Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 397-398 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clarkeska pelarna - Clarkes maskin - Clarkia - Clarks element - Clark's fork - Clarkson - Clark's fiver - Clarksville - Clarus mons - Clary

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

R. R-*

Clarkia Pursh, bot., växtsläkte af
fam. Onagraceæ. Dit höra C. pulchella Pursh och
C. elegans Lindl., tvenne örter från Kalifornien,
hvilka allmänt odlas som prydnadsväxter på
kalljord. De hafva vackra, tämligen stora blommor,
med fyra, utspärrade, flikiga, hvita eller rödaktiga
kronblad. Ldt. (G. L-m.)

Clarks element [kläcks], fys., ett af den engelske
fysikern Latimer Clark först konstrueradt element,
hvilket numera på grund af oföränderligheten i dess
elektromotoriska kraft allmänt blifvit antaget såsom
etalon (s. k. normalelement) vid uppmätning af
elektromotoriska krafter. Elementet har följande
konstruktion. I bottnen på ett profrör är en
platinatråd insmält, hvilken utgör elementets
positiva pol. Kring och ofvan platinatråden
är rent kvicksilfver gjutet, ofvanpå hvilket
hvilar en deg af merkurosulfat (pulverformigt)
i koncentrerad zinksulfatlösning, ofvanpå denna
komma kristaller och lösning af zinksulfat och
i denna en stång af amalgamerad zink, hvilken
fasthålles af en tätt slutande kork och utgör
elementets negativa pol. Elementets elektromotoriska
kraft är vid 15° C. 1,438 volt och sjunker för
en temperaturstegring af 1° C. med 0,011 volt.
S. A-s.

Clark’s fork [klä’ks få’k], nordamerikansk flod. Se
Clark’s river.

Clarkson [klassen], Thomas, en af de förste och
förnämste kämparna för slafveriets afskaffande inom
det brittiska riket, f. 1760 i Wisbeach, där fadern
var skolrektor, studerade i Cambridge och fick där
sin lifsriktning bestämd, då han 1785 vann pris iör
sin afhandling öfver det uppgifna prisämnet Anne
licet invitos in servitutem dare? ("Är det rätt att
göra människor till slafvar mot deras vilja?"). C. kom
kort därefter i beröring med abolitionistiska kretsar,
särskildt bland kväkarna, utgaf 1786 sin afhandling
i engelsk öfversättning och egnade sedan hela sitt
lif åt att i tal och skrift samt genom föreningars
bildande verka för slafhandelns och slafveriets
afskaffande. I detta syfte företog han oupphörliga
agitationsresor genom England, tills han 1794,
utarbetad och ruinerad, för en längre tid måste söka
hvila. Under 1800-talets första år verkade C. ånyo
energiskt som agitator för slafhandelns förbjudande,
hvilken åtgärd genomdrefs i parlamentet 1807.

Han var
1823 med om att bilda " Anti-slavery-society", till
hvars förste vicepresidenter han och Wilberforce
utsagos. I den slutliga agitation, som ledde till
1833 års emancipationsakt, var C. för utarbetad
att verksamt kunna deltaga. Han afled i Playford
hall, nära Ipswich, 26 sept. 1846. - Bland C:s många
skrifter mot Slafveriet märkes främst History of the
rise, progress and accomplishment of the abolilion
of the african slave trade (2 bd 1808, tillökad
uppl. 1839). Dessutom utgaf han A portraiture of
quakerism (3 bd 1806, 3:e uppl. 1807) och Memoirs of
the private and public life of William Penn (2 bd,
1813, ny uppl. 1849). Biografier öfver C. utgåfvos
af Taylor (1839) och Elmes (1854). Se äfven Cecilia
Bååth-Holmberg, "Kampen för och emot negerslafveriet"
(1896). Jfr Slafveri. V. S-g.

Clark’s river [klä’ks riva] l. Clark’s fork, en af
källfloderna till Columbia, uppstår genom föreningen
af Flathead och Bitter Root river, den förra kommande
från trakten af Kootenaypasset på engelskt område,
den senare från Clark’s pass. Den förenade floden
genomflyter Pend d’Oreillesjön i Montana och utmynnar
efter 1,040 km. lopp på brittiskt område i Columbia.

Clarksville [klä’ksvil], stad i nordamerikanska
staten Tennessee vid Cumberlandfloden. 9,431
inv. (1900). Järngrufvor, tobakshandel.

Clarus mons, det latinska namnet dels på Clermont,
dels på Jasna Gora och det berömda klostret
Czestochowa (se d. o.).

Clary [klari], en köpmanssläkt i Marseille
under senare hälften af 1600-talet och hela
1700-talet. Äldste kände stamfadern, François
C. d. ä. (född omkr.1623, d. 1703), inflyttade
omkr. 1650 från Dauphiné till Marseille, där han
grundade en fabrik för tillverkning af silkesstrumpor
o. d. Han blef rådsherre i staden, fungerade tidtals
som borgmästare och adlades 1699; familjen afstod
emellertid snart från adelskapet. Sonsonsonen François
C. d. y. (f. 1725, d. 1794) utvidgade - liksom hans
far delvis redan gjort - affären till att omfatta
bankirrörelse, stor export och import, skeppsrederi
o. s. v. Äfven han fungerade som rådsherre och
borgmästare i sin födelsestad. Då han afled, stod
han just i begrepp att undan skräckväldet utvandra
till Genova. Han var i sitt 2:a äktenskap gift med
Françoise Rose Somis (f. 1737, d. 1815), syster
till den af Napoleon I baroniserade generallöjtnanten
Justinien François Somis (d. 1836). Kort efter faderns
död äktade en af hans döttrar, Marie Julie C. (f. 1771
[1777?], d. 1845) Joseph Bonaparte (se d. o.); och
1798 gifte sig hans yngsta barn, dottern Eugénie
Bernardine Desirée C. (f. 1777, d. 1860), med general
Jean Bernadotte (se Desideria och Karl XIV Johan).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>