- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
343-344

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cisalpinska republiken - Ciselera - Cisiojanus - Cisjuranska Burgund - Ciskaukasien - Cisleithanien - Cis- och trans-former - Cispadanska Gallien - Cispadanska republiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Romagna. Härtill lades ytterligare 27 sept. Mantova och 22 okt. Valtellina, Chiavenna och Bormio, sedan Österrike genom freden med Frankrike i Campo Formio 17 okt. s. å. nödgats erkänna den nya staten. Denna, hvars areal utgjorde 42,450 kvkm., var delad i 10 departement. Författningen var bildad efter mönster af den franska direktorialförfattningen. Den verkställande makten innehades af ett direktorium, den lagstiftande af två kamrar, de gamles råd på 80 medlemmar och stora rådet på 160. Hufvudstaden var Milano. Republiken hade inga egna trupper men underhöll en fransk armé på 20,000 man och var sedan mars 1798 nära förbunden med Frankrike genom en off- och defensivallians samt ett handelsfördrag. I själfva verket var Bonaparte dess oinskränkte härskare. Den unga staten blef upplöst 29 april 1799 genom Suvorov, som då med sin segrande här höll sitt intåg i Milano, hvarifrån hela regeringen flytt. 2 juni 1800 eröfrade Bonaparte åter Milano och dekreterade några dagar senare republikens återställande samt en ny författning. Enligt denna innehades den verkställande makten af en governo på 9 medlemmar och den lagstiftande af en consulta på 50. Bonaparte införlifvade 6 dec. 1800 Novara och Tortona med republiken, och Österrike måste erkänna detta genom freden i Lunéville 9 febr. 1801. År 1802 ombildades staten till den italienska republiken, och Bonaparte valdes 26 jan. s. å. till dess president, medan hertig Francesco Melzi d’Eril under hans frånvaro förestod regeringen som republikens vicepresident. Landet indelades i 13 departement och styrdes fullkomligt efter franskt mönster. På Napoleons föranstaltande begärde italienarna 1805 republikens omdaning till monarki, en deputation erbjöd honom dess krona, och 17 mars s. å. skapades konungariket Italien, hvarefter Napoleon 26 maj i Milano krönte sig till dess konung. Hans styfson Eugène de Beauharnais utsågs 7 juni s. å. till det nya rikets vicekonung och förvaltade det, icke utan framgång och förtjänst, till 1814, då Napoleons nederlag och tronafsägelse gjorde slut på dess tillvaro.         E. A–t.

Ciselera (fr. ciseler), dels med skarpt verktyg (grafstickel, mejsel, fil) bortarbeta de gjutränder och andra ojämnheter, som vid gjutning i metall bilda sig på ytan af ett konstverk (detta förfarande kan lätt skada den af konstnären skapade formen och kräfver å dennes sida den största försiktighet och omsorg); dels drifva i metall, d. v. s. med puns och hammare framställa upphöjda figurer på tunt metallbleck. – Ciselör, en som har ciseleringskonsten till yrke.          r–n.*

Cisiojanus (lat.). Med detta ord betecknade man i äldre tider vissa minnesverser, hvilka tjänade att bestämma datum för orörliga fester och helgondagar. Dessa verser utgjordes vanligen af två hexametrar för hvarje månad, affattade på ett barbariskt latin och innehållande lika många stafvelser, som det fanns dagar i månaden. Enligt den i Sverige vanliga redaktionen af Cisiojanus voro verserna för januari månad:

Cisio Janus Epi. sibi vendicat Oc. Feli. Marcel.
Prisc. Hen. Fab. Ag. Vincent. E. Paulus nobile
                                                                lumen.


Benämningen är tagen från de första orden i första versen, där ”cisio” är en förkortning af ”Circumcisio Christi” (Jesu omskärelse). I de nämnda verserna äro alla orörliga fester och helgondagar under januari månad angifna. Vanligen upptog man endast den första eller de två första stafvelserna af dagens latinska namn. Så t. ex. utmärker Epi. tr[et]tondedagen (Epiphania), Oc. tjugondedagen (octavus post Epiphania dies) o. s. v. Önskar man veta datum för någon af dessa dagar, behöfver man endast räkna antalet stafvelser, som i verserna föregå den ifrågavarande dagens representant, samt därtill addera ett. Så finner man t. ex., att tjugondedagen (Oc.) infaller den trettonde och Erik den heliges dag (E.) den tjugufjärde. – En annan, mindre barbarisk form af Cisiojanus, hvilken tillskrifves Melanchthon, börjar sålunda:

Cisio Janus Epiphaniis dic donaMagorum
Vincit orans Agne nova Paulum lumina vertunt.


Då emellertid i de nu anförda redaktionerna dels åtskilliga svenska helgondagar saknades, dels flera af den romerska kalenderns fester onödigtvis voro upptagna, företog sig en och annan svensk författare att sammansätta lämpliga verser. Så föreslog t. ex. Kexlerus följande form för första versen:

Scinditur inde Magis colitur puer ortus Jesus.


Det tyckes emellertid som om dylika försök att uttränga den gamla formen för Cisiojanus ej haft någon egentlig framgång. – Cisiojanus finnes vanligen införd i ”calendaria perpetua” från 15:e, 16:e och 17:e årh. samt i läroböckerna i ”computus ecclesiasticus” ända till början af 1700-talet. Därjämte funnos cisiojaner på svenska ”för then menige man, som intet förstår latin”. En sådan, tryckt första gången 1573, börjar på följande sätt:

”Omskuren blef Jesus sökt af kong Knut,
bad dem hjälpa sig att drifva julen ut.
Marcellus, Antonius, Priska och Fabian,
Agnes, Vincentius de kalla påfven fram;
där sjunga de alla gloriam.”


Lämningar af detta sätt att angifva bemärkelsedagar fortlefva än i dag tämligen allmänt bland den svenska allmogen.         g. e.*

Cisjuranska Burgund, Burgund på denna sidan (väster) om Jurabergen. Se Burgund 4.

Ciskaukasien, en från romarna härstammande benämning på landet norr om Kaukasus. På andra sidan om berget låg Transkaukasien.

Cisleithanien, en efter Österrikes tudelning 1867 bruklig (icke officiell) benämning på den hälft af österrikisk-ungerska monarkien, hvilken (till större delen) ligger ”på denna sidan” (från Wien räknadt) om floden Leitha och som har sin gemensamma representation i österrikiska riksrådet. Denna del omfattar de fordom till Tyska förbundet hörande kronländerna samt Istrien, Dalmatien, Galizien och Bukovina. Transleithanien utgöres af Ungern och Kroatien.

Cis- och trans-former, kem. Se Isomeri.

Cispadanska Gallien, Gallien på denna sidan (från Ancona räknadt) om Padus (Po). Se Gallien.

Cispadanska republiken, en af general Bonaparte 20 sept. 1796 efter slaget vid Lodi bildad stat, som bestod af de söder om Po (Padus) belägna länderna Modena, Reggio, Ferrara och Bologna. Republiken fick en efter mönstret af den franska bildad författning. Vid sidan af ett direktorium af 3 personer stod ”stora rådet” med 60 och ”de gamles råd” med 30 medlemmar. Staten var indelad i tio






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free