- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
251-252

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jens Kristian, dansk politiker - Christensen, Hjalmar, norsk litteraturhistoriker - Christensen Halfdan, norsk skådespelare - Christerson, Jarl Kasimir Eugen, sjömilitär - Christer Swahn - Christian Adam - Christianissimus - Christioanovitj - Christian Science

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utanför sina meningsfränders krets, blef vid bildandet
af vänsterreformpartiet våren 1895 medlem af dess
styrelse samt var i allmänhet den, som förde partiets
talan; vidare var han folketingets förste vice talman
samt finansutskottets ordförande och en af dess
"rapportörer". Då finansutskottet under dåvarande
politiska förhållanden utöfvade större inflytande på
förvaltningen än någonsin, blef C. i själfva verket
folketingets, ja riksdagens mäktigaste medlem. Sedan
1897 var han dessutom ordförande för reformpartiet,
som utgjorde tingets majoritet. Hans arbetsförmåga
och skicklighet i att förhandla med motståndare
förde honom in äfven i andra viktiga utskott, och
han hade väsentlig del i genomförandet af den nya
folkskollagen 1899 och i flera andra betydelsefulla
åtgärder. Det väckte därför heller ingen undran,
att han vid det politiska systemskiftet sommaren
1901, då vänstern kom till makten, blef kyrko-
och undervisningsminister. Äfven på denna plats
uppfyllde han de förväntningar man satte till
honom. Han utverkade sålunda 1903 antagandet af flera
kyrkolagar, bl. a. om bildandet af menighetsråd
(med valrätt och valbarhet äfven för kvinnor)
och af ett kyrkligt utskott för dryftandet af
allsköns kyrkliga frågor, vidare förberedandet af en
kyrkoorganisation samt en förordning om högre allmänna
läroverk. Vid ministärens ombildning i jan. 1905 blef
C. konseljpresident samt krigs- och marinminister. Han
åtog sig således den vanskliga uppgiften att lösa
det invecklade och mycket omtvistade spörsmålet
om försvarsväsendets slutliga organisation.
E. Ebg.

Christensen, Hjalmar, norsk litteraturhistoriker
och skönlitterär författare, f. 5 maj 1869 i Förde i
Söndfjord, blef student 1887 och juridisk kandidat
1892 samt filos. doktor 1903 på en afhandling om
Gustave Flaubert. 1893-98 var han sceninstruktör
vid Kristiania teater, företog sedan med stipendium
en resa till Tyskland, Danmark och Frankrike,,
innehade 1900-02 en docentbefattning vid Bergens
museum samt blef 1903 konsulent och sceninstruktör
vid centralteatern i Kristiania. Hans författarskap
omfattar litteraturhistoria, novellistik och modernt
drama; i sitt hemland har han vunnit ett ansedt
namn särskildt som essayist. Utom många bidrag
till tidningar och tidskrifter har C. författat En
frisindet, nutidsbillede
(1889) Mat blod (1891),
Bastarder (1894), Spindelväv (1898) och 7 unge
aar
(1905), skådespelen Loths hustru (1892),
En seirherre (1893), Folkets tjener (1895) och
Det retfærdige spil (1900) samt de litteratur-
och konsthistoriska arbetena Unge nordmænd
(1893), Nordiske kunstnere (1895), Streiftog i
oplysningstiden
(1898), Af det norske aandslivs
historie. I. Nicolai Wergeland
(s. å.), Vort literære
liv
(1902), Danske digtere i nutiden (1905) och Det
nittende aarhundredes kulturkamp i Norge
(s. å.).

O. A. Ö.

Christensen, Halfdan, norsk skådespelare,
f. 12 dec. 1873 i Porsgrund, genomgick Kristiania
handelsgymnasium, men gaf sedan efter för sin dragning
till scenen. Han debuterade 1896 på Bergens teater,
i titelrollen i Molbechs "Ambrosius", och hade
anställning där, tills nationalteatern i Kristiania
öppnades 1899, samt har sedan dess varit en af
dennas bärande krafter. Som lyrisk älskare och
karaktärsskådespelare har han utfört
ett flertal roller inom teaterns repertoar
af modern dramatik. Högst når han i sin ofta
geniala, alltid eminenta tolkning af Björnsons
och Ibsens skådespel ur det nyare samhällslifvet.
O. A. Ö.

Christerson, Jarl Kasimir Eugen, sjömilitär,
f. 2 okt. 1833 i Karlskrona, blef student i Lund
1850 och utnämndes 1853 till sekundlöjtnant vid
k. flottan, genomgick artilleriläroverket vid
Marieberg och var 1863-64 i fransk örlogstjänst. Han
blef kapten vid skärgårdsartilleriet 1867 samt
befordrades 1882 till kommendörkapten och 1889 till
kommendör vid k. flottan. C. var 1874-75 ledamot
af sjöförsvarsdepartementets militärisk-tekniska
byrå och beordrades 1887 samt 1891 till Frankrike
och England i sjöartilleristiska uppdrag. Sedan
han 1884-92 varit chef för marinförvaltningens
artilleriafdelning, kallades han 16 dec. 1892,
efter K. G. v. Otter, till statsråd och chef
för sjöförsvarsdepartementet, hvarjämte han
utnämndes till konteramiral. 21 okt. 1898 lämnade
han statsrådsämbetet och utnämndes i sammanhang
därmed till vice amiral i flottans reserv. C. var
ledamot af 1892 års sjökrigsmaterielkommitté. 1893
blef han hedersledamot af örlogsmannasällskapet i
Karlskrona. Han har utgifvit Handbok i sjöartilleri (1881).

Christer Swahn, pseudonym för skriftställaren
V. H. Wickström.

Christian Adam, pseudonym för danske författaren Karl
Andersen (se d. o.).

Christianissimus (lat.), den allra kristligaste. Se
Allra kristligaste konung.

Christianovitj, Rodion, rysk general. Se Baur 1.

illustration placeholder
Den första christian-science-kyrkan.

Christian science [kri’stjən sa͡ı’əns], "kristen
vetenskap", är namnet på en gren af en mäktig
etisk-religiös-terapeutisk rörelse, som uppkommit
i Nord-Amerika, där den fått en stor betydelse och
hvarifrån den spridt sig till Europa. Grundtanken
i denna rörelse är, att allt ondt är overkligt och
skall försvinna, bara man blir fullt medveten om
dess overklighet. Sjukdom och nöd skola botas genom
vissheten om att de ej finnas till. Kirurgi och
medicin skola ersättas af rent andliga medel,
mindcure. Alla mörka sinnestillstånd skola upphäfvas.
"Mindcure"-rörelsen, vare sig den är kristlig eller
mot kristendomen likgiltig, bildar genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free