- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
187-188

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Child, Lydia Maria - Childebert - Childerik - Childers, Hugh Culling Eardley, brittisk statsman - Chile

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

through successive ages (1855; ny uppl. 1870)
och Philothea (1836). Hennes Letters utgåfvos
1882.

Childebert (Hildebert), namn på tre
frankiska konungar. Se Merovingerna.

Childerik (Hilderik), namn på tre frankiska
konungar. Se Merovingerna.

Childers [tjildes], Hugh Culling Eardley,
brittisk statsman, f. 1827 i London, reste 1850
till Australien och blef där 1851 skolinspektör, s. å.
immigrationsinspektör i Melbourne, under den stora
rusningen till de nyupptäckta guldfälten, 1852
medlem af Victorias lagstiftande råd, 1853 minister
(medlem af verkställande rådet) och vid den fulla
själfstyrelsens upprättande finansminister ("commissioner
of trades and customs") i koloniens första
parlamentariska ministär. Han tog under dessa år
verksam del i grundandet af universitetet i
Melbourne och blef dess förste vice-kansler. 1857
återvände C. med för sina år ovanlig politisk erfarenhet
till England som koloniens general-agent, hvilken
syssla han dock innehade endast ett år. I
Englands politiska lif inträdde han 1860 som medlem
af underhuset, slöt sig till liberalerna och innehade
1864-66 ett par underordnade poster i Palmerstons
(sedan Russells) ministär, hvarunder han knöt
intim personlig och politisk vänskap med Gladstone.
1868-71 var han marinminister under Gladstone,
afgick af hälsoskäl, men satt 1872-73 i samma
ministär som kansler för hertigdömet Lancaster. C.
bidrog kraftigt till fångdeportationens slutliga
afskaffande och genomförde ansenliga besparingar på
marinbudgeten. 1880-82 var han krigsminister i
Gladstones andra kabinett samt hade som sådan att
organisera expeditionen mot Transvaal och 1882
års egyptiska expedition; det senare uppdraget
utfördes med stor energi. 1882 blef han finansminister
(skattkammarkansler); hans förslag till ändrad sprit- och
ölbeskattning blef närmaste anledningen till
ministärens fall (juni 1885). C. föll då igenom vid valen,
men valdes 1886 för en annan krets och tillhörde
sedan underhuset till 1892. Han hade tidigt knutit
förbindelser med de irländske nationalisterna och
torde ha ej så litet medverkat till Gladstones
omvändelse till home-rule-politiken. I dennes
kortvariga tredje kabinett (febr.-aug. 1886) var han
inrikesminister. Han dog i London 29 jan. 1896.
C:s styrka som politiker låg på den finansiella
förvaltningens område. Värderika bidrag till de
gladstoneska ministärernas inre historia lämnas i hans
af sonen utgifna "Life and correspondence" (2 bd,
1901).
V. S-g.

Chile [tjīle] l. Chili (República de Chile),
republik på västra kusten af Syd-Amerika, mellan 17°
47’ samt 55° 59’ s. br. – således sträckande sig
till Kap Horn. Det är icke mindre än 4,297 km.
i längd från n. till s., eller lika långt som afståndet
från Nordkap till Tripoli, men mycket smalt,
inklämdt som det är mellan Stora oceanen och Anderna,
i medeltal blott 140 km., på ett ställe endast 110
km. samt i prov. Antofagasta under södra
vändkretsen något öfver 400 km. bredt. Genom fördrag
med Argentina har Eldslandet v. om 68° 34’ v. lgd
samt öarna söder om detta jämte båda stränderna
af Magalhães’ sund och Patagonien söder om 52°
s. br. och v. om 70° v. lgd tillfallit C. Gränsen
mot Argentina i Anderna har varit föremål för många
tvister, men är nu reglerad enligt engelske konungens
skiljedom af 20 nov. 1902. Till C. höra äfven
Juan Fernandez-öarna, Påskön m. fl. öar i Stora
oceanen. Bortsedt från Påskön är arealen 757,366
kvkm. eller enligt senaste planimetriska beräkning
759,000 kvkm., sålunda ungefär så stor som Skandinaviska
halföns.

Naturförhållanden. Kusten är n. om
42° s. br. ganska rak och utan större vikar samt med
endast några få och smärre öar. Men s. om 42°
går en västlig arm af Anderna ut i hafvet, bildande
en väldig skärgård, bland hvars många öar och
ögrupper må nämnas Chiloé, Chonos-arkipelagen,
Campaña, Wellington, Madre de Dios-arkipelagen,
Chatham, Hannover, Drottning Adelaide-arkipelagen,
S:ta Ines, Clarence samt de s. om Eldslandet
liggande stora öarna Hoste, Navarin, Wollaston m. fl.
I denna södra del är kusten sönderskuren af en
stor mängd fjordar. Norr om Ancudviken däremot
(42° s. br.) drager sig hufvudkedjan af Anderna
ifrån kusten, lämnande ett smalt bälte mellan sig
och hafvet. Detta bälte är genom utgreningar
från bergen deladt i flera små slätter. Längre i n.
följer en lägre bergskedja, Cordillera de la Costa,
åter kusten. En stor del af området mellan denna
kustkedja och Anderna upptages af öknen Atacama,
(se d. o.) och dess fortsättning Pampa de Tamarugal.
Hänvisande rörande C:s Ander till hvad som säges
på art. Amerika (sp. 781–782), vilja vi här blott
nämna, att C. har öfver 50 toppar af mer än 2,000
m. höjd; högst (6,620 m.) är vulkanen Llullaillaco
i prov. Antofagasta (Aconcagua ligger numera
inom Argentinas område). Snögränsen i Anderna
ligger ö. om Atacama på 4,500 à 5,000 m.,
vid Santiagos bredd på 3,300 m., s. om
Concepcion på 2,000 m., i Eldslandet på 1,100 m.
Det lägsta passet öfver bergen är Barilochepasset
(41° 20’ s. br., 840 m.). Andra viktiga pass äro
Perez Rosalespasset (1,980 m.), Planchonpasset
(2,507 m.), Cumbre- eller Uspallatapasset, ett
dubbelpass (4,070 m. och 3,967 m.), Portezuelo de
Azufre (3,645 m.), Come Caballa (4,356 m.) och
Tacorapasset (4,170 m.). Många af Andernas toppar
äro verksamma vulkaner; därför äro jordbäfningar
mycket vanliga. Man skiljer mellan de
oftare förekommande och ofarligare "temblores" och
de häftigare "terremotos". Bland de senare hafva
några vållat mycket stora förluster. 1751 begrofs
den gamla staden Concepcion i hafvet, 1822
förstördes delvis Valparaiso, 1835 det nya Concepcion
o. s. v.

Floderna äro naturligtvis små, då Anderna
gå så nära kusten. I norra delen, där nederbörden
är ringa, sina de vanligen ut efter ett kort lopp;
i södern äro de vattenrikare, men äfven de större
äro icke segelbara mer än några mil. De viktigaste
äro Rio Loa, den enda mer betydande i norra C.,
Rio de Copiapó, Choapa, Maipó, som bevattnar
Santiagodalen, Maule, som är mest segelbar, Biobio,
den största af C:s floder, Callecalle eller Rio
de Valdivia, den viktigaste af dem alla i följd af
den utmärkta hamn, som dess mynning bildar.
Många stora och djupa sjöar finnas äfven, särdeles
i södra delen, såsom Llanquihue, Ranco, Huanchue
m. fl.

Klimatet är naturligtvis mycket olika i n.
och s., vid kusten och uppe i de höga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free