Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christmas island. Se Jul-ön. - Christmas pantomimes - Christodulos - Christoffel - Christofle - Christophe - Christopher - Christopher North - Christophers - Christophersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christmas island [krftmes-äilend]. Se Jul-ön.
Christmas pantomimes [kr^smes pä’nt8maims], eng.,
"julpantomimer", ett slags i slutet af 1600-talet
införda féeribaletter, som ännu hvarje jul uppföras på
Drurylane- och Coventgarden-teatrarna i London. Ämnena
tagas merendels ur en saga eller folksägen, och
styckena sluta vanligen därmed att personerna
förvandlas till clowner, harlekiner och pierroter.
Christodulos, signatur för kejsar Johannes
Kantakuzenos. Se Johannes, östromerska kejsare, 6.
Christoffel, Elwin Bruno, tysk matematiker,
f. 1829, d. 1900, sedan 1872 professor i matematik
i Strassburg. C. har väsentligen egnat sig åt
funktionsteorien och därvid i främsta rummet följt den
af Riemann inslagna vägen. Äfven inom den matematiska
fysiken har han fullföljt af Riemann gifna uppslag.
I. F.
Christofle [kristal], Charles, fransk guldsmed
och industriidkare, f. 1805, d. 1863, upprättade i
Paris och Karlsruhe etablissemang för förgyllning
och försilfring på galvanisk väg. Denna gren af
elektrometallurgien fick genom honom en betydelsefull
utveckling. Det af C. själf och sedermera af andra
efter hans metod förfärdigade, galvaniskt försilfrade
nysilfret med 2 proc. silfverhalt är kändt under
namnet Christoflemetall.
Christophe [kristal], Henri, negerkonung på Haiti,
f. 6 okt. 1767 på Saint Christopher, en af Små
Antillerna, kom redan i sin ungdom till Haiti och tog
del i det stora negerupproret där 1794. På grund af
sin därunder ådagalagda djärfhet och energi blef han
af Toussaint l’Ouverture utnämnd till brigadgeneral
och guvernör i en provins. Under ledning af C. och
Dessalines lyckades negrerna tillbakaslå fransmännens
försök att bemäktiga sig ön. Efter Dessalines’ död
blef C. i febr. 1807 vald till president i republiken
Haiti, men kunde icke förhindra, att södra och västra
delarna af ön konstituerade sig som en egen republik
under mulatten Pétion som president. 1811 lät C. kröna
sig till konung af Haiti såsom Henrik I, härskade
icke utan framgång, men gjorde sig löjlig genom att i
allt efterapa Napoleon I. En god frukt däraf var dock
Code Henri, en lagsamling, som skickligt sökte anpassa
"Code Napoléon" för Haitis förhållanden. Efter Pétions
död, 1818, sökte C. förena hela ön under sin spira,
men ett soldatmyteri kom honom att förtvifla om sin
ställning, och för att icke falla i de upproriskes
händer sköt han sig 8 okt. 1820 i Cap Haitien.
Christopher, Saint [sent krVstefe], l. S:t
Christoph, af engelsmännen kallad S:t Kitts,
brittisk ö bland Små Antillerna. 168 kvkm. 30,245
inv. (1903). Den är en bland Leeward islands, ligger
mellan öarna S:t Eustache i n. och Nevis i s. och
skiljes från den senare genom ett 3 km. bredt, af
ref uppfylldt sund. Sydöstra delen är låg och består
af kalkbildningar, nordvästra delen är uppfylld af
berg, hvilkas högsta topp, Mount Misery, når 1,300
m. Liksom alla öar n. om Guadeloupe är C. underkastadt
än lång torka, än stora öfversvämningar. Klimatet är
sundt. Temperatur i augusti 28,6°, i februari 25°. ön
är mycket fruktbar och producerade förr mycket socker,
men nu har denna odling gått tillbaka i följd af
betsockertillverkningen i Europa; dock exporterades
1901 606,000 kg. I
stället odlas bomull och tobak, af ven kaffe, indigo
m. m. Vid kusten får man salt, i bergen silfver
och svafvel. Med Nevis och Anguilla bildar ön ett
presidentskap i guvern. Leeward islands. Inkomsterna
för alla tre öarna upptogos 1903 till 39,127 pd
st., utgifterna till 44,782 pd; exportens värde för
s. å. beräknades till 127,559 pd, importens till
137,074 pd. Hufvudort är Basseterre, med omkr. 10,000
inv. ön upptäcktes 1493 af Colum-bus, som gaf den namn
efter sig. 1625 togs dea i besittning af fransmännen,
hvilka, ehuru med långa af brott, innehade den till
1783. 10 Jan. 1880 hemsöktes ön af en öfversvämnmg i
förening med storm, hvilken anställde skada för mer
än 35 mill. kr. och dödade omkr. 200 människor.
Christopher North [kristefo nå’th], pseudonym för
skotske skalden J. Wilson (se d. o.).
Christophers, Teodor, sjöhjälte. Se Ankarcrona, T.
Christophersen, Vilhelm Kristofer,svensk-norsk
konsulatämbetsman, f. 1832 i Brevik, kom som
informator till Holland, tog 1857 juridisk
ärnbetsexamen i Kristiania och anställdes
1859 i inrikesdepartementets handels- och
konsulatkontor. Sedan 1864 har han innehaft
betydande svensk-norska konsulattjänster,
först i Barcelona, 1867-78 i Buenos Aires,
där han 1870 fick generalkonsuls värdighet,
vidare i samma egenskap i Leith och från 1882 i
Antwerpen. Efter unionsupplösningen 1905 kvarstår
han som tjänstförrätt ande norsk generalkonsul
därstädes, efter att i okt. s. å. ha erhållit afsked
ur svensk tjänst. C. var Norges kommissarie vid
världsutställningarna i Filadelfia 1876 samt Paris
1878, 1889 och 1900. Han förmedlade handelstraktater
mellan de förenade rikena och Mexico (1884-85) samt
mellan dem och Frankrike (1892), dessutom särtraktater
mellan Spanien och Norge (tillsammans med sändebudet
Wedel-Jarlsberg, 1893) äfvensom mellan Schweiz
och Norge (1894). Dessa särtraktater betecknade de
första stegen på den norska unionspolitikens väg
till upplösning af den konsulära och diplomatiska
gemenskapen med Sverige. C. var ordförande i den af
norska regeringen 1891 tillsatta konsulatkommittén,
hvars utredning ställde konsulatfrågan i förgrunden af
norsk politik. Han utförde ett mycket förtjänstfullt
arbete som ordförande i den parlamentariska kommittén
1894-95 för lagbestämmelser om statskontroll öfver
fartygs sjöduglighet, och han var ledamot af 1902
års unionella konsulatkommitté. - Hans broder Kristian
C., f. 1840, blef genom företagsamhet och energi
en af Norges mest betydande köpmän, upparbetade
den norska trämassefabrikationen och anlade flera
stora pappersfabriker samt var medstyresman i en
mängd ekonomiska företag. Uruguays generalkonsul
för Sverige-Norge och högt betrodd som representant
för norsk affärsduglighet och soliditet, tills han
genom öfverspekulation ohjälpligt undergräfde sin
ställning och hans 1899 inträffade konkurs därjämte
framkallade en krasch, som bragte på fall många
köpmän och t. o. m. några banker i Kristiania. -
En annan broder, Peter C., har äfvenledes visat
utpräglad kommersiell begåfning. I Buenos Aires,
där han varit dansk generalkonsul, intager han en
dominerande plats inom affärsvärlden, såsom stor
skeppsredare och egare af mycket stora jordegendomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
