Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guvernörer (gobernadores) samt subdelegados och
inspectores (för distrikten) utnämnas af centralregeringen;
hvarje departement har ett för 3 år valdt
landsting (med guvernören som ordförande). -
Lagskipningen utöfvas af en högsta domstol (corte
suprema, med 7 medlemmar), 6 appellationsdomstolar
(cortes de apelaciones, däraf tre i Santiago), en
domare (af en enda person bestående domstol) i
hvarje departements hufvudstad, mer än 850
subdelegationsdomare och mer än 3,000 distriktsdomare.
1901 funnos i landet 87 fångvårdsanstalter,
däribland 15 med cellsystem och 7 korrektionshus för
kvinnor. Fångarna undervisas i läsning och skrifning
samt hållas till nyttigt arbete; i de flesta
fängelser finnas verkstäder. - Finanser.
Budgeten för 1904 upptog inkomsterna till 128,5 mill.
pesos och utgifterna till 129,3 mill. pesos. -
Statsskulden uppgick 1903, den utländska till 221,99
mill. pesos, den inländska till 75,30 mill. pesos. -
Hären. Enligt lag af 5 sept. 1900 är hvarje
chilen värnpliktig från 20:e till 45:e lefnadsåret.
Med förstnämnda år börjar en nio månaders utbildning.
Under fredstid finnas 12 infanteribataljoner,
6 kavalleriregementen à 5 skvadroner samt 4
bergsartilleriregementen à 4 batterier, 1 regemente
ridande artilleri och 1 regemente kustartilleri samt 5
pioniärbataljoner. De fasta kadrerna utgjorde 1905
4,757 man och 915 officerare. Rekrytkontingenten
utgjorde s. å. 6,160 man. Vid krig ökas armén till
150,000 man. Det gamla nationalgardet är nu afskaffadt.
Infanteriet är beväpnadt med 7 mm. mausergevär,
artilleriet med kruppska kanoner, bergsartilleriets
à 7,5 cm., det ridande artilleriets à 7 cm.
Flottan bestod 1905 af 1 slagskepp (om 6,966
ton, byggdt 1892), 2 pansarkryssare (om 7,030 och 8,500 ton),
5 pansardäckskryssare (om tillsammans 16,500 ton),
3 torpedkryssare (om tillsammans 2,320 ton), 6
jagare (om tillsammans 1,900 ton), 7 torpedbåtar
af 1:a och 6 af 2:a klass (inalles 30 fartyg om
44,546 ton med 156,400 hästkrafter och omkr. 300
kanoner) samt flera mindre fartyg. Dessutom voro
2 pansarfartyg, hvartdera om 12,000 ton, beställda
i England, men såldes 1904 till engelska regeringen.
1901 bestämdes, att flottan skulle så utvecklas, att
den utgör 16 krigsskepp, 20 torpedbåtar, 10
kustfartyg, 2 transportfartyg och 10 pontonfartyg.
Personalen utgjordes 1903 af 208 officerare, 195 ingenjörer,
läkare o. s. v. samt 3,794 man.
Andlig kultur. I C. råder fullständig
religionsfrihet. Romersk-katolska kyrkan är dock
statskyrka. Densammas högsta ledning handhafves af en
ärkebiskop (i Santiago), tre biskopar och två
apostoliska vikarier, öfver klostren har man ingen
statistik. Många protestantiska kyrkor och skolor
finnas. Civiläktenskapet är numera det enda
lagligen giltiga. - Den offentliga undervisningen, för
hvilken mycket gjorts på senare årtiondena, är
alltifrån folkskolan till universitetet alldeles kostnadsfri,
men icke obligatorisk; i skolorna erhålla obemedlade
elever både läroböcker och öfrig skolmateriel gratis.
