- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
351-352

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cisterciens-orden - Cistercium - Cistern - Cisternbarometer - Cisternvagn - Cisternväxter - Cisticola schoenicla - Cistifloræ - Cistoforer - Cistus - Citadell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anlades Alvastra vid Omberg i Östergötland och
Nydala vid sjön Rusken i Småland. Senare
tillkommo Varnhem i Västergötland, sannolikt 1150,
Julita eller Saba i Södermanland, ursprungligen
anlagdt sannolikt 1160 vid Viby, nära
Sigtuna, några decennier senare flyttadt, Gutvalla
(Gutnalia), äfven kalladt Roma i socknen af
samma namn på Gottland, sannolikt 1164, samt
Gudsberga eller Husby i Dalarna 1486.
Af nunnekloster nämnas Vreta, anlagdt sannolikt
1162, och det därifrån några år senare grundade
Askaby i Östergötland, Gudhem i Västergötland,
sannolikt grundadt under 1160-talet, 1342–60
flyttadt till Rackeby och Aranäs (se d. o.),
Sko i Uppland, flyttadt från Byarum i Småland
under förra hälften af 1200-talet, Riseberga i
Edsbergs härad i Närke, sannolikt anlagdt i slutet
af 1100-talet, Vårfruberga på Fogdön i
Södermanland från början af 1200-talet samt Solberga
vid Visby från midten af 1200-talet. Sannolikt
synes, att de äldsta nunneklostren först på 1200-talet
verkligen inkorporerats med cisterciens-orden.

Öfverflyttningen till Danmark förmedlades genom
ärkebiskop Eskil i Lund, hvilken besökt Bernhard
af Clairvaux. Munkar från sistnämnda kloster
anlade – sannolikt 1144 – Herrevad i Skåne. Af
öfriga cistercienskloster i det medeltida Danmark
märkas Ås kloster i Halland (1194), Esrom (1153)
och Sorö (1161) på Själland, Holme på Fyn (1172),
Tvis (1163), Vitsköl (1158) och Öm (1172) på
Jylland samt Lygum i Slesvig (1173). I Norge
inrättades munkklostren Lyse vid Bergen sannolikt
1146, Hovedöen vid Oslo förmodligen följande år
samt Tuterön förmodligen 1207 och nunneklostret
Nunnusetr eller Nonnesæter vid Bergen, grundadt i
midten af 1100-talet.

Litt.: Janauschek, "Originum cisterciensium tom.
I" (1877), samt Hall, "Bidrag till kännedomen
om cistercienserorden i Sverige" I (1899),
Silfverstolpe, "De svenska klostren före klostret i
Vadstena" (i Hist. tidskr. 1902), Daugaard, "De danske
klostre i middelalderen" (1830), och Lange, "De
norske klostres historie i middelalderen" (2:a uppl.
1856).
T. H–r.

Cistercium, franskt kloster. Se Cîteaux.

Cistern (lat. cisterna, af cista, kista), vattenkista,
brunnsbäcken, egentl. behållare till uppsamlande och
bevarande af regnvatten. Sådana äro vanligtvis
konstgjorda, murade, stundom belagda med cement
eller trä, någon gång uthuggna i sten. På det judiska
rikets tid fanns i Palestina en mängd cisterner,
och ännu återstå ruiner af sådana af ganska betydlig
storlek, ända till en längd af 48 m. och en bredd
af 19 m. Cisterner, utmärkta för sin storlek och
skönhet, finnas i Konstantinopel, Alexandria m. fl.
st. – Numera begagnas ordet cistern om hvarje
större vätskebehållare, t. ex. oljecisterner (jfr
Bergolja och Vattenledning). På fartyg införde
man för icke länge sedan i stället för laggkärl
(liggare) järncisterner, som vanligen äro kalkade inuti
och i hvilka vattnet håller sig jämförelsevis friskt.
Cisternerna formas efter fartygssidan och ställas i
lag ofvanpå hvarandra.

Cisternbarometer, fys. Se Barometer.

