- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
301-302

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cicero. 1. Marcus Tullius - Cicero Germanicus - Ciceron - Cichoriaceae - Cichorium intybus - Cicignon - Cicindela - Cicinnurus regius - Cicisbeo - Cicogna - Cicognara - Ciconi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- I ungdomen försökte sig C. äfven såsom skald,
dels genom öfversättningar från grekiskan, dels
genom själfständiga dikter. Äfven sitt konsulat
besjöng han. Af hans dikter finnas endast obetydliga
lämningar, liksom öfver hufvud blott en mindre del
af det myckna, som han författat, har kommit till
eftervärlden. Utom redan nämnda öfversättningar af
C:s skrifter kunna anföras "Kort samling af de mindre
och lättare Marci Tullii Ciceronis epistlar" (1737 och
1770), N. Salanders öfversättning af flera C:s arbeten
(1817 och 1830) och "Valda bref" (1892), öfv. af R-n.

Bland i Sverige till skolbruk utgifna upplagor af
C:s skrifter må nämnas: Tusculanæ disputationes,
af S. G. Cavallin (1870) och J. M. Sundén (1875),
In L. Sergium Catilinam, af J. Ruhe (1871) och
G. Klingberg, I, II (1904), Epistolæ selectæ, af
A. Frigell (2:a uppl. 1900), Orationes selectæ, af
R. Törnebladh (5:e uppl. 1891), Orationes philippicæ,
af A. Dahlman (1889), och Cato major de senectute, af
G. Klingberg m. fl., samt De amicitia, af J. Österberg
(1897), m. fl. - Från forntiden finnes Plutarchos’
biografi öfver C. Se vidare: Aly, "Cicero, sein leben
und seine schriften" (1891), Zielinski, "Cicero
im wandel der jahrhunderte" (1897), Schneidewin,
"Die antike humanität" (s. å.), Boissier,
"Cicéron et ses amis" (12:e uppl. 1902), Lebreton,
"Étude sur la langue et la grammaire de Cicéron"
(1901), och Cucheval, "Cicéron orateur" (s. å.).
E. Tdh. L. H. Å.*

2. Quintus Tullius C., den föregåendes
broder, f. 102 f. Kr. Han egde rika gåfvor och
fin bildning samt förvaltade flera statsämbeten
(bl. a. ståthållarskap i Asien) och var en af
Cæsars underbefälhafvare i Gallien. År 43 blef han
proskriberad och dödad. Af naturen häftig, begick
han lätt öfverilningar, som brodern ofta förebrådde
honom. Han var gift med Atticus’ syster Pomponia,
från hvilken han dock skildes. C. författade
åtskilligt ; i behåll finnes ett arbete De
petitione consulatus
(Om ansökan till konsulatet).
R. Tdh.

Cicero Germanicus, binamn på kurfursten Johan af
Brandenburg. Se Johan, kurfurstar af Brandenburg, 1.

Ciceron, it. cicerone [tjitjeråne], vägvisare,
främlingsledsagare. Benämningen tyckes, på grund
af de italienske ciceronernas kända "vältalighet",
innebära en anspelning på den romerske talaren
Cicero. Ordet förekommer äfven som boktitel, liktydigt
med vägvisare.

Cichoriaceæ, bot. Se Compositæ.

Cichorium intybus L., Vägvårda, Cikoria, bot.,
en ört af fam. Compositæ, afd. Cichoriaceæ,
utmärkt genom stora, platta, himmelsblå korgar af
endast tunglika blommor (se illustr. sp. 302). Den
förekommer vild allmänt vid vägar och åkerkanter i
södra Sverige och odlas mycket för sina rötters skull,
af hvilka beredes det bekanta kaffesurrogatet
cikoria l. intubi. En varietet odlas stundom
för bladens skull, hvilka användas som sallat.
S. A. (G. L-m. C. G. D.)

Cicignon [sisinjå7]. "forteresse" vid Fredrikstad
i Norge, anlagdt 1704 på sydspetsen af Rolfsön och
uppkalladt efter en generalmajor de C. På 1740-talet
byggdes ett Ny Cicignon, och när Fredrikstad 1814
uppgafs till svenskarna, funnos både Gamle och Ny
C:s utanverk kvar. L. W:son M.

Cicindela. zool. Se Sandjägaren.

Cicinnurus regius, zool. Se Kungsparadisfågeln.

Cicisbeo [tjitjisbe’å], it., en gift kvinnas
följeslagare. Uti Italien var det fordom en inom
den förnäma världen härskande sed, att en cicisbeo,
som alltid var en nära vän till familjen, skulle
vara hustruns ständige följeslagare. Det var nämligen
icke öfverensstämmande med god ton, att den äkta
mannen visade sig i sin hustrus sällskap annat
än i hemmet. Cicisbeatet leder sitt ursprung från
1500-talet, men har småningom råkat i misskredit
och upphört. Cicisbeo betyder numera en vän med
misstänkta afsikter.

illustration placeholder
Cicliorium intybus. (Se föreg, spalt).


Cicogna [tjikå’nja], Emanuele Antonio, italiensk
skriftställare, f. 1789, d. 1868, var först
generalprokurator och sedan appellationssekreterare
i Venezia. Sina första arbeten utgaf han (1808-10)
under pseudonymen Angelo Eugenio Mentice
Mantovano
. Hans forskningar omfattade företrädesvis
Venezias historia. Bland C:s verk må nämnas Delle
iscrizioni veneziane
(1824-53) och en afhandling öfver
rättskrifningen, Ristretto di ortografia da saccoccia
(1816), som utgifvits i många upplagor. C. utgaf
flera gamla handskrifter, bl. a. "Novelle inedite"
(1822). Sina dyrbara samlingar af böcker och
handskrifter (öfver 3,000) skänkte han till staden
Venezia.

Cicognara [tjikånjära], Leopoldo, grefve,
italiensk skriftställare, f. 1767, d. 1834,
innehade åtskilliga diplomatiska och administrativa
befattningar samt blef 1809 president i akademien
för de sköna konsterna i Venezia. På sina resor
samlade han åtskilliga konstföremål, särskildt
nieller, på hvilka han var den förste som fäste
uppmärksamheten. C:s förnämsta arbeten äro Storia
della scultura
etc. (1813 -18; ny uppl. 1824) och
Le fabbriche più cospicue di Venezia (1815-20; ny
uppl. 1833-42). Jfr Malamani, "Memorie del conte
Leopoldo C." (1888).

Ciconi [tjikåni], Teobaldo, italiensk
lustspelsförfattare, f. 1824, d. 1863, försökte sig
först, utan framgång, på tragediens och lyrikens
områden, men beträdde med lustspelet Le pecorelle
smarrite
(1857, De skingrade fåren) det egentliga
fältet för sin begaf ning. Med stort bifall gick
detta stycke öfver de flesta italienska skådebanor,
och samma framgång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free