Det högre undervisningsväsendet öfvervakas af ett
råd, consejo superior de instruccion publica, med
14 medlemmar. I spetsen står justitie- och
undervisningsministern samt som hans laglige representant
universitetets valde rektor. Statsuniversitetet i
Santiago (grundadt 1743) har fem fakulteter. Dessutom
finnes där ett 1889 öppnadt privat katolskt
universitet. I provinsernas och departementens
hufvudstäder äro inrättade lyceer (gymnasier)
med sex- eller treårig kurs. 11 lyceer för
flickor finnas. Därjämte har man att tillgå
sådana friskolor, som underhållas af religiösa
korporationer eller andra samfund, och goda
läroverk för betalande elever. Folkskolor, däraf
de flesta med samundervisning, funnos år 1902 till
ett antal af 1,821, med omkr. 145,000 lärjungar;
primärundervisningen tillgodoses dessutom af
omkr. 500 enskilda skolor. Staten underhåller tre
lärar- och tre lärarinneseminarier, ett pedagogiskt
institut för utbildande af lyceilärare, vidare
en militärhögskola (efter preussiskt mönster) i
Santiago, en sjökrigsskola i Valparaiso, bergsskolor,
landtbruksskolor, konstakademi, musikkonservatorium,
teknisk skola, farmaceutiska och tandläkarinstitut,
ett tekniskt handelsinstitut, döfstum- samt
blindinstitut, ett astronomiskt observatorium m. m. På
statens bekostnad utbildas ett antal studenter
städse vid europeiska universitet för att senare bli
lärare i hemlandet, hvarjämte europeiska professorer
inkallas. Svensk slöjd är införd vid C:s folkskolor
och svensk gymnastik vid dess militärskolor. Till
C:s läroanstalter skicka grannrepublikerna ofta
studerande. Det finnes i C. god tillgång på offentliga
bibliotek med moderna böcker. Nationalbiblioteket
i Santiago (grundadt 1813) innehåller 121,825
bd (1905). Nationalmuseet därsammastädes är det
största i Syd-Amerika och inrymmer etnografiska,
arkeologiska och naturhistoriska samlingar. - Inga
privilegierade klasser finnas i C., alla medborgare
äro lika inför lagen, och absolut församlings- och
tryckfrihet råder. I tryckfrihetsmål dömer jury,
utsedd af parterna själfva. Omkr. 200 chilenska
tidningar och tidskrifter utgifvas; den äldsta
tidningen är "El Mercurio" i Valparaiso. - Den
chilenska litteraturen och den chilenska konsten
(figur- och landskapsmålningen samt skulpturen) ha,
ehuru tämligen unga, under senare årtionden nått en
uppmärksammad utveckling.
Republikens vapen är en i blått och rödt
delad sköld med en femuddig silfverstjärna;
sköldhållare äro en huemul och en kondor; på skölden
tre strutsfjädrar. Devisen lyder: "Por la razon ó la
fuerza" (genom förstånd eller mannamod). Flaggan har
två horisontala fält: det öfre i första tredjedelen
blått med en hvit femuddig stjärna, för öfrigt hvitt,
det nedre rödt. Landets färger äro hvitt, blått,
rödt. Hufvudstad är Santiago. J. F. N.
Historia. C. beboddes i äldsta tider af ett
indianfolk, deladt i flera stammar, af hvilka
araukanerna voro de mäktigaste. Norra delen,
intill floden Maule, eröfrades i en senare tid af
de peruanske inkas. Sedan Pizarro intagit Peru,
ryckte hans följeslagare Almagro 1535 in i C.,
men måste 1536 afbryta sitt fälttåg och återvände
då till Peru. 1541 inträngde Pedro de Valdivia
i landet, hvilket han småningom eröfrade ända
till floden Biobio och sedermera gjorde till
ett spanskt generalkapitanat. Han grundade där
de första städerna, däribland 1541 Santiago de
Nueva Estremadura. Valdivias strider i C. äro
besjungna af Ercilla i hjältedikten "Araucana". En
regeringsdomstol (audiencia) upprättades i Santiago
1568. Oafhängighetsrörelsen i spanska Amerika
kom tidigt att sprida sig till C. Med förevändning
hämtad från spanske konungens fångenskap förklarades
guvernören afsatt, 10 juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
