- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
183-184

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiffer - Chiffon - Chiffonje - Chiffonera - Chigi - Chignon - Chihuahua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
a b

c d e

f s



hij

k 1

m n o



p q r

s t u

v x y



Chifferskriften har höga anor. Så begagnade
fornegyptierna för ändamålet hieroglyfer
med annat ljudvärde än det vanliga. Att den
förmodadt äldsta kilskriften hos folkstammarna
sumer och akkad icke skulle vara någonting annat
än en senare babylonisk lönnskrift, är en något
djärf sats, som på senaste tiden drifvits af
Pinches m. fl. forskare. Israeliterna åstadkommo
chiffer genom omkastning af bokstäfverna,
och talet 666 i Uppenbarelseboken är chiffer
(se Antikrist). Spartanerna använde den med
skriftremsor lindade stafven (skytale), och fornromarna
(bl. a. Cæsar) förstodo att nyttja chifferskrift
(lat. scriptio per notas). Den knutskrift (se d. o.),
som flera forntida folk begagnade, var i vissa fall
lönnskrift. Under medeltiden och alltsedan har
lönnskrift med förkärlek användts i diplomatiska
och militära angelägenheter. Sådana renässansmän
som lord Bacon, Athanasius Kircher, dennes lärjunge
Kaspar Schott, Hugo Grotius m. fl. funderade ut
chiffersystem. Numera nyttjas chiffer äfven af köpmän
och industriidkare, då de ha hemliga meddelanden att
göra hvarandra. Sedan telegrafkonferensen i Rom 1872
är det i de flesta europeiska länder tillåtet att
telegrafera med chiffer. R. G.*

Då till följd af telegrafnätets utsträckning
öfver nästan hela jordklotet telegraferingen vunnit
allt större användning inom affärslifvet, men
telegramportot på längre afstånd ställer sig ganska
dyrt, har man sökt utfinna medel att i möjligast få
ord innesluta möjligast omfattande meddelanden. Man
har för sådant ändamål upprättat engelska
telegraphic codes [kåuMs], d. v. s. nycklar till
chiffertelegram, afsedda att begagnas köpmän emellan
icke i syfte att göra meddelandena hemliga, såsom
fallet är med andra chiffertelegram, utan för att
nedbringa telegraferingskostnaden. En sådan nyckel
är A-B-C-code [éibisikåuM], som vunnit mycket stor
användning. Andra äro Ager’s standard telegram
code of 100,000 words, Scott’s code
, särskildt för
rederier och skeppsmäklare, A I. universal telegraph
code, Zebra code
[sibre], för trävaruhandeln. Ett
par exempel på användningen af dessa "codes" må
vara nog. Affärsmännen A. i Stockholm och B. i
Melbourne hafva kommit öfverens om att använda
A-B-C-code. B. önskar veta, hvad A. kan högst
bjuda för en viss vara; han telegraferar då ordet
"offenders". A. ser efter i coden och finner,
att ordet betyder: "What is the best offer you
can make?" (Hvilket är det högsta pris Ni kan
bjuda?). A. kan komma i förlägenhet, om ej en viss
remissa sändes på gifven dag. Han telegraferar till
sin affärsvän orden "pavillion reordain", hvilka
denne finner enligt coden betyda "I must stop payment
unless remittance sent to-day". Det finnes i coden ord
betecknande alla dagar samt penningsummor i pd st.,
shillings och pence m. m. - Ager’s code har en ännu
större användning, men begagnas
vanligen med tillhjälp af enskilda coder. Ett ord enligt
Ager’s code betyder ett femsiffrigt tal. Mellan
affärsvännerna är uppgjordt, att vissa siffror betyda
t. ex. vissa specifikationer af trä eller järn,
andra siffror olika skeppningstider o. s. v. A. vill
t. ex. köpa 1,000 ton järn af en specifikation,
som finnes i den enskilda coden, att skeppas inom
viss tid och mot visst betalningssätt. Han bildar då
ett tal af specifikationens nummer, skeppningstidens
nummer och betalningssättets nummer, ser i Ager’s code
efter det ord, som motsvarar talet, och telegraferar
detta ord. Mottagaren uppsöker i Ager’s code de ordet
motsvarande siffrorna och läser deras betydelse i
sin enskilda code; han har då fått i ett ord ett
telegram, som utskrifvet innehåller måhända 100 ord.
Th. N-m.*

Code-ord i "öfverenskommet språk" (jfr
Telegrafväsendet) få innehålla högst 10
bokstäfver. Ett lexikon af 1,189,000 sådana ord
har utarbetats af internationella telegrafbyrån
i Bern. Utom dessa ord har telegrafkonferensen i
London 1903 äfven tillstadt bruket af sådana ord,
hvilkas stafvelser låta sig uttalas efter de tillåtna
språkens bruk. Outtalbara konsonant- och vokalramsor
gälla som chiffer. Under krigstillstånd medgifves
det i regeln icke privatpersoner att afsända
chiffertelegram. Litt.: Klüber, "Kryptographik"
(1809), Krohn, "Buchstaben- und zahlensysteme für die
chiffrierung von telegrammen, briefen und postkarten"
(1873), Fleissner, "Handbuch der kryptographie"
(1881), Carl Andersen, "Den hemmelige skrivekunst"
(1889), Nunez y Munoz, "Nuevos metodos criptograficos"
(2 bd, 1898), och R. Torpadie, "Några ord om
chifferskrift" (i Hist. tidskr. VIII, s. 376).

Chiffon [Jiffå7], ett fint, mycket tunt och luftigt
sidentyg, som användes till garnering af klänningar
och damhattar.

Chiffonjé (fr. chiffonier, af chiffon, trasa, lapp,
sysaker, fruntimmersprydnader), klädskåp, hög byrå,
dragkista (vanligen försedd med en klaff, innanför
hvilken en mängd mindre lådor finnes).

Chiffonnera (fr. chiffonner, af chiffon, trasa),
skrynkla, nedsolka.

Chigi [kldji], berömd italiensk släkt, härstammande
från Siena och först bekant genom den till
Rom inflyttade påflige bankiren Agostino
C.
(f. omkr. 1465, d. 1520). Denne vann oerhörda
rikedomar genom att bearbeta Maremmernas påfven
tillhöriga salitfyndigheter och lät Baldassare
Peruzzi bygga Villa Farnesina, som smyckades med
fresker af Rafael och Sodoma. Hans lif är skildradt
af Cugnoni ("Agostino C. il magnifico", 2 bd,
1878-83). Mest berömd af släktens medlemmar blef
dock Fabio C., påfve under namnet Alexander
VII
(se d. o.). Släkten innehar sedan 1659 furstlig
värdighet och eger furstendömet Campagnano på romerska
campagnan, hertigdömet Ariccia samt det präktiga
Palazzo Chigi vid Piazza Colonna i Rom, byggdt af
G. della Porta och Maderna på 1500-talet, nu bebodt
af österrikiska legationen. Palatset innesluter
värdefulla konstsamlingar och ett på handskrifter
rikt bibliotek. Sedan 1712 är familjens hufvudman
romerska kyrkans marskalk och har som sådan att vaka
öfver konklavens trygghet.

Chignon [jinjå7], fr. Se Chinjong.

Chihuahua [tjiua^ia]. 1. Den största staten i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free