Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 307-308 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid - Cidade do Cabo Frio - Cidade do Recife - Cidaridae - Cidaris - Cider - Ci-devant - Cidlina - Ciechanow - Ciecina - Cieco da Ferrara - Cielo dal Camo - Cienaga - Cienega - Cienfuegos, hamnstad - Cienfuegos, Nicasio Alvarez de,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l’Espagne" (3:e uppl. 1881). Se äfven
H. Butler-Clarke, "The Cid Campeador" (1897, i
serien "Heroes of the nations"). "El poema del Cid"
är utgifvet bl. a. af E. Lidforss, 1895-96, under
titeln "Los cantares de myo Cid", med förträfflig
inledning och textkritisk kommentar. För all
föregående litteratur om Cidsången hänvisas till
detta arbete. Af senare upplagor märkas den
af K. Menéndez-Pidal (1900) samt Huntingtons
illustrerade praktupplaga i tre band, hvaraf det
andra innehåller engelsk öfversättning af dikten,
det tredje en sammanställning af alla föreslagna
textemendationer. "El cantar de Rodrigo" finnes
utgifven af A. Duran i Rivadeneiras "Biblioteca de
autores españoles", XVI. Den fullständigaste upplagan
af Cidromanserna är C. Michaelis "Romancero del Cid"
(1871), som upptar 205 romanser. (E. S-f.)

Cidade do Cabo Frio, brasiliansk stad. Se Cabo Frio.

Cidade do Recife, brasilianernas namn på staden
Pernambuco.

Cidaridæ Wright, zool., paleont., en familj
sjöborrar, som uppträder redan under stenkolsperioden
(Eocidaris), men når sin högsta utveckling under jura-
och kritperioderna, hvarefter hithörande former åter
bli sällsyntare. I Skånes såväl lias- som
kritlager finnas representanter af denna familj,
mestadels såsom lösa taggar, men också såsom skal. Den
vanligaste arten i Sveriges kritkalksten vid Limhamn
är Temnocidaris danica Des. Närstående figur visar en
Hemicidaris med delvis in situ bevarade taggar. Jfr
Faxekalk, Kritsystemet och Sjöborrar.

A. G. N.*

Cidaris. 1. Zool Se Sjöborrar. - 2. Paleont. Se
Temnocidaris.

Cider (fr. cidre, sannolikt af lat. sicera,
grek. sikera, ett slags rusdryck), fruktvin,
som i Frankrike, särskildt Normandie, pressas af
äpplen eller ock af äpplen och päron, blandade
tillsammans. Se Fruktvin.

Ci-devant fsidvä’], fr., för detta (f. d.).’-
Ci-d evants, "fördettingar", ett under franska
revolutionen brukligt spenamn på f. d. adliga och
furstliga personer.

Cidlina, biflod fr. h. till Elbe, i östra Böhmen. Den
upprinner på Tabor och mynnar ut vid Podebrad. Längd
56 km.

Ciechanów [tjäcka’nåv], ry. Tsjechanov, kretsstad
i rysk-polska guvern. Plock, vid floden Lidynia
och Weichselbanan. 10,664 inv. (1897). C. har
en slottsruin, tre katolska kyrkor, en synagoga,
brännvinsbränneri, bryggeri och något handel.

Cieçina [tsiäsma], by i västra Galizien, vid floden
Sola. 2,902 polska inv. (1900). I närheten ligger
Galiziens största järnverk (omkr. 500 arbetare),
Wengerska Górka, där finare och gröfre järnvaror
fabriceras.

Cieco da Ferrara [tjäkå], egentl. Francesco Bello,
italiensk skald under senare hälften af 15:e årh.,
lefde i blindhet och armod dels i Mantova, dels i
Ferrara. Den af honom författade stora hjältedikten
Libro d’arme e d’amore, nomato Mambriano (1509;
en god upplaga utkom 1549) tjänade senare många
till förebild. Jfr Cimegotto, "Studi e ricerche sul
Mambriano di Francesco Bello" (1892).

Cielo dal Camo [tjelå], äfven Ciulo l.
Giullo, sedan 1700-talet äfven Ciullo d’Alcamo, enligt
uppgift af en lärd från 1500-talet, Angelo Colocci,
författare till en dikt, som efter begynnelseorden
vanligen benämnes Rosa fresca. Något bevis för att
C. någonsin existerat eller att dikten har honom till
författare, finnes emellertid icke. Dante citerar
dikten som ett prof på sicilianskt dialektspråk,
men nämner ingen författare. Emellertid har under
tidernas lopp en hel mytbildning uppstått både om
författaren och dikten. Man ansåg, att den senare
var den äldsta bevarade produkten af den italienska
diktkonsten, författad i slutet af 1100-talet, under
normannernas välde på Sicilien. D’Ancona (i "Studj
sulla letteratura italiana", 1884) har emellertid
påvisat, att den ej kan vara äldre än 1231. Dikten
är märkvärdig, därför att den midtibland denna tids
höfviska kärlekskväden har en viss folklig och frisk
karaktär. Den utgöres af ett samtal mellan en man
och en kvinna. Han beder om hennes kärlek, och efter
åtskilliga omsvep beviljar hon hans bön. De många
inströdda orden från konstdiktningen häntyda på
att den icke är af rent folkligt ursprung. Troligen
är det en spelmansdikt, däremot icke en parodi på en
folkdikt af någon hofskald, såsom man också förmodat.
J. M.

Cienaga l. Cienega, La (San Juan de la C.),
stad i departementet Magdalena, sydamerikanska
republiken Colombia, vid ingången till strandsjön
Boca de C. och genom järnväg förenad med Santa
Marta. Omkr. 8,000 inv., hvilka drifva handel och
plantageodling, i synnerhet tobaksodling, samt fiske.

Cienega. Se Cienaga.

Cienfuegos, hamnstad i prov. Santa Glara, på ön
Cuba, vid Bahia de Jagua, på sydkusten. 30,038
inv. (1899). Export af socker, rom, tobak och andra
öns produkter. Hela sjöfarten steg 1900 till 380,000
ton.

Cienfuegos, Nicasio Alvarez de, spansk skald, f. 1764
i Madrid, d. 1809 i Orthez i södra Frankrike,
dit han året förut landsförvisats på grund af
sitt fosterländska motstånd mot fransmännens
välde. C. tillhör den s. k. Salamanca-skolan, hvars
främste representant var hans samtida J. Meléndez
Valdés. Vida mindre betydande än denne såsom
begåfning, men honom mycket öfverlägsen såsom karaktär,
visar C. i sina dikter (oden, romanser, idyller,
elegier m. m.) både ingifvelse och formell talang,
men lider ofta af öfverdrifven känslosamhet samt ett
filosoferande maner, som ofta verkar störande. På
sin tid voro emellertid hans dikter mycket populära,
liksom äfven hans dramer (Pitaco, Zoraida m. fl.),
hvilka förvärfvade honom en plats i spanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>