Cisternvagn, järnvägsvagn med behållare för
befordring af vätskor i större kvantiteter.
Cisternvagnen ersätter således i vissa fall lösa kärl.
Behållarens rymd rättar sig efter det tillåtna hjultrycket
och vätskans specifika vikt Den är i allmänhet
utförd som en liggande plåtcylinder med längdaxeln i
vagnens längdriktning, försedd med hvälfda bottnar
och hvilande i sadlar utförda af plåt eller gjutna
af martin, fästa i ett vagnsunderrede af hopnitade
stålbalkar. På behållarens öfversida befinner sig
en dom med lock, genom hvilket vätskan
intappas. Till utrustningen hör äfven en pump
för att trycka upp vätskan, om den skall lossas
i behållare, som ligga högre än vagnens. I det inre
äro anbragta vertikala skiljeväggar, s. k. skvalpbleck,
som förhindra häftiga rörelser i vätskan under
transporten. Alltefter egenskaperna hos de vätskor,
för hvilka vagnen är afsedd, äro särskilda
anordningar nödvändiga. För transport af vätskor, som
kunna utveckla explosiva gaser, förses behållaren
med säkerhetsventil; vid tjärtransport inlägges i
bottnen ett spiralrör, genom hvilket ånga ledes,
för att hindra tjäran att stelna; för syror
användas behållare med blyfoder eller större glaserade
lerkärl uppställda å vagnsunderredet. Cisternvagnar
äro järnvägsförvaltningarna ej skyldiga att anskaffa,
utan öfverlåtes detta vanligen åt de enskilde
befraktarna. Ett särskildt slag af cisternvagnar
användes vid svenska statsbanorna för transport af
gas till tågbelysning från station med gasverk till
sådana platser, där tåg skola förses med gas, men
förbrukningen ej är tillräcklig för anläggandet af
ett gasverk. Å hvarje sådan vagn äro monterade
tre helsvetsade cylindrar, i hvilka gasen – en blandning
af oljegas och acetylen – inpressas till ett
tryck af 10 atm.
E. Hjr.

Cisternväxter, bot., benämning på de epifytiska
bromeliacéer, t. ex. Tillandsia-arter, som uppfånga
regnvattnet i vattentätt sammanslutande bladrosetter
och uppsuga det genom sköldformiga hår, som täcka
bladytan.
G. L–m.

Cisticola schoenicla, zool. Se Skräddarfåglar.

Cistifloræ, bot. Se Parietales.

Cistoforer (lat. cistophori, grek. kistoforoi, af
kiste, lat. cista, kista, låda, och ferein, bära),
num., silfvermynt (fyra drachmer), som präglades
i sex städer i Mindre Asien. På ena sidan ses den
s. k. "cista mystica", ett slags skrin, som begagnades
vid mysterierna till Bakchos, Ceres och Proserpinas
ära: ur cistan lyfter sig en orm, och det hela
omslutes af en murgrönskrans. På andra sidan ses
ett koger eller en båge mellan två ormar. Inskrifterna
äro stundom romerska, stundom grekiska.
Man vet icke när präglingen af dessa mynt börjades;
redan år 200 f. Kr. voro de allmänna. De präglades
dels af städerna själfva, dels, före kejsartiden, af
romerska ämbetsmän. Jfr Cista.
Hs Hd.

Cistus, bot. Se Ladanum.

Citadell (it. cittadella, egentl. liten stad, af
città, stad), fortif., "kärnfäste", namn på små
fästen, som mestadels anläggas på en höjd inuti, i
samband med eller strax utom större befästa städer,
i ändamål att bilda en inre kärna för försvaret och
sålunda hindra fienden sätta sig fast i staden, sedan
denna eröfrats, samt tvinga honom till ännu en
belägring, hvarunder tid och möjligen undsättning eller
åtminstone bättre kapitulationsvillkor kunna vinnas.
Ett citadell bör vara så beläget, att fienden möter
större svårigheter genom att genast angripa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free