- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
373-374

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civilrätt - Civil service reform - Civilstaten - Civilstatens kapital och lifränteförsäkringsanstalt - Civilstatens pensionsinrättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där romersk rätt gällt ända till senaste tid,
brukar betecknas, "das bürgerliche recht" - en
beteckning, som alltså icke är likbetydande med vårt
uttryck borgerlig rätt, hvarmed vi förstå all rätt,
som ej är politisk - omfattar i den moderna rätten
två rättsområden och däremot svarande juridiska
specialdiscipliner, nämligen: familjerätt och
förmögenhetsrätt (se d. o.). Emellertid bör, efter
den utveckling, som i våra dagar egt rum, härtill
läggas såsom tredje del hvad man korteligen kan
benämna bolagsrätt, eller sammanfattningen af de
rättssatser, resp. vetenskapen därom, hvilka reglera
uppkomsten af särskilda bolagssubjekt samt dessas
verksamhet och inre förhållanden i allmänhet. Det
enkla bolagskontrakt, som tidigare utgjorde så godt
som det enda bolagsinstitutet, har i den moderna
rätten om- och utbildats på ett sätt, som gör, att
hithörande institut icke längre kunna såsom förut
betraktas blott som ett stycke förmögenhetsrätt,
utan snarare utgöra en del af personrätten eller
sammanfattningen af rättsreglerna angående personlig
rättsställning och rättssubjektivitet, ehuru den
egentliga personrätten föres till familjerätten.

Litt.: Nehrman, "Inledning till then swenska
juris prudentiam civilem" (1729, tillägg 1749),
Schrevelius, "Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande
civilrätt" (1857-72), Winroth, "Svensk civilrätt"
(1898 ff.). Nordling, "Svensk civilrätt, allmänna
delen" (1891), Lehr-Eschelsson, "Eléments de droit
civil scandinave" (1901), och Montgomery, "Handbok i
Finlands allmänna privaträtt", I, II (1889 och 1895).
Rld.

Civil service reform [si’vil so’vis rifå’m], eng.,
ett förbättradt system vid tillsättandet af ämbets- och
tjänstemän inom stat och kommun - ett kraf, som riktar
sig mot en af hufvudorsakerna till korruptionen af
Amerikas politiska lif, det s. k. "spoils system",
d. v. s. det missförhållandet att statstjänstemän
tillsättas och afsättas efter partihänsyn. Rörelsen
började efter engelskt föredöme på 1850-talet,
men fördröjdes genom partipolitikernas motstånd
och kongressens likgiltighet. Först 1883 fick den
fast mark genom den s. k. Pendleton-lagen. Denna
delar statstjänsterna i politiska, som tillsättas
af presidenten och senaten, och "klassifierade",
som tillsättas efter examina. Innehafvarna af de
"klassifierade" tjänsterna måste tjänstgöra som
extra ordinarie i sex månader, innan de få fast
anställning. Lagen innehåller dessutom förbud mot
att tvinga tjänstemän att bidraga till partiernas
kassor eller göra dem politiska tjänster. Försök
till dylikt tvång från öfverordnade är belagdt med
straff. En civil service commission har att anställa
examina och att vaka öfver lagens efterlefnad. Lagen
har rönt mycket motstånd, och reformen har särskildt
under slutet af 1890-talet betydligt försinkats. Den
uppbäres emellertid af allmänna meningen, och allt
flera grupper af statstjänster föras af hvarje ny
president till de "klassifierades" kategori. Denna
omfattade 1883 14,000 platser och 1903 121,000 med
85,000,000 doll. i lön. De politiska tjänsterna
voro s. å. 114,000 med 45,000,000 doll. i lön. Af
de senare äro 77,000 postmästartjänster, de öfriga
tillhöra konsulatväsendet och diplomatien. Dessutom
höra dit högre ämbeten inom departementen och ett
stort antal anställningar för kroppsarbetare.
Omkr. 50,000 personer genomgå årligen examen
inför af "civil service commission" tillsatta
examinatorer. Af dessa 50,000 få omkr. 11,000
årligen fast anställning för lifstiden, oberoende
af partiväxlingarna. Reformen, ehuru ej fullständig,
har visat goda resultat. Tjänsterna skötas ej längre
af vikarier, arbetet sker efter bättre metoder,
onödiga tjänster upprättas ej i samma grad som förut,
då ingen numera har någon obehörig fördel däraf,
hela tjänstemannakåren har i hög grad förbättrats.

Flera stater och kommuner ha följt Unionens
exempel, och civil service reform har införts
i New York 1883, i Massachusetts 1884,
i Illinois och Wisconsin 1895. Äfven har
den införts i flera städer. 1900 utsträcktes
den till Portorico, Hawaii och Filippinerna.
G. B-e.

Civilstaten, förv. 1. Sammanfattningen af rikets
civile ämbets- och tjänstemän, till skillnad från
de ämbets- och tjänstemän, som tillhöra någon
annan af de s. k. staterna, t. ex. hofstaten,
ecklesiastikstaten, arméns eller flottans stat. -
2. De å arméns och å flottans stater uppförda
personer, som ej äro krigsmän, hänfördes förr till en
civilstat, men sammanfattas sedan 1889 med några få
undantag under benämningen civilmilitära tjänstemän.
C. W.*

Civilstatens kapital- och
lifränteförsäkrings-anstalt
. Se Civilstatens
pensionsinrättning
.

Civilstatens pensionsinrättning. Redan
1756 lämnade rikets ständer bifall till en
pensionsinrättning för civilstaten, men först
genom k. kung. 29 juni 1798 beviljades ett
anslag af 10,000 rdr b:ko till pensionering, af
ålderstigna och sjukliga civila tjänstemän. 1826
utfärdades det första kungl. reglementet för
ifrågavarande pensionsinrättning, och 1830 började
utdelningen af pensioner. I sammanhang med detta
reglemente utfärdades tillika reglemente för
Civilstatens änke- och pupillkassa, och sedermera ha
pensionsinrättningen samt änke- och pupillkassan varit
förenade, så att ingen kan vara delegare i den ena
utan att äfven tillhöra den andra. Pensionerna äro
indelade i nio klasser af olika storlek, från 2.400
till 200 kr. för tjänstemannen själf, hälften för
hans änka, såvida hon har ett eller flera oförsörjda
barn, och tredjedelen för hans änka, såvida intet
pensionsberättigadt barn finnes. Delegares söner
intill 21 år och ogifta döttrar intill 25 år åtnjuta,
om de äro föräldralösa, hvardera en sjättedel af
pensionsbeloppet, om de nämligen ej äro så många,
att allas pension tillsammans öfverstiger full
änkepension, hvadan således flere än trenne barn
af samma familj få sig emellan dela faderns halfva
pensionsbelopp. - Delegares ogifta döttrar kunna,
äfven sedan de uppnått 25 år, erhålla pension,
om med prästbevis styrkes, att de befinna sig i
torftiga omständigheter, samt läkarbetyg utvisar,
att de lida af sådan svår kropps- eller själssjukdom
eller äro behäftade med sådant svårt kroppslyte,
att de äro och antagligen förblifva oförmögna att
genom arbete försörja sig.

I årlig afgift erlägger delegare 9 proc. af
pensionsbeloppet i den klass han tillhör och
dessutom vid befordran till ny befattning, med
hvilken följer uppflyttning till högre klass, en
s. k. befordringsafgift af 12 proc. af klassens
pensionsbelopp.

För att tjänsteman skall erhålla pension från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free