Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 221-222 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chlorophytum - Chloroplaster - Chlorops, zool. Se Kornfluga. - Chloros. Se Bleksot - Chlorosplenium - Chloroxylon - Chlorum solutum - Chlum - Chlumec - Chlumecky - Chlumetz - Chlynov - Chlystovtsjini, gisslare. Se Raskolniker. - Chmainpo. Se Tsjin-nam-p-ho. - Chmel - Chmelnicki - Chmielnik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

boningsrum odlas mycket ofta C. comosum
Bak. (C. Sternbergianum, Cordyline vivipara)
och en
form med hvitbrokiga blad af C. capense
Voss (Phalangium variegatum);
båda arterna härstamma från Kap.
G. L-m.


Chloroplaster (Kloroplaster), bot. Se
Cell.

Chlorops, zool., kornfluga.

Chloros (Kloros). Se Bleksot.

Chlorosplenium æruginosum, bot., en till
Discomycetes hörande svamp, som är orsaken till den
bekanta spanskgröna färg, som ej sällan ved af olika
trädslag, i synnerhet ek, bok och al, visar. Ur den
gröna veden bryter svampen fram på hösten. G. L-m.

Chloroxylon DC., bot., växtsläkte af fam. Rutaceæ,
innefattande en art, C. Swietenia DC., ett i södra
Asien växande högt träd, hvars gröngula, fasta ved
(sidenträ l. atlasträ) är mycket värderad. Ur barken
utflyter harts i stor mängd, som användes i Ostindien.
G. L-m.

Chlorum solutum, klorvatten. Se Klor.

Chlum, by i Böhmen, nära Königgrätz, utgjorde
den afgörande punkten i slaget vid Königgrätz och
stormades af preussiska gardet. Se Königgrätz.

Chlumec [klumets], det tjechiska namnet på Kulm
(se d. o.).

Chlumecky [-me’tski], Johann von, friherre,
österrikisk statsman, född 1834 i Zara, Dalmatien,
studerade i Wien, inträdde i den österrikiska
provinsstyrelsen och invaldes 1868 i riksrådet
(österrikiska riksdagen). I Auerspergs kabinett
af 1871 blef C. först åkerbruksminister, sedermera
(1875) handelsminister och åstadkom som sådan 1878 ett
tullfördrag med Italien. I aug. 1879 af gick han jämte
den öfriga ministären och invaldes 1880 i riksrådets
deputeradekammare, där han blef en af ledarna för
den förenade tyska vänstern. 1885 blef han andre och
1888 förste vicepresident i kammaren och var 1893-97
dess president. S. å. utnämndes han till medlem af
herrehuset. 1889 upphöjdes han i friherrligt stånd.

Chlumetz, tjech. Chlumec nad Cidlinou, stad i
nordöstra Böhmen, vid strömmen Cidlina. 3,658
inv. (1900). Slott, tillhörigt grefvarna Kinsky.

Chlynov, det ursprungliga namnet på staden
Vjatka.

Chlystovtsjini (ry.), gisslare. Se Raskolniker.

Chmainpo. Se Tsjin-nam-p-ho.

Chmel, Joseph, tysk häfdaforskare, f. 1798 i
Olmtltz, d. 1858 i Wien, blef 1834 andre arkivarie
och 1846 vice direktör vid riksarkivet i Wien samt
var ifrån 1848 utgifvare af "Archiv für kunde
österreichischer geschichtsquellen". - C. var
företrädesvis samlare, och hans forskningar gällde
särskildt huset Habsburgs äldre historia. Bland hans
arbeten må nämnas "Materialien zur österreichischen
geschichte" (2 bd, 1832-40), "Die handschriften
der k. k. hofbibliothek zu Wien, im interesse der
geschichte excerpirt" (1840-41) och "Monumenta
habsburgica" (de 3 bd, som röra tiden 1473-1576,
1854-58).

Chmielnicki [chmjälnirtski],
Chmelnitskij. 1. Bohdan Zenobiusz C., kosackhetman,
f. 1593, var son till en biltog polsk adelsman i
Ukrajna. Efter kosackernas nederlag 1638 sändes han
af dem till konung Vladislav i Polen för att erbjuda
underkastelse, stod någon tid i gunst hos konungen,
men kom snart i onåd och retade då kosackerna till
uppror samt blef af dem vald till hetman. Han trädde
i förbindelse med ryssar och tatarer samt angrep
Polen, slog flera stora polska härar och framträngde
härjande ända till Zamosc. 1649 blef han erkänd som
oberoende hetman. Han förde lifliga underhandlingar
med drottning Kristina och Karl X Gustaf. (I
svenska riksarkivet finnas bref från C. under åren
1654-57. Jfr Kosacker.) När konung Kasimir ville göra
sin öfverhöghet gällande, började C. med turkisk
hjälp krig på nytt, men blef slagen. Han ställde
sig därför 1654 under Rysslands skydd och lofvade
tsaren en krigskontingent, med villkor att kosackernas
gamla fri- och rättigheter lämnades orubbade. Följden
af detta fördrag blef ett krig mellan Ryssland och
Polen, under hvilket C. dog, 1657. Det troddes, att
han blef förgiftad af turkarna, hvilka icke mindre än
polackerna harmats of ver hans ryska förbindelse. 1873
restes i Kijev C:s ryttarstaty. (C. O. N.)

2. Nikolaj Ivanovitj C., den föregåendes ättling, rysk
komediförfattare, f. 1789, son af den filosofiske
skriftställaren Ivan Parthenovitj C. Efter
tjänstgöring i armén och justitieministeriet
blef C. 1829. guvernör i Smolensk. Anklagad för
försnillning af statsmedel, förflyttades han
till guvernörsposten i Archangel och satt 1837-43
fängslad i Peter-Paul-fästningen i Petersburg. Hans
brottslighet, som ännu ej fullt klargjorts, tyckes
dock egentligen ha bestått i godtrogenhet och
slarf. Efter frigifningen gjorde han studieresor i
utlandet och dog i Petersburg 1845. Hans komedier och
vådeviller voro på sin tid mycket omtyckta, men äro
hufvudsakligen efterbildningar af franska mönster
(Regnard och Molière). Hans första stycke, Govorun
(Pratmakaren), som spelades 1817, var en omarbetning
af en komedi af Boissy. Hans litterära betydelse
ligger främst i de fritt, men med konstnärlig smak
gjorda tolkningarna af Molières "École des femmes"
och "Tartuffe". Hans samlade arbeten utgåfvos 1849.
A-d J.

Chmielnik [chmjä’lnik]. 1. Stad i rysk-polska
guvernementet Kielce, i sydvästra Polen. 6,943 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>