- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
401-402

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clason

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men där äfven hufvudmaterialet (en mörk skiffer)
varit bestämmande för fasadernas hållning. Från
samma tidpunkt är Norrlands nations hus i Uppsala,
i holländsk renässans, och slottet Lejondal i
Uppland. 1889 framkommo äfven af M. Isæus och C. på
beställning uppgjorda förslagsskisser till Nordiska
museets
byggnadskomplex, som skulle uppföras på
Djurgården. Efter Isæus’ död 1890 fullbordades
ritningarna af C. ensam. Då detta skrifves (1906),
står byggnaden under tak, och inredningsarbetet är i
full gång, men det är endast en del af det tilltänkta
omfattande komplexet, som blifvit
uppbyggd (se härom det 1891 utgifna planschverket
"Förslag till byggnad för Nordiska museet", 15
planscher i ljustryck).
illustration placeholder
Portalen till Nordiska museet.

Under de följande åren
lämnade C. ritningar till telegrafhus i Göteborg
(1891), skisser till rådhus i Eskilstuna (1893),
ombyggnad af slottet Kronovall i Skåne, i barockstil
(s. å.), grefve von Hallwyls privatpalats i Stockholm
(s. å.), i spansk stil, slottet Hjularöd i Skåne
(1894, i samarbete med L. I. Wahlman), Rosenska
huset
vid Strandvägen (1896, i barock), Städernas
allmänna brandförsäkrings byggnad
vid Skeppsbron
(1899, i tessinsk palatsstil och med användande
af detaljer, såväl i exteriören som i det inre,
från det af Nikodemus Tessin d. ä. byggda hus,
som förut intog samma plats). Hans senaste arbeten
äro telefonbyggnader i Warschau och Moskva, Platins
hus i Göteborg och R. Åkermans villa på Djurgården
(ritningar 1904) samt skisser till rådhus i
Norrköping
(1905). Dessutom har C. uppgjort ritningar
till åtskilliga villor i olika delar af landet samt
ledt ombyggnads-, reparations- och inredningsarbeten
vid en mängd af våra herrgårdar: Leufsta i Uppland,
Eriksberg, Södertuna, Hedenlunda och Nynäs i
Södermanland, Björnsnäs och Hultsbruk i Östergötland,
Gustafsvik i Värmland, Blekhem i Småland o. s. v.

Det var i C:s arbeten från 1880-talet, som de
grundsatser, hvilka karakterisera vår moderna
arkitektur, först bröto igenom, och C. stod då som
föraren för den unga arkitektgruppen. Det man då
stred för var dels det konstnärligas, den personliga
fantasiens rätt gentemot sjablon och rutin, dels
det bekvämas och det praktiskas rätt gentemot det
strängt symmetriska; man stred för gedigenhet i
material och för dettas behandling enligt sin art och
sina fordringar och för att materialet i en byggnad
skulle visas och ej döljas eller imitera något annat
än hvad det är; exempelvis borde murputs ej målas
som marmor. Att en byggnads ändamål borde uttryckas
i dess yttre och ej döljas bakom en intetsägande
eller en vilseledande fasad, att dess yttre bör stå i
sträng öfverensstämmelse med det inre och att planerna
böra vara det för byggnadens utseende afgörande äro
grundsatser inom denna arkitektskola. Inom densamma
representerar C. den riktning, som man kunde kalla
den historiska, den som "söker att på ett häfdvunnet
språk grammatikaliskt riktigt uttala de nya, starka
och originella tankarna, att kontinuerligt bygga
vidare på ärofull gammal grund" - detta i motsättning
till den riktning, som söker nya uttryckssätt och ett
nytt formspråk och hvars mest typiske representant
i vårt land är F. Boberg. C. har i Nordiska museets
palats gifvit det mest betydande byggnadsverk den
modernt historiska skolan hos oss åstadkommit, liksom
Boberg i Stockholms posthus gifvit ett monumentalt
representativt och personligt uttryck för den andra
riktningen. Den förnäma hållningen, den distingerade
detaljbehandlingen, den raffinerade stilkänslan,
som aldrig verkar bunden af formen, ge sin prägel
åt C:s alla arbeten. - C. har äfven uppträdt
som författare med några uppsatser i arkitektur,
bl. a. Öfversikt af byggnadsverksamheten i Sverige
under de sista 25 åren
(i Tekn. tidskr. 1896,
äfven separat), samt är "Nordisk familjeboks"
medarbetare på arkitekturteknikens område.
G-g N.

3. Samuel (Sam) C., den förstnämndes son,
historiker, stenograf, f. 23 juni 1867 i Uppsala,
blef 1884 student där, 1887 filos. kandidat, 1893
filos. licentiat, 1895 filos. doktor på afhandlingen
Till reduktionens förhistoria (belönad med geijerska
priset) och s. å. docent i historia. S. å. antogs
han till e. o. amanuens i riksarkivet, befordrades
där 1903 till amanuens och utnämndes 1904 till
professor i historia i Lund. C., som i studentåren
utbildat sig till skicklig och intresserad stenograf,
var sedan 1888 i många år anställd vid riksdagens
kamrars kanslier. Därjämte har han varit notarie
i 1895 års unionskommitté samt sekreterare hos
konstitutionsutskottet 1899-1900 och hos 1905 års
bägge urtima riksdagars särskilda utskott. Han har
författat Historisk redogörelse för unionsfrågans
tidigare skeden
(1898), Studier öfver arkivväsendet
i utlandet
(1902, i "Meddel. fr. Sv. riksarkivet"),
tidskriftsuppsatser (bl. a. Stockholms återfunna
stadsböcker från medeltiden
, i Hist. tidskr., 1903)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free