- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
319-320

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cimabue - Cimaise - Cimarosa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har han smyckat långskeppets väggar med bilder å
hvardera sidan om fönstren, två öfver hvarandra på
hvarje sida, i det hela 32 bilder, på södra väggen
med innehåll ur l:a Mose bok, från skapelsen till
och med Josefs historia, på norra väggen ur Kristus’
historia till och med Kvinnorna vid grafven. Härtill
komma på ingångsväggen bredvid portalen 4 bilder,
Himmelsfärden och Den helige andes utgjutande
samt Petrus och Paulus i medaljonger. Tio af dessa
fresker äro fullständigt förstörda, andra delvis.
R-n. C. R. N. (O. G-g.)

illustration placeholder
Fig. 1. Från Atene-templet på Egina.

Cimaise [simäs] l. Cymaise, fr. (it. cimasa,
af lat. cymatium, grek. kymation, egentl.
liten bölja), bygnk., den öfversta (krönande,
afslutande)

illustration placeholder
Fig. 2. Dörrbekröning från Erechtheion i Aten.


listen på en grekisk, romersk eller annan på antikt
sätt bildad kornisch, denna må utgöra del af en

illustration placeholder
Fig. 3. Takkrön från Erechtheion i Aten.


taklist eller af liknande listverk öfver dörr,
fönster, panel, skåp o. s. v. - Den grekiska krönande
listen (kymation) varierar mycket såväl till form som
sirning (se fig. l, 2 o. 3)] På taklister tjänstgör
den oftast som rännlist för att uppsamla och afleda
takvattnet; den är då urskålad som en ränna och på
lämpliga mellanrum försedd med spygatter i form af
gapande lejonhufvuden. - I den romerska arkitekturen
och under renässansen erhåller cimaisen oftast den
i fig. 4 visade profilen. Den är sällan
rännlist, äfven om den
enligt gammal tradition dekoreras med lejonhufvuden. -
Såsom teknisk term användes i Sverige det franska
cimaise omväxlande med det svenska krönande list. Vid
tafvelutställningar (och endast där) användes cimaise
för att beteckna bröstpanelens afslutande list,
hvilken eljest hos oss namnes midtbandslist. Att
få "plats på cimaisen" betyder alltså, att få sin
tafla exponerad i den nedersta, fördelaktigaste
räckan.
illustration placeholder
Fig. 4

I. G. C.

illustration placeholder

Cimarosa [tjimaråsa],
Domenico, italiensk operakomponist, f. 17 dec. 1749
i Neapel, fick i sång undervisning af Manna och
Sacchini, i kontrapunkt af Fenaroli, i dramatisk stil
af Piccinni. Redan hans första opera, Le stravaganze
del conte
(1772), rönte ganska stor framgång, och nya
verk (för Neapel, Rom och Venezia): La finta parigina
(1773), L’italiana in Londra (1779), Giannina e
Bernardone
(1781), spredo snart hans rykte öfver
hela Europa. 1789 kallades han af Katarina II till
Petersburg, hvarest han skref flera operor och andra
kompositioner. Ur stånd att fördraga det nordiska
klimatet, mottog han 1792 ett anbud af Leopold II
om hofkapellmästarplatsen i Wien. Sistnämnda år
skref han där sitt mästerverk, operan Il matrimonio
segreto
("Det hemliga äktenskapet", 1800; "Det
hemliga giftermålet", 1851). I Paris undanträngde
den Piccinni, och i Neapel gafs den 70 gånger efter
hvarandra. Äfven i vår tid lefver den på flera
scener. 1793 återvände C. till Italien och
komponerade sedan Le astuzie femminili samt Gli Orazj
e Curiazj
m. fl. operor, men
invecklades 1798 i de revolutionära rörelserna i Neapel,
blef till följd däraf fängslad och frigafs endast
på uttrycklig förbön från åtskilliga europeiska
hof. Genom sina lidanden i fängelset förstörd till sin
hälsa, dog han i Venezia 11 jan. 1801, under det han
var sysselsatt med att komponera operan Artemisia. -
C. betecknar höjdpunkten af den italienska buffan i
18 :e århundradet. Sund lifslust, glädtigt behag och
fin komik tala ur hans verk af denna art. Ett visst
inflytande af Mozart är omisskännligt. I Stockholm
äro, utom "Hemliga giftermålet", gifna: "Italienskan
i London" (1795), "Giannina och Bernardone" (1796)
samt "Theaterdirecteuren" (1799; L’impresario in
angustie
).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free