Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 239-240 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Choraeus - Chorag. Se Korag. - Choral. Se Koral. - Chorasma - Chorassan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter höll C. tal på vers vid Åbo akademi med
anledning af kronprinsens födelse, och s. å. äfvensom
1800 och 1802 vann han flera pris i Göteborgs
vetenskaps- och vitterhetssamhälle samt i Svenska
akademien. Sistnämnda år återflyttade han till
Sverige som teologie adjunkt vid krigsakademien på
Karlberg och blef 1803 hofpredikant och pastor vid
Södermanlands regemente. Han dog i lungsot 3 juni
1806.


- C. gjorde sig tidigt känd som kvickhufvud
och satiriker; en mängd anekdoter om honom och
skämtvers, som han författat, cirkulerade i Finland
under 1800-talets förra hälft. Hvad han skref i yngre
år var mestadels muntra och satiriserande stycken,
och det var mer förhållandenas makt än inneboende
lust, som dref honom att skrifva så många akademiska
prisskrifter och lärodikter. Icke originell eller
kraftfull nog att bryta sig en egen bana, offrade han
åt tidens falska smak, ehuru hans läggning alldeles
inte lämpade sig för den högtidliga retoriska stil,
som under den s. k. resignationens tid i vår vitterhet
var den i första rummet odlade och uppmuntrade. Den
alltför breda ordrikhet, som utgör största felet
i hans framställning, är särskildt i lärodikterna
tröttande. C:s småvisor gå i Franzéns stil, äro
älskvärda och innerliga, blefvo ofta tonsatta och
åtnjöto mycken folkgunst. Högst nådde C. kanske i
sina elegier, som uttryckte den sentimentalitet,
hvilken var hans temperaments motvikt mot satiren;
särskildt är En tanke på min egen graf känd och
omtyckt. Tillsammans med J. O. Wallin utgaf han 1807
Omarbetning af svenska psalmer; dessa psalmförsök
äro föregångare till den utveckling af psalmdikten,
som egde rum efter nyromantikens genombrott. Men
C. bortrycktes så tidigt, att han icke hann bringa
sina anlag till mognad samt jämte Wallin och Hedborn
medverka till den nya psalmboken. Såsom andlig
vältalare åtnjöt han stort rykte. Om det vinnande
och sympatiska i hans personlighet vittnar hans
intima personliga vänskapsförhållande till Franzén,
Wallin. Tegnér m. fl. - C:s lif och författarskap
ha skildrats af Franzén, som utgaf hans Samlade
skaldestycken (1815; 2:a uppl. 1826), med en viss
styfmoderlighet gentemot C:s satiriska diktning,
C. Snoilsky, i "Sv. akad. handl. från 1886", d. 9
(1895), och Ernst Lagus, som utgifvit C:s Valda
dikter (1901), med biografi, samt Bref, tal och andra
skrifter (1903). R-n B.

Chorag. Se Korag.

Choral. Se Kora1.

Chorasmia, forntida provins i Central-Asien,
motsvarande ungefär kanatet Chiva; (Chorasmien),
detsamma som Kovaresmien (se d. o.).

Chorassan l. Korasan ("solens land", "östern"),
provins i nordöstra delen af Persien, omgifvet i
n. af den ryska Transkaspiska provinsen, i ö. af
Afganistan, i s. af det persiska landskapet Kuhistan
och i v. af persiska provinserna Irak-Adjemi, Teheran
och Masanderan. Arealen
uppskattas till omkr. 320,000 kvkm. och invånarantalet
till vid pass 1 mill. Norra delen af landet
genomdrages af parallella bergskedjor i öst-västlig
längdriktning, bildande en naturlig gräns mot
Turan och sammanbindande Elburskedjan, hvaraf
de utgöra en lägre, men bredare fortsättning,
med Afganistans berg. Bergskedjorna skiljas genom
långsträckta, breda dalar, genomskurna af Atrek,
Kesjef-rud m. fl. samt deras bifloder. S. om den
förstnämndas floddal går bergskedjan Alla dag och
ännu längre söderut, parallellt med denna, kedjan
Djagatai med en topp på 4,360 m. N. ö. om Kesjef-rud
ligger berggruppen Kara dag och s. därom kedjorna
Mirabi och Pusjt-i-kuh. Den längddal, som sträcker
sig utmed de nämnda floderna genom Mesjhed, Kutsjan
och Sjirvan till Budjurd i n. v., är synnerligen
fruktbar och producerar ris och andra sädesslag,
bomull och tobak samt framför allt meloner och
andra fruktsorter i stor ymnighet. Sydvästra delen
af landet upptages till största delen af saltöknen
Kevir. Sydöstra delen är mest fylld af berg. Där
märkas toppen Besg (2,840 m.), s. om Djam, en biflod
till Heri-rud, och bergskedjan Kerat-kuh. Landet
är också rikt på stora betesmarker, som befrämja
den nomadiska boskapsskötseln (hästar, kameler och
getter). Öknarna äro rika på vildt samt på sjakaler,
pantrar, tigrar och vilda åsnor, hvilkas kött ätes
i Persien. I städerna drifves en icke obetydlig
industri, hvars produkter äro sidentyger, mattor,
linne och utmärkta vapen, i synnerhet sablar. C.,
"Persiens svärd", är mycket viktigt på grund af sitt
läge, enär den, som behärskar det, är herre öfver
hela Iran. De norra bergsdalarna hemsöktes fordom af
turkmenernas härjningar, men Ryssland har genom att
kufva turkmenerna gjort slut därpå. C:s befolkning
utgöres hufvudsakligen af bofasta tadsjiker och
nomadiserande stammar af arabiskt, turkiskt, kurdiskt
och afganskt ursprung, hvilka lefva af boskapsskötsel
och plundring. Landets hufvudstad är Mesjhed, som
tillika är medelpunkt för dess handel och industri.

C. var i forntiden deladt mellan provinserna
Hyrkanien, Partien och Margiana samt tillhörde
det persiska riket. Efter Alexander den stores
död tillföll det det syriska riket och kom 256
f. Kr. under det af Arsaces grundade partiska riket,
som 226 e. Kr. aflöstes af sasanidernas rike. 646
eröfrades det af kaliferna, och 820 gjorde sig
ståthållaren Tahir oberoende i C. samt grundade
tahiridernas dynasti. Denna störtades redan 873
af saffariderna, hvarefter dessa, samaniderna och
ghasnaviderna efter hvarandra härskade i C. 1037
eröfrades det af seldsjukerna och kom 1220 genom
Djingis kan under mongolernas herravälde. Efter
Tamerlans död tillföll det jämte Masanderan och
Seistan såsom eget konungarike hans son Sjah Roch
1396 och befann sig under dennes långa regering i ett
blomstrande tillstånd. 1507 förjagades emellertid
hans ättlingar af usbekernas höfding Sjaibek kan,
som dock efter långvariga strider måste afstå C. åt
sjahen Ismael Sufi af Persien. Sedermera har det varit
föremål för strider mellan detta land och Afganistan,
som därvid behållit det fordom till C. räknade Herat
(se d. o.). Litt.: Khanikov, "Mémoire sur la partie
méridionale de l’Asie centrale" (1863), Macgregor,
"Narrative of a journey through the province of
Khorassan and the north-west frontier of Afghanistan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>