Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christian Science - Christiansen, kristian, dansk fysiker - Christiansen, Poul, dansk målare - Christiansen, Arne Einar, dansk författare - Christian union churches - Christianus Democritus - Christie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna grundsats en egendomlig analogi till
buddismen och andra indiska frälsningsläror,
som äfvenledes sätta roten till allt ondt i
okunnighet, avidya. Endast med den skillnaden att
den kunskap, det gäller att vinna, i Indien lyder:
"Tillvaron är lidande", men i den amerikanska hälso-
och lyckoreligionen: "Tillvaron är lycka, allt annat
är endast inbillning."
Sällskapet "The Christian science" grundades år 1866
af fru Mary Baker Eddy, som föddes 1821
i New Hampshire, härstammande från en kalvinistisk
familj, och som nämnda år trodde sig ha blifvit
botad ur svår ohälsa genom sin fasta förtröstan på
Guds godhet. 1875 utgaf hon en skrift med titeln
"Science and health, with key to the scriptures"
(252:a uppl. 1903). 1876 bildades "föreningen för
Christian science", och 1879 fick denna sin första
kyrka i Boston, med namnet "church of Christ", där
fru Eddy själf blef präst. Orsaken till allt ondt i
världen såväl af fysisk som af moralisk art, predikade
hon, är en inbillning. Det kroppsliga, materien,
är endast en illusion. All verklighet är ande. Det
onda strider mot anden och mot människans andliga
natur. Att hålla det för verkligt är i strid med
Jesu ande och exempel. All sjukdom skall, efter hans
föredöme, botas med själiska medel. Fru Eddy inrättade
i Boston 1881 en skola för sådan andlig läkekonst:
"Massachusetts metaphysical college". Kyrkor ha byggts
på många håll för förkunnandet af hennes läror. Af
hennes skrifter må vidare nämnas "Christian healing"
(1886) och "Unity of good and unreality of evil"
(1887). 1883 grundade hon tidningen "Christian
science journal". I Boston uppfördes år 1894 en
ståtlig minneskyrka. N. S.
Christiansen, Kristian, dansk fysiker, f. 9 okt. 1843
i Lönborg, Jylland, ämnade blifva ingenjör, men
egnade sig på docenten Fjords uppmaning åt fysikens
studium, tog 1866 ’’’magisterkonferensen" och blef
s. å. amanuens under prof. Holten, var 1873-82
lärare i fysik vid sjöofficersskolan, 1876-86 docent
i fysik vid polyteknikum och 1882-86 dessutom vid
landbohöjskolen samt utnämndes 1886 till professor
i fysik vid Köpenhamns universitet. 1898 blef han
ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund, 1899 af
Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1902 af svenska
vetenskapsakademien. C. har utfört synnerligen viktiga
undersökningar inom fysikens flesta områden. Mest
känd är hans viktiga upptäckt af den anomala
dispersionen (1871). Tillsammans med Topsöe utförde
han vidlyftiga kristallografisk-optiska undersökningar
(1873). Magnetiska undersökningar (1876), försök
öfver värmeledningsförmågan (1881), mätning af
värmes utstrålning och absorption (1883), metod att
mäta brytningsindex hos färgade vätskor (s. å.),
undersökningar angående ljusets gång genom vätskor
med däri uppslammade pulver (1884), undersökningar
angående gasers skiljande genom diffusion (1890)
och metod att mäta potentialskillnaden mellan två
kroppar (1893-94) ådagalägga en ovanligt mångsidig
begåfning och ett duktigt arbete. C. lämnade 1895
viktiga experimentella bidrag till frågan om den
elektromotoriska kraftens ursprung, hvilken fråga han
äfven berört i sina senare arbeten. Sin mångsidiga
kännedom om fysikens olika delar har C. användt
vid författandet af sina förträffliga läroböcker,
Indledning til den mathematiske fysik
(2 bd, 1887-89, äfven utgifven i en engelsk och två
tyska upplagor) och Lærebog i fysik (2 bd, 1892 -94;
2:a uppl. 1903). C:s arbeten äro kännetecknade af
på samma gång stor klarhet och djupsinne samt af en
starkt utpräglad individualitet. S. A-s.
