- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
267-268

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chrysophyllum - Chrysopolis - Chrysops. Se Ögonbromsar. - Chrysor - Chryso-rhamnin. Se Gulbär - Chrysoohoas. Se Barada. - Chrysoplenium - Chrysostomos, Johannes - Chrysostomus, Olaus. Se Gyldenmund. - Chrysothrix. Se Ekorrapor. - Chrysotypi. Se Krysotypi. - Chrysurus. Se Lamarckia. - Chrzanow - Chrzanowski, Adalbert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Syd-Amerika växande träd med hård, varaktig ved. Flera
arter äro högt värderade såsom fruktträd, t, ex. C.
Cainito
L. (cainito, star-äpple) med stora runda
frukter och C. monopyrenum Sw. (damascenerplommon) med
äggrunda frukter; båda äro inhemska i tropiska Amerika
samt odlas där och annorstädes i tropikerna. G. L-m.

Chrysopolis, det forna, grekiska namnet på städerna
Panna och Skutari.

Chrysops, zool. Se Ögonbromsar.

Chrysor, fenic. myt., en sagohjälte, hvilken ansågs
hafva uppfunnit båten, metkroken, konsten att
styra farkoster, järnförädlingen, vältaligheten och
spådomskonsten. Han dyrkades såsom gud under namnet
Zeus Meilichios.

Chryso-rhamnin. Se Gulbär.

Chrysorrhoas ("den guldströmmande’’), flod i
Syrien. Se Barada.

illustration placeholder

Chrysosplenium Tourn., bot., ett till
fam. Saxifragaceæ hörande släkte med motsatta eller
skiftevis sittande, hela och njurlika blad och små
gulgröna blommor i knippen. Alla arterna äro på
fuktiga och skuggiga ställen lefvande örter. Den
vanligaste är C. alternifolium L., gullpudra,
en vacker vårväxt, som finnes öfver hela landet.
G. A.*

Chrysostomos (grek. XQvooorofjiog,
lat. Chrysostomus), Johannes, den kristna
forntidens kanske berömdaste predikant och vältalare,
föddes omkr. 347 i Antiokia. Han fick redan i
barndomen fruktbärande kristliga intryck af sin
gudfruktiga moder Anthusa. Som ung beträdde han
först den juridiska banan, men öfvergaf den snart,
för att i stället egna sig åt kyrkans tjänst. Hans
gamle lärare och vän biskop Meletios i Antiokia
upptog honom, efter trenne års trägen undervisning,
i den kristna församlingens gemenskap och vigde honom
någon tid därefter till anagnost (föreläsare af den
heliga skrift vid gudstjänsterna). C:s håg drogs
emellertid till munklifvets ensamhet. Hans i hög
grad försvagade hälsa nödgade honom dock att efter
sex år återvända till Antiokia, där han nu vigdes
först till diakon (381) och sedan till presbyter,
i hvilken egenskap han ock skulle vara biskopens
medhjälpare. För sin fromhet och högsinthet, men
i synnerhet genom den glänsande vältalighet han
utvecklade i sina predikningar, vann C. snart ett
allt allmännare erkännande. Människor af alla stånd
och åldrar trängdes kring den berömde talaren,
hvilken i en synnerligen skön och tilldragande
form frambar kristendomens sanningar. Det var ock
detta, som sedermera gaf anledning till hans namn
(af grek. chrysos, guld, och stoma, mun, alltså
"guldmun"). Som teolog var C. mindre betydande (han
tillhörde den antiokenska skolan och var Diodoros’
af Tarsos lärjunge). Hans stora betydelse ligger helt
och hållet på det praktisk-kristliga området. För
tidens sociala
frågor hade han ock ett sällsynt öppet
öga. Efter det C. i egenskap af presbyter verkat
omkr. 12 år i Antiokia, blef han 398 patriark
i Konstantinopel. Äfven där fortsatte han
sin outtröttliga verksamhet som predikant och
själasörjare, på samma gång som han gjorde sig
känd för en storartad välgörenhet. Nästan alla
sina rikliga inkomster använde han till utdelning
bland de fattige eller till underhåll af missionärer
bland hedningarna. "Johannes allmosegifvaren" var
det namn, hvarunder han snart gjorde sig älskad i
Konstantinopel. Men den hänsynslöshet, med hvilken
han uppträdde mot det allmänna sedefördärfvet inom
samhällets alla klasser, förskaffade honom äfven många
fiender, i synnerhet bland de högt uppsatte. Särskildt
hade den yppiga och lastbara kejsarinnan Eudoxia svårt
att smälta hans skarpa predikningar mot de förnämes
världslighet och njutningslusta. Också arbetade hon
ifrigt för hans aflägsnande från Konstantinopel. Den,
som slutligen orsakade hans fall, var dock hans
närmaste ämbetsbroder, den maktlystne patriarken
Theofilos i Alexandria, som ville förvärfva åt
Alexandrias patriarkat ledarplatsen inom hela österns
kyrka. C. hade lämnat skydd åt några för origenistiskt
kätteri misstänkta munkar, och med anledning däraf
lyckades Theofilos efter ett besök hos kejsarinnan i
Konstantinopel att på en synod i Chalkedon genomdrifva
hans exkommunicering. Kejsar Arkadios dömde
C. därjämte till landsflykt. Det lägre folket i den
kejserliga hufvudstaden ville emellertid icke tåla,
att deras älskade herde behandlades på detta sätt,
och jäsningen blef så stark, att C. måste återkallas
redan efter trenne dagar. Snart föll han likväl på
nytt i onåd vid hofvet, och Theofilos var ej sen att
än en gång uppträda som åklagare mot honom. Följden
blef slutligen, att C. 404 måste begifva sig i
landsflykt till Cucusus i Taurusbergen. Någon tid
därefter förvisades han till Pityus vid Svarta
hafvet, men dukade under för resans besvärligheter
och dog under färden, 14 sept. 407. - Bland hans många
skrifter intaga hans homilier och tal ett synnerligen
framstående rum. Särskildt berömdt är äfven hans
arbete om prästämbetet ("Sex böcker om prestämbetet",
1874). Se Bush, "Life and times of Chrysostom"
(1885), och Molines, "Chrysostome orateur" (1886).
J. H. B.-

Chrysostomus, Olaus, dansk biskop. Se Gyldenmund.

Chrysothrix, zool. Se Ekorrapor.

Chrysotypi. Se Krysotypi.

Chrysurus, bot. Se Lamarckia.

Chrzanów [chrjänåv], stad i Galizien, vid nordbanan
(Wien-Krakau-järnvägen). 10,170 inv. (1900), de fleste
polacker. Kvarnrörelse, brännvinsbränning.

Chrzanowski [chrja-], Adalbert, polsk,
sedermera sardinsk general, f. 1788 i närheten af
Krakau. 1812-13 deltog han i polackernas krig mot
ryssarna och 1829 i ryssarnas krig mot turkarna. 1830
slöt han sig, visserligen utan hänförelse, till polska
upproret, befäste Zamosé, var kommendant i Modlin
och blef 1831 generalstabschef hos Skrzynecki. Med
6,500 man företog han som brigadgeneral ett tåg
inåt Volhynien, men nödgades kasta sig in i Zamosc,
hvars artilleri han till största delen lyckades
öfverflytta till Warschau. Som guvernör i denna
stad stängde han de politiska klubbarna och rådde
till Warschaus uppgifvande. Detta gjorde honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free