- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
395-396

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clarke, Samuel, engelsk filosof - Clarke, Henri Jacques Guillaume,hertig af Feltre - Clarke Edward Daniel, engelsk resande - Clarke Mary Cowden, född Novello, engelsk skriftställarinna - Clarke Jacob Augustus Kockhart, engelsk anatom - Clarke sir George Sydenham, brittisk militär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försök, att störa den ordning, genom hvilken
universum består. All afsiktlig rättskränkning är på
det moraliska området detsamma, som om någon inom
naturen ville ändra talens bestämda förhållanden
eller de matematiska figurernas bevisbara egenskaper,
ville göra ljus till mörker, bittert till sött". (Han
förbiser härvid, att motsägelsen är en omöjlighet,
men det moraliskt orätta möjligt, och sålunda
sedelagens nödvändighet af annan art än tanke- och
naturlagarnas.) Etiken är enligt C. själfständig i
förhållande till religionen, och sedebuden behöfva
såsom uttryck för vårt innersta väsen lika litet någon
särskild gudomlig sanktion, som tankelagarna äro i
behof däraf. Men det är dock Gud, sam gifvit oss vårt
väsen, och det sedligt goda är ytterst identiskt med
hans vilja; och vi bristfälliga människor äro väl
i behof af fruktan för straff och hopp om belöning
på andra sidan grafven såsom yttre motiv till
sedebudens åtlydnad. Därvid får ock den särskilda
gudomliga uppenbarelsen sin moraliska betydelse
genom den visshet, den gifver oss om lifvet efter
detta. C:s moralfilosofi utöfvade ej något stort
inflytande på samtiden. Men huru ohållbar än en
sådan moralisk intellektualism är, måste erkännas,
att C. gentemot tidens moraliska subjektivism hade
rätt i sitt försök att finna en fast, objektiv
grundval för etiken. Därigenom kan han sägas vara
en föregångare till Kant och principiellt stå högre
än den från Locke utgående riktning, som i hans tid
drog allmänmeningen med sig. C:s hufvudarbete är
A discourse concerning the unalterable obligations
of natural religion and the truth and certainty of
the Christian revelatio
n (1708). Hans samlade verk
utgåfvos med biografi af B. Hoadly i fyra folioband
(1738-42). S-e.

Clarke [klark], Henri Jacques Guillaume, hertig af
Feltre, fransk militär, f. 17 okt. 1765 i Landrecies
(dep. Nord), d. 28 okt. 1818, tillhörde en gammal
adlig irländsk ätt, blef 1782 officer vid franska
kavalleriregementet Berwick och var vid revolutionens
utbrott dragonkapten. Han vann snabb befordran,
mera på grund af sin skicklighet i kabinettsgöromål
än för rent militära förtjänster. Dock utmärkte
han sig särdeles vid intagandet af Speier och i
drabbningen vid Horchheim 6 maj 1793 samt blef
brigadgeneral vid Rhenarmén och stabschef. En tid
därefter blef han emellertid afsatt såsom misstänkt
aristokrat, hans gods konfiskerades, och han
sattes i fängelse, hvarur han befriades af Carnot,
som upptäckte hans begåfning och gjorde honom till
chef för krigsministeriets topografiska byrå. Efter
Bonapartes segrar i Italien sändes han af direktorium
dit, dels för att i Wien söka sondera Österrike och
inleda fredsunderhandlingar, dels för att spionera på
den förre, hvars egenmäktighet väckt direktorernas
fruktan. Men Bonaparte lyckades snart öfvertyga
honom om olämpligheten af regeringens politik och
förstod att vinna honom till den grad, att C. snart
blef en af hans mest entusiastiske beundrare och
icke sände regeringen andra rapporter om Bonaparte,
än denne förut läst. Kommendant i Lunéville under
kongressen där 1800, var C. sedan franskt sändebud
hos konungen af Etrurien 1801-04, blef därefter
statsråd och Napoleons kabinettssekreterare för
krigs- och sjöväsendet. Under kriget mot Österrike
var han guvernör i Wien 1805, beklädde sedan samma
post i Erfurt 1806 och i Berlin s. å. Sitt anseende
befäste han och förökade såsom Napoleons krigsminister
1807-14. I detta ansvarsfulla och ytterst kräfvande
ämbete utmärkte han sig för utomordentlig energi
och omutlig rättrådighet, men också för hänsynslös
stränghet. Hufvudsakligen genom hans åtgärder
var det, som den stora engelska expeditionen till
Holland 1809 misslyckades. Detta förskaffade honom
titeln hertig af Feltre. Kort före Napoleons första
tronafsägelse öfvergick C. till bourbonerna och
blef af Ludvig XVIII utnämnd till pär, följde
honom under de hundra dagarna på flykten till
Gent samt var under den andra restaurationen ånyo
krigsminister 1815-17. Marskalk af Frankrike 1816,
drog han sig 1818 tillbaka från offentligheten.
E. A-t.