Christiansen, Poul, dansk målare, f. 1855 på Fyn, blef
vid 30 års ålder lärjunge af Zahrtmann och har visat
sig vara en fantasirik, ursprunglig och kraftfull
begåfning. Han har utställt landskap, mariner,
arkitekturmotiv, porträtt, äfven kompositioner
som Dante och Vergilius och Dante och Beatrice (båda
1895) samt Knut den store. Största uppmärksamhet har
han hittills väckt genom interiörer med porträtt:
Zahrtmanns målarskola, Joakim Skovgaard och hans
medhjälpare måla fresker i Viborgs domkyrka
och Bagaren (utställd 1905, konstmuseet).
G-g N.
Christiansen, Arne Einar, dansk författare, f. 20
juli 1861 i Köpenhamn, blef student 1878 och tog 1886
teologisk examen, hvarefter han gjorde en längre resa
till södra Europa och orienten. Redan 1880 författade
han ett nutidsdrama, Lindows börn, som gjorde ganska
mycken lycka på k. teatern, och sedermera följde flera
skådespel med liknande framgång, bl. a. Folkesnak
("Skvaller", 1890), Fröken Bodil og hendes broder
(1888, tryckt 1895), Annette (1893), Mellem brödre
(1896) och Modne mænd (1897). Därtill sluta sig
närmast hans två romaner Joppe (1889) och Hjarl
(1894), skildringar af personer och förhållanden i
bildade köpenhamnska borgarfamiljer. C. har vidare
skrifvit en tragedi Nero (1885) och några romantiska
skådespel, som röja påverkan af Holger Drachmanns
diktning, nämligen Broder Rus (1888), Peter Plus
(1890), Lætizia (1891) och Cosmus (1897). C. har
vidare författat flera operatexter, Oluf (1893;
musik af Grandjean), Cleopatra (s. å.; musik af
Enna), Vifandaka (1897, 2:a uppl. 1898; musik af
A. Tofft), Skjön Karen (1899; musik af T. Griebel),
Dyveke (s. å.; musik af J. Bartholdy), Vikingeblod
(1900; musik af P. E. Lange-Muller) och Saul og
David (1902; musik af C. Nielsen). Ett antal dikter
(Mine sange, 1896) ger lyckligt uttryck för friska,
osentimentala känslor. Han var 1892-99 redaktör för
Illustreret tidende och blef sistnämnda år direktör,
d. v. s. konstlärlig ledare, för k. teatern.
Christian union churches [kr^stjon jö^nien tjä’tjis],
eng., "kristliga föreningskyrkor", nordamerikanska
baptistförsamlingar, som förkasta kristenhetens
fördelning i bekännelser och arbeta för alla
kristnas förening, med Kristi lära allena såsom
föreningspunkt. Omkr. 130,000 medlemmar.
Christianus Democritus, pseudonym för Dippel,
J. K. (se d. o.).
Christie [kri’sti]. 1. Vilhelm Frimann Koren C., norsk
politiker, f. 7 dec. 1778 i Kristiansund. 1799 tog han
juridisk ämbetsexamen i Köpenhamn och tjänstgjorde
därefter några år dels i det danska kansliet
och dels i karantänsdirektionen i Köpenhamn. Ett
kärleksförhållande till en ung, vacker kvinna i
Köpenhamn hindrades i sin utveckling genom hennes
moders ingripande, hvilket förmådde honom att afbryta
en sällsynt lofvande ämbetsmannakarriär i Danmark
och i stället återvända till Norge. 1808 blef han
sorenskriver i Nordhordland och bosatte sig då i
Bergen. I denna stad lefde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
