Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chile - Chilen - Chilensk hasselnöt, bot. Se Guevina - Chilesalpeter - Chili - Chilark. Se Kiliark. - Chiliasm. Se Kiliasm. - Chiliodromia - Chilka - Chilkootpasset - Chilkov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Winsor, "Narrative and critical
history of America", del VIII (1889).
J. F. N. V. S-g.
Chilen [tjilen], invånare i republiken Chile.
Chilensk hasselnöt, bot. Se Guevina.
Chile-salpeter, Natriumnitrat l. Salpetersyradt
natron, kem., salpetersyrans natriumsalt, NaNO3. Den
bildar färglösa, genomskinliga romboedrar, som lätt
lösas i vatten och t. o. m. upptaga fuktighet ur
luften. Detta salt har stor industriell användning
vid beredning af salpetersyra, kalisalpeter,
svafvelsyra m. m., och emedan det är synnerligen
kväfverikt (naturprodukten innehåller i medeltal 15,65
proc. kväfve), spelar det äfven en betydande roll vid
det nyare åkerbruket. Namnet chile-salpeter härrör
däraf att saltet i naturligt tillstånd förekommer i
Chile. På gränsen mellan Chile och Peru, i distriktet
Tampa, finnes ett lager af 1/4-1 1/2 m. mäktighet,
innehållande 48-75 proc. chile-salpeter, 20-40
proc. koksalt och växlande mängder gips, glaubersalt,
klormagnesium, kaliumjodat m. m. Denna naturliga
blandning af salter, "caliche", träder endast sällan i
dagen; den täckes vanligen af ett hårdt konglomerat
("costra"), af sand, fältspat, fosfat m. m. Ur
caliche utdrager man chile-salpetern genom att koka
blandningen med vatten och låta de mättade lösningarna
kristallisera. Det utkristalliserade saltet utbredes
sedan i tunna lager för att lufttorkas, hvarefter
varan är färdig för export. Denna innehåller
omkr. 94-95 proc. natriumnitrat samt flera salter,
bl. a. omkr. 0,3 proc. natriumjodat. Den
till Europa importerade varan renas genom
omkristallisering. Den moderlut, som därvid fås,
innehåller ej "obetydligt (0,25-0,5 proc.) jod, som
därur utdrages. Nämnda salpeters bildningssätt är
ännu ej fullt tillförlitligt förklaradt. Sannolikast
är den åsikten, att salpetern uppstått af väldiga
massor hafstång, hvilka, då landet var lägre än nu,
drefvos i land och vid sin förruttnelse gåfvo upphof
till natriumsalpeter. Då intet regn faller i dessa
trakter, hafva de lättlösliga saltlagren kunnat
bibehålla sig. - Till krut kan chile-salpeter icke
användas, emedan det upptager fuktighet. P. T. C.*
Af den hastigt tilltagande salpeterexporten från Chile
(år 1903 1,606,000 ton) har en allt större del funnit
användning som gödselmedel. Såsom sådant är salpeter
i hög grad verksamt, enär det innehåller kväfve i
sådan form, att det omedelbart kan tillgodogöras
af växterna, men på grund af sitt höga pris har
chile-salpetern funnit användning hufvudsakligen vid
det intensiva jordbruket, särskildt för rotfrukter,
men äfven för säd, som ej fått naturlig gödsling. Enär
den icke kan absorberas af jorden, utan lätt utlakas
af genomsipprande vatten, kan salpeter med fördel
gifvas som öfvergödning på sädesbrodden och bör
af samma skäl tillföras blott i smärre mängder,
afsedda blott för ett års gröda. I utlandet fördelas
salpetern ofta i flera gifvor under växttiden,
men framgången häraf beror af att jorden innehåller
tillräckligt af fuktighet för att upplösa saltet och
är därför mindre säker i Sveriges torra klimat. Större
mängder salpeter göra, liksom annan kväfvegödsling,
växterna frodvuxna och fördröja deras mognad.
H. J. Dft.
Chili [tjlli], republik i Syd-Amerika. Se Chile.
Chiliark. Se Kiliark.
Chiliasm. Se Kiliasm.
Chiliodromia l. Haloónesos (fordom Ikos), ö
bland Sporaderna, tillhörig Eubea, 82 kvkm. Den är
bergig (457 m. hög) och skogbevuxen, har brunkolslager
och 594 inv. (1896).
Chilka [tji’lka] l. Tsjilka, sjö eller snarare lagun
på Indiens östra kust, på gränsen mellan Orissa och
distriktet Ganjam i Madras, står i förbindelse med
hafvet genom en smal kanal och har under den torra
årstiden en areal af omkr. 900 kvkm., under regntiden
mer än 1,165 kvkm. Medeldjupet är knappt l m. och
öfverstiger ingenstädes l,8 m. Sjöns botten ligger
något lägre än hafsytan vid ebb. Vid flodtid strömmar
hafsvattnet in, men då mynningen är smal, hinner det
ej att bringa sjöns yta i nivå med hafvets höjd. I
dec. och jan. är sjöns vatten lika salt som hafvets,
men i den mån nederbörden och tillflödet till sjön
från landsidan ökas, blir det alltmera sött.
Chilkootpasset [tj^lköt], bergspass på gränsen
mellan nordamerikanska territoriet Alaska och
British Columbia, 59° 30’ n. br., 135° v. lgd. 1,070
m. ö. h. C. leder från Dyeaviken af Lynnkanalen
öfver kustberget till Yukonflodens källområde. Före
öppnandet af järnvägen från Skagway öfver det längre
österut belägna White pass var C. en mycket använd,
om ock besvärlig väg till Klondykes guldområde.
Chilkov [-kå’1’f]. 1. Andrej Jakovlevitj C., furste,
rysk diplomat, gjorde mot slutet af 1600-talet
utländska resor, bl. a. uti Italien, och förvärfvade
en för den tidens ryska adel ovanlig bildning och
belefvenhet samt tillhörde "det nya Ryssland". Han
utnämndes 1700 till resident i Sverige och anlände i
spetsen för en stor beskickning på sommaren s. å. till
Själland, där Karl XII då stod med sin armé. Han
tilltalade konungen vid audiensen på italienska och
följde honom, som ej anade tsarens fredsbrott, till
Kristianstad och Karlshamn. Men vid krigsutbrottet
arresterades han och hölls sedermera fången dels i
Stockholm, dels, sedan febr. 1716, på Visingsborg,
där han afled 8 nov. s. å. (ej, såsom vanligen
uppgifves, 1718).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
