s. å. 33
mill. doll. J. F. N.

Historia. C:s tillväxt och uppblomstring äro utan
motstycke äfven bland amerikanska städer. Floden
C. (sannolikt indianernas Checagua, "vild lök"
l. "stinkdjur") besöktes visserligen 1673 af
fransmännen Joliet och Marquette, men först 1804
bosatte sig där den förste hvite kolonisten och
anlade unionsregeringen en liten militärpost, Fort
Dearborn, i de träsk, där nu millionstaden reser sina
skyhöga murar. Besättningen i fortet nedgjordes
1812 af indianerna, men fortet återuppbyggdes
två år därefter, ehuru det senare utrymdes. Ännu
1830 funnos i blockhusen omkring detsamma knappt
hundra invånare (endast hälften hvita), och någon
kolonisering ville ej komma i gång till följd af
det farliga grannskapet med indianerna. Men dessa
blefvo slagna eller kufvade af unionstrupperna, och
därmed var C:s bestånd betryggadt; kolonister började
strömma dit. 5 aug. 1833 erhöll C. ortsbref af staten
Illinois’ regering, 4 mars 1837 stadsrättigheter
och hade då 4,170 inv. Redan 1871 var C. en af de
ledande handelsstäderna i nya världen, då det 8-10
okt. härjades af en fruktansvärd eldsvåda, som utbröt
på västsidan, utbredde sig öfver nordsidan och lade
ett område af nära 9 kvkm. i aska, tillintetgörande
omkr. 17,500 hus och egendom till ett värde af
nära 200 mill. doll. Omkr. 200 människor omkommo i
lågorna. Staden öfvervann denna olycka hastigt och
fullständigt, och efter några få år var gatornas
och husens förbättrade skick det enda spåret af
densamma. Den viktigaste tilldragelsen i C:s senare
historia är världsutställningen, World’s columbian
exposition
(i dagligt tal World’s fair), l maj-15
nov. 1893. Efter en lång och hårdnackad kamp med
New York afgick C. med segern. Utställningen
hölls i Jackson park, och totalsumman af besökare
uppgick till omkr. 21,5 mill. Med utställningen
voro förenade åtskilliga "världskongresser", af
hvilka egentligen endast religionskongressen blef af
större betydelse. Dess upphofsmän voro presidenten
Bonney och d:r J. H. Barrows; den senare utgaf en
berättelse om mötet, "Transactions of the world’s
parliament of religions" (2 bd, 1894; "Världens första
allmänna religionsmöte", s. å.), och S. A. Fries skref
"Betydelsen af religionskongressen i C." (1894). Om
den efter en kolossal plan anordnade utställningen
se vidare Världsutställningar.

Ur C:s senare historia äro att anteckna de
sträfvanden, som sedan 1893 med utgångspunkt från det
våren s. å. bildade förbundet Civic federation gjorts


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free