Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 323-324 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cinchona - Cinchonaceæ - Cinchonoideæ - Cincinater - Cincinnati

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gemål, grefvinnan Chinchon, hvars frossa blef botad
med kinabark. Ifrågavarande släkte igenkännes genom
affallande stipler, i grenarnas spets sittande
blomknippen med femtandade, öfver fruktämnet
fästa blomfoder och trattformiga blomkronor,
hvilkas bräm är deladt i fem, på insidan håriga,
flikar. Blommorna äro rosafärgade eller gulhvita och
hafva en viss likhet med den vanliga syrenens. Lukten
är angenäm. Frukten är en äggformig eller nästan
cylindrisk, tvårummig kapsel, som vid mognaden öppnar
sig vid basen. Fröna äro platta, försedda med en
i kanten sargad vinge.

Cinchona succirubra. l Blommande gren. 2 Bark.

C.-arterna äro ståtliga,
ständigt grönskande träd af 20-40 m.
höjd, med vackra, glänsande, fjädernerviga,
helbräddade, skaftade blad, hvilkas form är
lansettlik till äggrund eller nästan cirkelrund (olika
hos olika arter). Några värderika C.-arter utmärka
sig genom små gropar i nervvinklarna på bladens undre
sida; hos somliga arter finnas i stället för dessa
gropar tofsar af hår (se Domatier). - C.-släktet
tillhör uteslutande Syd-Amerikas västra del, mellan
10° n. br. och 22° s. br., omfattande delar af
Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Alla
arterna växa på en höjd af 1,500-2,400 m. ö. h. De
hafva träffats af Karsten vid 3,266 m. höjd ö. h.,
men jämväl så lågt som vid 600 m. De bästa och för
medicinskt bruk viktigaste växa dock i allmänhet ej
lägre ned än vid 1,500 m. ö. h. Det är af dessa träd,
som man erhåller den oumbärliga, feberfördrifvande
kinabarken. Såsom de i detta hänseende viktigaste
arterna kan man nämna C. Ledgeriana, tillhörande
Bolivia och Peru, C. Calisaya Wedd., från Bolivia
och Peru, samt C. succirubra Pavon, i Ecuador
och Peru. Många andra arters bark användes till
framställandet af de s. k. kina-alkaloiderna (kinin,
cinkonin
o. s. v.). - Enär genom hänsynslöst barksamlande
kinaträdens antal blifvit mycket förminskadt i deras
hemland, hafva engelsmän och holländare under de sista
årtiondena med framgång försökt odla dem på bergen i
engelska Ostindien, på Java, Ceylon och Jamaica. Jfr
Kinaodling. O. T. S. (G. L-m.)

Cinchonaceæ, bot. Se Rubiaceæ.

Cinchonoideæ, bot. Se Rubiaceæ.

Cincinnater. Se Cincinnatus-orden.

Cincinnati [sinsinä’ti], stad i nordamerikanska
staten Ohio, vid floden Ohio. C. var bland
städerna väster om Alleghany-bergen den, som först
utvecklades till storstad, och fick därför namnet
"västerns drottning". Redan 1850 (då Chicago hade
blott 29,963 inv.) hade C. 115,436 inv., men 1900
endast 325,902 (l/5 af Chicagos folkmängd), däraf
57,961 födda i utlandet (111 i Sverige). Genom
Miami-kanalen (fullbordad 1835, 455 km. lång),
som går från C. vid Ohio till Toledo vid Eriesjön,
delas staden i tvenne hälfter, af hvilka den
östra är till stor del bebodd af tyskar och därför
kallas "Little Germany", medan kanalen benämnes
"Rhine". C. är en af Amerikas vackraste och bäst
byggda städer, omgifves af vinrankklädda kullar
och är väl försedt med parker; de största äro
Eden park (86 har) i ö., där konstakademien och
konstmuseerna samt hufvudreservoarerna till stadens
vattenledning ligga, samt Burnet Woods park (69 har),
längst i n. De förnämsta affärsgatorna äro Pearl-,
Fourth-, Fifth-, Main- och Vine-street. Framstående
byggnader äro förbundsregeringsbyggnaden (äfven
innehållande post), stadshuset, det storartade
offentliga biblioteket, musikhallen m. fl. Staden
är sedan 1853 säte för en katolsk ärkebiskop och har
omkr. 250 gudstjänstlokaler. Bland bildningsanstalter
märkas ett universitet (med 1,575 studenter 1904),
bestående af en akademisk afdelning (öppnad 1874)
samt afdelningar för tandläkekonst och farmaci,
Miami medical college, Medical college of Ohio
samt Clinical and pathological school of the
C. hospital, hvilka på 1880-talet förenades med
universitetet, vidare konstakademien (400 elever),
det presbyterianska Lane college och jesuitkollegiet
S:t Xaviers college samt ett hebreiskt college
för utbildning af rabbiner, det enda i sitt slag
i Unionen. Jämte det nämnda stadsbiblioteket på
200,000 band finnas flera boksamlingar tillhöriga
föreningar och sällskap, bl. a. Historical and
philosophical society, naturhistoriska sällskapet,
Academy of medicine, astronomiska sällskapet (med
observatorium på Mount Lockout). Bland teatrar är
Grand opera house störst. Industrien, som gått
tillbaka på 1890-talet, sysselsatte 1900 63,240
arbetare i 5,127 fabriker, med ett tillverkningsvärde
af 158 mill. doll. Viktigast äro skofabrikerna (39,
med 6,919 arb., tillverkningsvärde 8,8 mill. doll.),
vagnfabrikerna (63, 2,147 arb., tillverkningsvärde
omkr. 6 mill. doll.), skräddarverkstäderna (351,
3,784 arb., tillverkningsvärde nära 12 mill. doll.),
gjuterierna och mekaniska verkstäderna (154,
6,680 arb., tillverkningsvärde 11,7 mill. doll.),
bryggerier och brännerier (26, 1,445 arb.,
tillverkningsvärde 15,8 mill. doll.) samt möbel-,
tvål- och ljusfabriker, garfverier och slakterier
(1901 slaktades och insaltades 617,032 svin); dock
öfverträffas nu C., som förr kallades "Porcopolis",
vida af Chicago, Kansas city, Omaha o. a. i fråga om
svinslakterier. Handeln (hufvudsakligen med spannmål,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>