Clarke [k-lä’k], Edward Daniel, engelsk resande,
arkeolog och mineralog, f. 1769, genomreste 1792-1818
största delen af Europa, hvarvid han äfven besökte de
skandinaviska länderna, samt Mindre Asien, Syrien och
Palestina. Under sin långvariga resa i Sverige 1799
(då han en tid hade Malthus till reskamrat) besökte
han i synnerhet bruksdistrikten i Dalarna. Under sina
resor gjorde han stora samlingar af flera slag. De
flesta ha hamnat i offentliga institutioner. De
förnämsta af hans hemförda skatter äro den kolossala
grekiska statyen från Eleusis, som förr ansågs vara
en Ceresbild och nu finnes i Cambridge, samt "Codex
Platonis". C. dog 1822 som professor i mineralogi i
Cambridge. Han utgaf en mängd skrifter, bl. a. Travels
in various countries of Europe, Asia and Africa

(6 bd 1810 -23, delvis utg. i nya uppl. och öfvers.), hvaraf de tvenne sista banden behandla
Skandinavien. G. Stg.

Clarke [klä’k], Mary Cowden, född Novello, engelsk
skriftställarinna, f. 1809, d. 1898, utgaf åtskilliga
arbeten till hjälp vid studiet af Shakspere,
bl. a. Complete concordance to Shakspeare (1845;
senast 1881), samt novellistiska och biografiska
arbeten.

Clarke [klä;k], Jacob Augustus Lockhart,
engelsk anatom, f. 1817, d. 1880, bosatte sig
såsom praktiserande läkare i Pimlico och egnade
sig samtidigt åt fysiologisk-historiska arbeten,
särskildt öfver det centrala nervsystemet. För dessa,
som offentliggjordes i "Philosophical transactions
of the Royal society" (1851-68) äfvensom i andra
tidskrifter, tillerkändes honom 1864 en guldmedalj
af Royal society. Se vidare Clarkeska pelarna.
R. T-dt.

Clarke [klä’k], sir George Sydenham, brittisk militär,
f. 1848, deltog med utmärkelse i expeditionerna
till Egypten och Sudan 1882-85, tjänstgjorde 1885-92
som sekreterare i kommittén för kolonialförsvarets
organisering, var 1901-04 guvernör i Väst-Australien
och satt 1903-04 som medlem i den tremannakommitté,
som med ledning af erfarenheterna från sydafrikanska
kriget utarbetade en i allt väsentligt sedan
antagen, genomgripande plan till omorganisering
af det brittiska krigsministeriet och den högre
arméledningen. I den permanenta riksförsvarskommitté
("committee of imperial defence"), som i samband
härmed inrättades, är C. sedan 1904 sekreterare. Han
anses som auktoritet på kustartilleriets område samt
har utgifvit flera fackmilitära och militärpolitiska
skrifter, bl. a. Fortifications-, past, present
and future
(1897) och Imperial defence (1898).
V. S-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free