- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
201-202

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chilkov - Chillan - Chillicothe - Chillon - Chiloe - Chilognatha, zool. Se Myriapoda. - Chilon. Se Cheilon - Chilopoda, zool. Se Myriapoda. - Chilpancingo - Chilperik - Chiltern hills - Chiltern hundreds. Se Chiltern hills. - Chimaera - Chimaira

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. mycken energi på utvecklingen af Rysslands
järnvägsnät, särskildt på fullbordandet af den
transsibiriska banan, hvars byggande han på det
omsorgsfullaste öfvervakade. Vid utbrottet af
rysk-japanska kriget (febr. 1904) ledde C. ofta
själf militärtransporterna på denna bana, och det
har sagts att möjligheten för ryssarna att till
Mandsjuriet öfverföra och där underhålla den stora
armén i främsta rummet var hans förtjänst. Under 1905
års revolutionära rörelse i Ryssland försökte han
förgäfves personligen inverka på folket i lugnande
riktning. På hösten afgick han som minister med
bibehållen titel af statssekreterare.

Chillán [tjiljan], San Bartolomeo de C., hufvudstad
i chilenska prov. Nuble, s. v. om Santiago. 36,681
inv. (1903). C. var fordom medelpunkten för
jesuiternas missionsverksamhet i Chile. Sydöst
därifrån ligga vulkanen C. (2,904 m.) och vid den
svafvelbaden Baños de C. (2,217 m. ö. h.).

Chillicothe [tjilikå’thi]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Ohio. 12,976 inv. (1900). Järn- och
stenkolsgruvor. - 2. Stad i nordamerikanska staten
Missouri, nära Grand river. 6,905 inv. (1900). Kvarnar
och sågverk.

Chillon [jijå’], slott i schweiziska kantonen Pays
de Vaud (Waadt), på en undervattensklippa vid östra
ändan af Genèvesjön, mellan Villeneuve och
Montreux. Det nuv. slottet lär vara byggdt på 1200-talet,
men undergick många ändringar under 1400-och
1500-talen. På 1890-talet restaurerades det och
inreddes till museum. Särskildt bekant är C. såsom
fängelse för reformatorn Bonivard (se d. o.),
hvilken är hjälten i Byrons dikt "The prisoner of
Chillon". Jfr arbeten om C. af Vulliemin (1863)
och Rahn (tre olika, 1886, 1888-89 och 1898).
illustration placeholder


Chiloé [tjilåe], ursprungligen Chilihue ("slutet af
Chile"). 1. Ö vid Syd-Amerikas västkust, genom den
trånga Chacao-kanalen i n. och genom ett 50 km. bredt
sund i ö. skild från Chiles fastland. 8,570 kvkm. (med
kringliggande holmar 9,480 kvkm.). Kusterna äro höga
och branta, den västra utan större inskärningar, men
den östra med många halföar och vikar. Berggrunden
är i norra delen vulkanisk, i v. och s. består
den af glimmerskiffer, i det inre af granit och
grönsten. Högsta berget är Cerro Contento (900
m.). Klimatet är mildt och mycket fuktigt (regnmängden
är i Ancud på norra kusten 3,400 mm.), växtligheten
utomordentligt rik. Invånarna, omkr. 80,000, äro mest
kristnade indianer (huilliche),
hvilka lifnära sig med fiske och skogsafverkning,
boskapsskötsel och något åkerbruk. De viktigaste
hamnarna äro Ancud, Chacao, Dalcahue, Castro och
Chonchi. Sjöfarten är rätt betydlig, ön upptäcktes
1558 af García de Mendoza och togs 1565 i besittning
för Spaniens räkning. När spanjorerna efter slaget
vid Maipii 1818 lämnade Chile, slogo de sig ned
på C., som de dock 1826 måste utrymma, hvarefter
ön tillhört detta land. - 2. Provins i republiken
Chile, omfattande ön C., Chonosöarna och det midtemot
liggande fastlandets kust till Kap Tres Montes, den
sydligaste punkten af den stora halfön Taytao. 22,255
kvkm. 95,914 inv. (1903), hvilka till största delen
bo på ön C., i det att endast ett fåtal indianer
har sitt tillhåll på den smala fastlandsremsan,
ett af branta kuster infattadt och af djupa fjordar
sönderskuret skogsland, från hvilket flera berg
uppstiga öfver snögränsen, såsom de vulkaniska
topparna S. Valentin (3,870 m.), Maca (2,960 m.),
Castillo (2,670 m.) m. fl. Hufvudstad i provinsen är
Ancud, med 3,979 inv. (1903).

Chilognatha, zool. Se Myriapoda.

Chilon. Se Cheilon.

Chilopoda, zool. Se Myriapoda.

Chilpancingo [tjilpandsirngå], hufvudstad i
mexikanska staten Guerrero. 1,380 m. ö. h. 7,497
inv. (1900). C. härjades svårt af en jordbäfning 1902.

Chilperik (Hilperik), namn på två frankiska
konungar. Se Merovingerna.

Chiltern hills [tälten hi’ls], en låg kedja af kullar
i engelska grefskapet Buckingham, v. om Thames,
ofvanför Reading. Högsta punkten är Wendover hill (276
m.). De täta bokskogar, som förr klädde C:s kalkberg,
voro ett tillhåll för talrika röfvarband, och för att
skydda den kringboende befolkningen för plundring af
dem tillsattes en särskild tjänsteman, "steward of the
Chiltern hundreds". Behofvet af en sådan har nu för
länge sedan upphört, men benämningen Chiltern hundreds
bäres ännu af de tre kronan tillhöriga "hundreds",
Burnham, Desborough och Stoke, i Buckinghamshire,
och en "steward" utnämnes af skattkammarkanslern med
en lön af 20 shillings och sportler. Enda ändamålet
med sinekuren är att mottagandet af densamma sätter
en medlem af underhuset i stånd att skiljas från
sitt mandat. En underhusmedlem har nämligen ej rätt
att afsäga sig sitt mandat, men förlorar det, om
han mottager ett af staten aflönadt ämbete. Denna
användning af posten härrör från midten af 18:e
årh. Dess laglighet har varit omtvistad, men
tillvägagåendet har nu häfd för sig.

Chiltern hundreds [tji^ten ha’ndrids]. Se Chiltern hills.

Chimæra. 1. Myt. Se Chimaira. - 2. Zool. Hafsmusen
(se d. o.).

Chimaira (grek. Xfaaioa, lat. Chimæra), grek. och
rom. myt., ett eldsprutande vidunder i lejonskapnad
och dessutom försedt med ett gethufvud midtpå
ryggen samt vanligen en orm som svans. Sedan det
under en lång tid härjat Lycien, dödades det af
Bellerofon. Sagan om C. synes dock hafva varit
hemma äfven på andra orter, och vidundrets bild
förekommer på mynt från Korinthos och Seriphos
m. fl. städer. Berömd är en etruskisk C.-bild i brons,
numera förvarad i Florens (se fig. sp. 203). Äfven ett
eldsprutande berg i Lycien har namnet C. (Jfr Chimär.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free